Sumaia Wadi är palestinsk poet från Gaza som bor i Gaza, född 1992. Doktorerar i arabisk litteratur och litteraturkritik. Debuterade 2013 med diktsamlingen När resan törstar. Hennes andra diktsamling Ansikten för masker kom ut 2015.  Dikter slank genom algoritmerna är hennes tredje diktbok och kom ut i år. Vi publicerar här sju dikter i tolkade från arabiska av Jasim Mohamed.

Nasser Rabah född i Gaza 1963, har kandidatexamen i jordbruksvetenskap, var chef för kommunikationsavdelningen vid jordbruksministeriet. Han har publicerat fem diktsamlingar: Jaga en död gasell (2003), Någon kommen ur Ingen (2010), Besökare med tunna kläder (2013), Vatten törstar efter vatten (2016) och Ode till rödhaken (2020), samt romanerna För ungefär en timme sedan (2018) och Staket runt en gasell (2024). Hans dikter har blivit översatts till engelska, franska och hebreiska, och har bland annat publicerats i The Los Angeles Review of Books, Poetry Online och Two Lines.

Bissan Adwan är en palestinsk poet, författare och journalist, från Rafah i Gaza men kommer ursprungligen från staden Ashkelon. Hon har varit verksam i Gaza och Kairo och har arbetat för flera medie- och forskningsinstitutioner, bland annat Ramattan Foundation, Cairo Center for Strategic Studies och Al-Araby Al-Jadeed. Hon har publicerat studier om den palestinska frågan, historia och litteratur, däribland Diasporans epistlar (2021) och Fukuyama faller i Gaza (2024), båda publicerade på arabiska. Hon är grundare och direktör för bokförlaget Ibn Rushd Publishing. Hon är fristadsförfattaren i Lund under 2025-2026. Tolkning från arabiska: Jasim Mohamed

Mohammed El Kurd reflekterar över vem som räknas som ett offer, och vad den allt snävare definitionen av ”det perfekta offret” har för pris, för såväl palestinier som för förståelsen av vad det innebär att vara en människa. Texten var ursprungligen en föreläsning till minne av den palestinske kulturteoretikern Edward Said som omarbetats till en bok med samma namn och gavs ut av Haymarket Books i februari 2025.

Föredrag av Ghayath Almadhoun som hölls den 22 oktober 2024 på SPUI25, Academish-cultureel podium, Oude Luterske Kerk i Amsterdam, Nederländerna. Översättning: Marie Silkeberg

Ghayath Almadhoun är en palestinsk poet som föddes i Damaskus 1979 och flyttade till Sverige 2008. För närvarande bor han i Berlin. Hans dikter har översatts till nästan 30 språk.
Översättning av Anna Jansson & Marie Silkeberg

Ghayath Almadhoun är en palestinsk poet som föddes i Damaskus 1979 och flyttade till Sverige 2008. För närvarande bor han i Berlin. Hans dikter har översatts till nästan 30 språk.

Översättning av Anna Jansson & Marie Silkeberg

Vid ett spontanbesök på Folkets hus i småländska Blomstermåla ser Jonatan Habib Engqvist ett svartvitt fotografi av en damorkester med ett bandnamn som väcker frågor. Efterhand nystas en berättelse upp som inbegriper Sovjets invasion av Prag, SVT:s sommarunderhållning på 70-talet, herrtidningar på Kungliga biblioteket, och sex unga kvinnor som gifte sig för att kunna resa till Sydamerika och att spela in sin musik.

Ghayath Almadhoun är en palestinsk poet som föddes i Damaskus 1979 och flyttade till Sverige 2008. För närvarande bor han i Berlin. Hans dikter har översatts till nästan 30 språk. Översättning av Anna Jansson & Marie Silkeberg

Ghayath Almadhoun är en palestinsk poet som föddes i Damaskus 1979 och flyttade till Sverige 2008. För närvarande bor han i Berlin. Hans dikter har översatts till nästan 30 språk.

