Ja, jag har främst fastnat för det första kapitlet i A Thousand Years…; det om ekonomi och städer. Visst är det vackert? Håller helt med, DeLanda är förhållandevis läsbar, även om idéerna i sig – det ”flödiga” och så-kallat ”posthumanistiska” i hans tankar – kan vara krångliga att smälta.

Har inte läst Diamonds Guns, Germs & Steel, bara tjuvkollat i den, men som jag ser det enas båda böckerna i sin gemensamma materialism. (Jag har för mig att DeLanda hänvisar till andra materialistiska historiker som William McNeill.) Båda gör mycket av denna materialism i sin analys av kultur, vilket ju gör att de känns så intressanta idag. (Efter år av tolkande och ”textiga” perspektiv på kultur.)

Precis som du säger – DeLanda väljer sedan att låta denna materialistiska beskrivning av kultur m.m. fungera som exempel för hur man kan använda den krångliga begreppsapparat som utarbetades av Deleuze och Guattari (inte minst i den mycket svåra A Thousand Plateaus). Jag har själv fått ut mer av D&G efter att ha läst DeLanda – just kopplingarna till komplexitetsteori etc har gjort det lättare att ta till sig vissa koncept, och den materialistiska hållningen som helhet.