Konstnärerna i Galleriet och bakom omslagsbilden är Bunny Rogers och Filip Olszewski.

Konstnärerna i Galleriet och bakom omslagsbilden är Bunny Rogers och Filip Olszewski.

Redaktionellt

Inte i första hand om kläder. Inte direkt om vidriga produktionsförhållanden. Inte alls om trender.

När vi som kulturtidskrift tar oss an »mode» som tema är det minst lika mycket »med» som »om»: många av texterna och konstprojekten vi presenterar i numret använder sig av modets logik att flytta på och koppla samman former, uttryck och tecken. För att tydligare få fram betydelsen »sätt att vara» i ordet funderade vi ett tag på att skriva »Fashion» på omslaget. Vi hade också kunnat skriva: »Så färdas former i kapitalismen post internet.» Eller: »Vad står våra begär förbundna med?» 

Konstnären Bunny Rogers tillhör en generation som vuxit upp med internet. Tillsammans med Filip Olszewski har hon broderat logotyper på snuttefiltar. Märken som känns igen från de skräpiga pop-up-fönster, som brukar dyka upp så fort en film ska streamas eller en googlesökning tar en till en mer perifer plats än Wikipedia. En visuell kultur som lockar till uppmärksamhet och begär materialiseras. De broderade logotyperna medvetandegör kontexten: Om utsatthet, exploatering och förnedring. Dessa filtar visar vi i det här numrets bildgalleri.

Amalia Ulmans flanerande genom lågprisbutiker, privata och offentliga rum, och varumärken i verket Buyer, Walker, Rover har vandrat mellan formaten. Från skypeföreläsning till viralt youtube-fenomen till tryck i detta nummer. Och konstnärsduon Vague Research Studios, bestående av Kajsa G. Eriksson och Lena T H Berglin, utgår från en vag plats i stadsrummet – mitt i en ström av olika flöden – för att undersöka gränsdragningar och kontroll, och begär efter kontroll, i det offentliga rummet. 

Om konstprojekten i numret på olika vis använder sig av modets figurer för att titta på världen, kommenterar det skönlitterära materialet dess konsekvenser. Leif Holmstrands transvestitiskt rasande novell sprakar av fägring och ilska gentemot medelklassig respektabilitet i allmänhet och självgod heteronormativitet i synnerhet. Och vi publicerar ett fylligt utdrag ur den amerikanske kultförfattaren George Saunders långnovell Seplica Girls-dagboken, där Saunders på ett science fiction-aktigt vis har skruvat upp brutaliteten och trängt ihop de geografiska avstånden i vår föreliggande världsordning: här är modet för västerländsk medelklass att hålla sig med levande statyer i trädgården, importerade från utrikes fattigdom. 

Det ekonomiska system som Saunders stressar var känt för Karin Boye redan 1931. Då gavs hennes första roman Astarte ut. Vi ägnar denna skildring av konsumtionssamhället – bländande och skrämmande aktuell – ett koncentrerat Ord&Bild läser-block.

Från ett mer akademiskt håll artikuleras olika möjligheter att använda sig av och betrakta mode. Lisa Ehlin slår ett slag för mode som svåröverträfflig avläsare av samtiden. Och Otto von Busch och Per Herngren försöker i sin dialog om mode och motstånd att begreppsliggöra mekanismer kring politisk aktivism och civil olydnad genom att titta på hur mode arbetar med brott, imitationer och smitta.

Numret har gjorts i nära samarbete med medredaktörerna Karl-Magnus Johansson, Pascal Prosek och Jonas Fridén. I det redaktionella arbetet har vi emellanåt ställt oss frågan i vilken utsträckning försöken att använda mode som teoretiskt och konstnärligt verktyg förskjuter och ifrågasätter dominerande världsordningar. Det mest brännande i våra krängande samtal på redaktionen har handlat om vad som bjuder motstånd mot ett system och vad som bekräftar det. Dessa sonderingar av begär, och av tekniska och ekonomiska strukturer i samtiden, har i alla fall hjälpt oss att tolka hur vissa tecken hänger ihop med andra. Och att mode både kan betraktas som ett fält som fångar upp samtiden, och också i sig självt rymmer former för radikalt tänkande. Som Otto von Busch och Per Herngren visar i detta nummer går det att genom mode förstå samhällspolitiska förändringar. »Motståndets motståndskraft består till stor del av förmågan att smitta.» En förmåga som förstås utgör en del av modets själva essens.

Innehåll

Meira Ahmemulic & Kristofer Folkhammar Redaktionellt
Lisa Ehlin Mode som trojansk häst och interdisciplinärt verktyg
George Saunders ur Semplica Girls-dagboken
Amalia Ulman Byer, Walker, Rover
Lena T H Berglin & Kajsa G. Eriksson Vag terräng
Leif Holmstrand Sally Rattenmann hänger / hänger sig
Otto von Busch & Per Herngren Kedjor av imitationer och friktion
Karl-Magnus Johansson Bland våra flikar
Emily Segal På spaning efter fåfängan 

Astarte

Ord & Bild läser Astarte av Karin Boye
Lyra Ekström Lindbäck En längtan övergödd av skenbilder
Camilla Hammarström Astarte
Helena Eriksson & Kristofer Folkhammar Om allt är dräkt

Kritik

Marie Norin om Omfamningar av Friedrike Mayröcker
Christina Kall om Kairos av Andrzej Tichý 
Maja Sigurdsson om Antarktis av Josefin Holmström
Lisa Ahlqvist om Jag äter mig själv som ljung. Flicksinne av Olga Ravn
Anette Kristensson om Ciferai av Tom Tyler och om Women, destruction and the avant-garde. A paradigm för animal liberation av Kim Socha

Gallerikonstnär

Bunny Rogers och Filip Olszewski