Hon ska vara yngst och inte växa om. Hon ska vara behjälplig när det kommer besökare. Hon ska vara aktsam. Hon ska minnas sina föräldrar. Hon ska sitta i sele. Hon ska ha håret bakom öronen. Hon ska reagera på orättvisor och vara rättvis. Hon ska sitta i sele även senare.
Strax efter kärnkraft och månlandningar kom barnet. Barn behöver små ben och stor musik. Barn behöver gå långt och bli långa.
Som jag sa höll vi nästan jämt ihop.
Barn är portabla och mindre än sina föräldrar. Barn blir människor genom att överträffa sig själva.
Nu är det hjärtat.
Nu är det nyheterna.
Nu är det samma gata som man alltid bott på.
Det vi kallar ekonomisk ojämlikhet illustreras här av proteiner, nerver, lena händer.
När familjer växer sig större blir de svårare att förflytta, tvätta, stimulera. Stora eller medelstora familjer är en medicinsk lösning på ett socialt problem. Barn behöver måltider, bilresor, sammanhängande ledighet. Barn behöver inte mata andra barn.
Vi slog oss till ro för att vänja oss vid det.
Barn är gudomliga eller åtminstone fina. Man vet inte om det är störst eller minst som är värst. Men man misstänker att det är störst.
Barn behöver arvet från upplysningen. Stora eller medelstora familjer vill kunna lyfta varandra, se likadana ut, stå som porträtt vid varandras sida. Stora familjer förälskar sig i vetenskapen, ligger nära och luktar.
Barn verkar vara en grupp kortare människor. Det första självbetitlade barnet närde en outsäglig längtan.
Det vi kallar moral illustreras här av en ömhet inför släktträdet.
Barn kommer aldrig att uppleva romantik eller arbetsplatsens våndor, barn är undantagna högerregeln, barn blir kortare om man kapar benen. Barn är mänsklig förbättring och goda utsikter. Barn är handikapp, åldrande, lidande, död. Barn är den onödiga aspekten av att vara människa.
Nu är det små sjok av längtan.
Nu är det tonårstiden.
Det vi kallar artefakter illustreras här av en liten hund.
Ett sätt att vara meningsfull är att åldras. Vilket är detsamma som att hänge sig åt begränsning. Stora familjer är som idrott. Små familjer kommer efter.
När vi blir unga ska vi ha framtiden för oss.
Välkommen till varje kropp räknas. Välkommen till vi uppskattar att ni uppskattar vår dotters historia.
Stora och medelstora familjer behöver sitta upp, hålla ett objekt, promenera, prata och sondmatas. Stora, medelstora och små familjer är alerta och svarar på tilltal. Barn behöver en kudde, ett hormon, dyra och smärtsamma operationer. Barn längtar efter att ersätta mänskligheten.
Jag minns barndomen som mycket lycklig och går det att fortsätta vara mycket lycklig kanske man kan tillåta sig det.
Det vi kallar evolutionen illustreras här av menstruationen. Barn anklagar religiösa filosofer för att inte erbjuda några eviga sanningar. Flertalet framstående barn har förutsagt att tekniker som överlistar döden kommer att utvecklas inom deras egen förväntade livstid. Barns bedrifter är inte enastående.
Stora och medelstora familjer behöver bättre cirkulation, effektivare matsmältning, färre sår.
Läkare ska komma i grupp och vara ansvariga och varma. Assistenter ska komma efter och förstå och inte backa undan.
Hon ska ha kläder som passar. Hon ska vara vaksam. Hon ska inte vara tungsint eller sakna gränser, inte slå ut i blom eller dra lans. Hon ska ligga och sitta och stå. Hon ska höra hemma. Hon ska ha lätt till tårar och natta de sina. Hon ska vara i samtiden när den som bäst behöver henne.
Först var inte mycket känt, sen var allt mycket välkänt. Kroppen är tradition liksom allt är tradition och man ställer klockan.
