Judith Browns text, om en kvinnlig befrielserörelse, är en skarp uppgörelse med studentrevoltens manliga ledare, och samtidigt ett program för könslig frigörelse som fortfarande känns aktuellt och radikalt. En text som brinner av engagemang och ilska.
Read MoreOrd&Bild nr 5 1968: Fantasin vid makten.
I 1968 års temanummer ”studentrevolten” trycktes ett kort samtal mellan författaren och filosofen Jean-Paul Sartre och studentledaren Daniel Cohn-Bendit. Samtalet visar tydligt vilka drömmar och förhoppningar som samtiden förknippade med studentupproret. Under rubriken ”Fantasin vid makten” talar de båda männen om ”okontrollerbar spontanitet” och om ”en utvidgning av det möjligas område”.
Read MoreOrd&Bild nr 2–3 1981: Verksamhetens art. Produktion av ideologi. Två svenska bilder av näringslivet
Med inspiration från USA hade den svenska arbetsgivarorganisationen, SAF, sedan början av sjuttiotalet arbetat aktivt och målmedvetet med att förskjuta mitten i svensk politik. I Ord&Bild nr 2-3 1981, beskriver journalisten Karine Mannerfelt hur SAFs arbete såg ut i praktiken i början av åttiotalet i texten ”Verksamhetens art: produktion av ideologi”. Det arbete hon beskriver hade sin motsvarighet i övriga västvärlden och kan enklast förstås som en motrevolution. Nyliberalismen, med alla sina tankesmedjor, tidskrifter och reklambyråer, var högerns svar på 1968. Drygt tre decennier senare lever vi fortfarande i en värld som präglas betydligt mer av det nyliberala systemskiftet än av sextiotalets drömmar om en ny, rättvis och radikal värld.
Read MoreOrd&Bild nr 1 1980: Tre skisser om revolutionens tåg och teknokratins makt
”Problemet är knappast att förstå den enskilda elektroniska maskinen, utan snarare att vi inom en nära framtid tycks komma att ställas inför en helt elektronisk maskinvärld, som antingen kommer att sluka vårt förstånd eller helt skilja oss från vår egen naturgrund.” Denna text av Ola Tunander, publicerad i Ord&Bild 1980 beskriver tydligt och konsekvent teknikens betydelse för samhällsförändring på ett vis som fortfarande känns aktuellt – trots att den är skriven under den digitala revolutionens barndom.
Read MoreOrd&Bild nr 4 1990: Slumpens långa arm
1990 skriver författaren Gunnar Pettersson under rubriken ”Slumpens långa arm” i Ord&Bild. Det är en lång och vindlande text som tar avstamp i mordet på Olof Palme och för en diskussion kring förhållandet mellan historiska omvälvningar och konspirationstänkande. Gunnar Pettersson menar att konspirationen är ett naturligt och mänskligt svar på snabba förändringar – framförallt i moderna samhällen med ”överflöd på information”. Därmed talar hans nästan trettio år gamla text även till vår tid. Vi lever som bekant i en brytningstid där konspirationer av alla slag åter fått en framskjuten position.
Read MoreOrd&Bild nr 5 2008: Lava, kött och memer. Manuel DeLandas flödande materia
I ”Lava, kött och meter” introducerar sociologen Karl Palmås den mexikanska hackern och filosofen Manuel DeLanda – en tänkare som via Deleuze vill förändra vår syn på den linjära historieutvecklingen. Historiska brytpunkter är inte alltid resultatet av tydliga orsaker som pekar framåt, menar DeLanda, utan lika gärna sprungna ur små händelser: ”Vid vissa tillfällen i historien kan små, av varandra oberoende företeelser, haka i varandra, för att skapa det som komplexitetsteoretikerna kallar en emergent helhet. Att skriva en icke-linjär historia är att berätta om de processer som gör att det historiska utfallet blir så mycket större än summan av de små händelser som förorsakat skeendet.” Eller med andra ord: Historien och dess brytpunkter finns där vi minst anar dem. Och därför blir vi aldrig någonsin färdiga med dåtiden.
Read MoreOrd&Bild nr 5 2016: Återupptäckten. Om den haitiska revolutionens viktigaste dokument
1804 fullbordades historiens hittills enda revolution där slavar själva inte bara utmanat och avskaffat slaveriet, utan även grundat en självständig stat. År 2010 hittade en ung doktorand ett exemplar av den länge eftersökta haitiska självständighetsdeklarationen i ett brittiskt arkiv. Carl Wilén diskuterar här hur upptäckten kan tillskrivas förmågan att följa historien längs andra linjer än nationsgränser.
Read More