Hur kommer det sig att du valde att skapa en pseudonym?
Jag ville att just de här texterna initialt inte skulle läsas samman med mina andra, att de skulle tolkas för sig, utan förförståelse. Det var också ett sätt för mig att prova ett nytt perspektiv, utföra en produktiv performance.
På vilket sätt skiljer sig det du skriver som Anna-Maria Ytterbom från det du skriver under eget namn?
Jag har försökt pressa mitt språk mot en plats där det inte varit förut, och delvis känner jag att det har lyckats: jag och läsaren är nog inte lika ”hemma” i Ytterboms texter. Åtminstone i den första Ytterbom-boken är språket dessutom mer aggressivt och upphackat, med udden riktad mot språkliga konventioner – och maktspel.
Kommer Anna-Maria Ytterbom att publicera ytterligare några böcker – eller är hon förbrukad som pseudonym nu när du avslöjat att det är du som står bakom henne?
Det blir en bok till, men jag vill inte säga något om den just nu
Som läsare blir jag misstänksam, är det på det sättet att Leif Holmstrand står bakom ytterligare pseudonymer? Kan vi lita på att den vars namn står på ett bokomslag verkligen har skrivit boken? Och har det någon betydelse för hur vi läser boken?
Än så länge har jag inte använt mig av andra pseudonymer. Men man kan aldrig lita på något så tomt som ett författarnamn, och det är riskabelt att låta ett sådant styra läsningen av verket.
Leif holmstrand (född 1972) är författare och konstnär. Han har publicerat tre diktsamlingar under eget namn, samtliga på Albert Bonniers Förlag. Den senaste heter »Myror» (2008). Under pseudonymen Anna-Maria Ytterbom har han publicerat ytterligare två diktsamlingar, båda på oei editör. Den senaste heter »Hennes titellösa februari lägger vikt vid saker» (2008). Senaste separatutställning ägde rum på Växjö Konsthall (2009), och mer information om hans konst hittar man på www.leifholmstrand.com och www.johanberggren.com.
