Monir Farmanfarmaians konst knyter an till långa traditioner i den iranska kulturen. Men hennes liv levdes inte bara i Iran utan också i konstkretsar i New York och Europa. I samband med hennes retrospektiv på Moderna Museet i oktober 2026, publicerar här Paulina Sokolows essä från 2022 om hennes splittrade speglar och geometriska skulpturer av glas tar bland annat vägen om venetiansk spegeltillverkning och en moské i Shiraz.
Konstpedagogiken introducerades i Sverige genom folkrörelserna, för att bilda allmänheten, göra folket till fullvärdiga medborgare i en demokrati och erbjuda tillgång till kulturarvet och de stora konsterna. Bildning var nyckeln till klassutjämning och alla skulle få tillgång till konstskatterna. Under decennierna efter andra världskriget fick konstpedagogen rollen som förmedlare av fantasins befriande kraft och självförverkligande. Med utgångspunkt i Carlo Derkerts arbete funderar Paulina Sokolow på den svenska konstpedagogikens dramaturgi.
Denna andra del av samtalet med poeten Raed Shniowrah tar sin utgångspunkt i hans läsning av den palestinska författaren Hussein Barghouthis bok The Blue Light (i engelsk översättning av poeten Fady Joudah, 2023). Barghouthi (1954–2002) räknas som en av Palestinas mest betydande författare, och i The Blue Light skildrar han sitt existentiella och andliga sökande under åren som student i Seattle. Boken undflyr enkla genrebestämningar och kan läsas som självbiografi, roman, essä och poetisk meditation på samma gång.
I samband med att Ord&Bild:Bok ger ut diktsamlingen Jag är spegeln / Glaset är min hud publicerar vi ett samtal i två delar med bokens författare, poeten Raed Shniowrah. I denna första del reflekterar han över dikternas tillkomst, över hur filmens blick har format hans sätt att skriva och om hur poesin blivit en tillflykt för att gestalta en verklighet som är fragmenterad och brutal. Samtalet mellan Raed Shniowrah och Catharina Thörn ägde rum mellan 11 augusti – 30 augusti 2026.
När kulturen monteras ned och barns tillgång till konst och kultur alltmer privatiseras, blir frågan om teaterns demokratiska och bildande kraft allt mer angelägen. Teatern är inte bara underhållning, utan en plats där människor kan fantisera, tänka kritiskt och handla tillsammans. Med utgångspunkt i Walter Benjamins och Augusto Boals idéer om frigörande teater undersöker texten hur teatern kan stärka människans förmåga till gemenskap, reflektion och förändring – och varför en livsbejakande kultur är avgörande i en kulturföraktande samtid.
Fedaa Zeyad är en palestinsk poet och bloggare, född och uppvuxen i Gaza, där hon fortfarande bor. Hon dokumenterar vardagslivet, inte minst under den pågående tragedin. Hennes debutdiktsamling utkom i Aten 2025, på både grekiska och arabiska. För närvarande arbetar hon med att dokumentera kvinnors berättelser om att förlora sina närmaste anhöriga. I översättning av Jasim Mohamed
”´Ärkedemokraten i Frankfurt´, kallades han. När minnesorden över Jürgen Habermas, som avled 96 år gammal den 14 mars 2026, nu sprids över världen tycks många mena att det är en epok som går i graven. Habermas insisterade på det rationella samtalet som grund för såväl vetenskaplig sanning som etik, rättsstat och demokrati. Det är en föreställning som kan förefalla överspelad i vår värld av lynniga autokrater och AI-genererade lögner.” David Karlsson tar oss genom ett par decennier av olika diskussioner med och om Habermas, och Ord&Bild, i denna reflektion kring Habermas, på svenska.
Barnet hör samman med framtiden, med en föreställd möjlighet till liv – och därmed, i en dystopisk tid som vår, också med motsatsen: en inställd framtid, en omöjlighet till liv. I Mexiko har barnet som sinnebild för det omintetgjorda varit en långvarig följeslagare i litteraturen. I det mexikanska samhället, med sin långa, konfliktfyllda historia av kolonialism, drogkartellkrig, maktkorruption, svindlande klassklyftor och skyhöga kvinnomordssiffror, tycks barnet som litterär trop komma med en uppfordrande fråga: om rättvisa, kärlek, människovärde, sanning – en fråga om hopp. Hanna Nordenhök reste till Mexico City och intervjuade tre författare, Fernanda Melchor, Luis Jorge Boone och Emiliano Monge, som alla i sin litteratur återkommande tematiserar barnet och barndomen.
Alaa Alqaisi är en palestinsk översättare, författare och forskare från Gaza. Hon brinner för litteratur, språk och berättandets kraft att överbrygga kulturer och vittna om levda verkligheter. Hennes arbete har publicerats i ArabLit och i ArabLit Quarterly, där hon fokuserar på litterär översättning och berättelser om motstånd och överlevnad. Hon är doktorand vid Trinity College i Dublin. Översättning: Catharina Thörn
Malek El Shinbary är en palestinsk författare och arkitekt, född 1993 i ett flyktingläger i Jordanien. I dag bor han i Gaza, där han för närvarande lever i ett tält i Khan Younes-området efter flera förflyttningar under de senaste två åren. Hans författarskap fungerar som ett sätt att dokumentera och förmedla erfarenheter från Gaza. Hans texter publiceras på olika arabiska och internationella digitala plattformar, bland annat Ultra Palestine och AJ+. Han skriver allt från artiklar och dokumentära texter till litterära verk. Översättning: Jasim Mohamed
KRITIK
Saga Wallander har läst Inringning 3, som fullbordar Carl Frode Tillers storverk, om en man som inte längre vet vem han är – och de som har valt att skriva till honom. Genom ögonblicksbilder från olika tider och miljöer skapar Tiller en rik och komplex berättelse om det moderna Norge.
Katja Palo skriver om både Ingela Standberg och Emilia Hasselquist Langefors. Bredvid varandra, blir det synligt hur båda poeter närmar sig tillvaron från radikalt olika positioner och visar upp poesins många uttryck och perspektiv.
Marit Kapla har sett föreställningen Sophögen av Karl Dunér och även läst boken med samma titel. Vad händer när vi gör drama av högst vardagliga textfragment? “Överlag skickar de här 1500–2000 år gamla texterna massor av frågor rakt in i nutiden. Till exempel om olika former av slavarbete och om mattransporter, ett vanligt ämne i de privata breven.
Kritikern och redaktören Andreas Engström skriver om en nyutgiven samling av Dror Feilers musik, som innefattar en stor del av hans verksamhet. Engström beskriver en aktivist och kompositör, som i sin musik sysslat med allt från verk för symfoniorkester till experimentella noise-kompositioner.
Victor Malm om den sjätte delen i romansviten Morgonstjärnan, som efter en svag inledning når höjdpunkterna i Knausgårds författarskap.
“ I Arendal, liksom i många andra verk av Knausgård, framträder insikten att vi vet mycket om oss själva, men inte allt. Liksom insikten om att vi kan veta en hel del om andra, men långt ifrån allt. Både livet, ensamheten och gemenskapen kommer på sitt sätt ur dessa skevheter, ur vad vi nästan vet om varandra.” Ann Ighe om del fem i Karl Ove Knausgårds romansvit Morgonstjärnan.
“Listan på titlar bekräftar i alla fall något jag redan vet: hur mycket översatt litteratur ger oss. Nya världsperspektiv, inblick i andra platser och kulturer, men också nytt liv till det svenska språket och den svenska litteraturen – under ett varv runt solen.
Helena Fagertun om det gångna översättningsåret med fokus på översättning från engelska, branchens utmaningar, översättningsdebatter och guldkorn.
Hjalmar Falk om tre böcker av den italienske essäisten Giuliano da Empoli, som under senare år seglat upp som en betydande kommentator av politiska tendenser. Falk tar sig an hans pessimistiska analyser av världspolitikens auktoritära vändning under intryck av techoligarkernas framfart och läser honom i ljuset av en längre linje av italiensk politisk teori.
Nora Wurtzel har läst Lydia Sandgrens Artens överlevnad och Klas Östergrens Klenoden vilket får henne att fundera över om det finns något sådant som en Augustprisdeckargenre.
Senaste nummer
Ett nummer som försöker omfatta USA 250 år.
Medverkande nummer 2-3 2026: Oskar Brandt, Ekim Caglar, Nivi Christensen, Joel Duncan, Rasmus Edlund, Jonatan Habib Engqvist, Hjalmar Falk, Anja Franck, Nathan Hammelberg, Jacob Holdt, Ann Ighe, Tormod Johansen, Joel Kellgren, Maria Küchen, Ann-Sofi Noring, Tommy Orange, Valfrid Palmgren, Karin Pettersson, Bao Phi, Nelson Ramirez de Arellano Condo, Adam Reichardt, Richard Sennet, Saga Wallander och Roger Wilson
Det här numret samlar texter som på olika sätt berör den dramatiska texten, om översättandet mellan text och scen.
Medverkande 1 2026: Karl Dunér, Hedda Krausz Sjögren, Nora Wurtzel, Ulf Peter Hallberg, Nina Katarina Karlsson, Emma Majberger, Ossian Melin, Julia Pennlert, Paulina Sokolow, Jonatan Habib Engqvist, Victoria Verseau, Helena Fagertun, Lisa Marques Jagemark, Katja Palo, Ann Ighe, Marit Kapla, Victor Malm
Ett nummer fullt av farhågor och orosmoln. Texterna handlar om krig, om kriminalserier och om poesi i en suicidal kultur. Men kanske även försök att närma sig den gemenskap som uppstår genom sången, och om vad bilder gör med oss. Medverkande: Muhammad Ali, Erik Andersson, Saga Cavallin, Julia Drakopoulos, Andreas Engström, Hjalmar Falk, Li Franzén, Mattias Hagberg, Kristina Hagström-Ståhl, Jenny Högström, Jazra Khaled, Aleksandra Madzinska, Isabella Nilsson, David Szybek, Nora Wurtzel
Ett dubbelnummer om samtida latinamerikansk litteratur – noveller, essäer, reportage, intervjuer, poesi och konst – om översättning, Literatura de los hijos, förlorad barndom och barnet som framtiden, kärlek på spanska och UFO:n…
Medverkande: Adriana Aires Rasténs, Hanna Axén, Luis Jorge Boone, Jonatan Habib Engqvist, Mariana Enríquez, Nona Fernández, Lovisa Florin Holmsten, Marika Gedin, Ann Ighe, Marit Kapla, Joel Kellgren, Federico García Lorca, Teresa Margolles, Chavis Marmól, Pablo Medina, Fernanda Melchor, Emiliano Monge, Hanna Nordenhök, Katja Palo, Annakarin Thorburn, Michael Wiehe, Lina Wolff, Nora Wurtzel, Carla Zaccagnini, Alejandro Zambra
Det här numret försöker förstå någonting i samtiden genom att blicka bakåt – att skriva samtiden genom att snegla på det förflutna. Vi gör numret tillsammans med Maria Lind och Hanna Nordell, samt flera författare och konstnärer och utgår från en medborgarskola som grundades för ett sekel sedan. Det handlar om kvinnorörelsen, fredsrörelsen, om ekologi och bildning.
Medverkande: Petra Bauer, Jean-Baptiste Béranger, Siri Derkert, Åsa Elzén, Jonatan Habib Engqvist, Lena Eskilsson, Susanne Ewerlöf, Helena Fagertun, Hjalmar Falk, Erika-Johannes Hoff Holmgren, Stefan Jonsson, Ulrika Knutson, Lars-Erik Hjertström Lappalainen, Ola Larsmo, Katarina Leppänen, Maria Lind, Magnus Linton, Maria Mårsell, Hanna Nordell, Nik Ruth Persson, Karin Pettersson, Olivia Plender, Marita Rhedin, Åsa Sonjasdotter, Anders Sunna, Ebba Witt-Brattström, Annika Öhrner
Luften, detta inre–yttre element, från lungorna till stratosfären, avslutar Ord&Bilds elementår. Vi har begrundat elementen som såväl de minsta beståndsdelarna i tillvaron som de stora världsomfattande elementen. Här vänds uppmärksamheten mot luften, som vi finner nästan överallt, och som är så svår att avgränsa.
Medverkande: Johan Almström, Jonathan Bergsborn, Claes Caldenby, Sofia Gräsberg, Eva-Lotta Hultén, Kent Klich, Agnieszka Kurant, Rasmus Landström, Filip Lindberg, Katja Palo, Cecilia Rosengren, Jonas Rasmussen, Jon Ståle Ritland, Sverker Sörlin, Linda Tedsdotter, Nora Wurtzel, Johan Öberg
Dimma, snö, is, ånga, moln, vattendrag. Regnet mot rutan, vattnet i ögonen. Fukten i väggarna. Vatten tar sig in nästan överallt – också i krig och konflikter. Detta nummer tar sig an elementet som vi som vi delvis består av och inte kan leva utan.
Medverkande: Bronwyn Bailey-Charteris, Wilson A. Bently, Johannes Björk, Jonatan Habib Engqvist, Mattias Hagberg, Anna Hallberg, S. Ayesha Hameed, Ann-Marie Tung Hermelin, Ann Ighe, Elin Anna Labba, Inka & Niclas Lindergård, Patricia Lorenzoni, Lundahl & Seitl, Ann-Sofie Noring, Maria Hymna Ramnehill, Sara Rossling, Vandana Shiva, Olav Fumarola Unsgaard