Översättning av Anna Jansson & Marie Silkeberg

År 1912 åkte den svenska journalisten Eira Hellberg till New York. För Ord&Bilds räkning intervjuade hon Thomas A Edison och Nikola Tesla. Den trådlösa elen, arbetarbostäderna av cement och försvarandet av Skandinaviens kuster – var det inte vår samtid de talade om?

Sanna Ghotbi har tillsammans med Benjamin Ladraa cyklat genom tjugotre länder i Europa och Asien under de senaste två åren. Resan har bara ett mål, att uppmärksamma så många som möjligt om Västsahara, som till stor del varit ockuperat av Marocko i snart femtio års tid. Tidigare publicad i Ord&Bild 2 2024: JORD

Palestinsk författare och poet från Gaza, född 1980 i Rafah och bor nu i Deir al-Balah. Till vardags arbetar hon som socionom. Hon har gett ut romanerna Där lågorna dansar och Det var inte döden samt en bok i brevform: Hennes brev. Hon är en av Gazas starka litterära röster.

Carol Sansour är en palestinsk poet och kulturarbetare född i Jerusalem. Hon beskriver sig själv som kulturell agitator och social provokatör som passionerat utforskar postnationella, post-genus- och postreligiösa identiteter. Nu baserad i Aten med sin familj, är Sansour engagerad i att fördjupa kulturella kontakter. 2021 grundade hon Athens Palestine Film Festival för att fira palestinskt berättande på bioduken.

Suzanne Osten har gått ur tiden. I nummer 2-3:22 Tema Barn, Teve, Kulturarv bad vi henne skriva om “barnkultur”. Och hon skrev. En lång, vindlande resa genom uppror, passion, krav och samspel med och mellan barn och vuxna – som vittnar om ett ständigt sökande efter mod, konst och skönhet.

Heba Alagha är författare och berättare. Hon har bland annat varit handledare och koordinator för Creative Writing Club i över 13 år vid Abdul Mohsin Qattan Foundation i Gaza och i litteratur vid Al-Quds Open University. Hon har examen från University of Sharjah. Översättning: Jasim Mohamed.

Sarah Aziza har i flera texter försökt sätta ord på det som sker i Gaza, vad som händer med språket och i slutändan med oss alla, som människor. I den text vi översatt till svenska från januari 2024 tar hon utgångspunkt i de sociala mediernas flöde av fruktansvärda bilder på döda och skadade människor. Hon ställer frågan vad allt detta tittande gör med oss och resonerar i sin text om det svåra men ändå så nödvändiga vittnesarbetet. Presentation och översättning Catharina Thörn

Khaled Juma föddes 1965 i Rafah. Förutom poesi skriver han barnlitteratur, teater och låttexter. Han har gett ut nio diktsamlingar och femton barnböcker. Presentation och översättning: Jasim Mohamed

Hind Jodeh är en palestinsk poet från Gaza, novellist, manusförfattare, radiojournalist och producent. Hon hade ett eget radioprogram som sändes i Gaza, med namnet ”Godmorgon”, och är redaktör för den litterära tidskriften 28 som kommer ut i Gaza. Hon debuterade 2013 med diktsamlingen Alltid ger sig någon av

Den 6 december 2023 dödades poeten, författaren och universitetsläraren Refaat Alareer i en israelisk luftattack. Kort därefter spreds hans dikt ”Om jag måste dö” som en löpeld på sociala medier. . Texten vi publicerar här är hämtad ut boken Light from Gaza – writings born of fire. Den ger en inblick i Refaat Alareers undervisning och hans tankar om berättelsernas kraft.

Historisera alltid! Fredric Jameson 1934-2024 - myntare av begrepp och stigfinnare i den postmoderna kulturens diffusa landskap. Hjalmar Falk minns en inflytelserik tänkare.

I essän Bränderna, städerna och oljan undersökerAnn Ighe om städer idag har slutat brinna ner till grunden? Kanske är det så, men brandförloppen är hastigare än förr, och runtom stadsbefolkningarna blir skogsbränderna fler och svårare att kontrollera.

Del 3/3 Haidar al-Ghazali, 19 år, är en palestinsk poet från Gaza. Hans dikter, som speglar det palestinska folkets lidande, har översatts till engelska, franska, turkiska, bulgariska, portugisiska och nu här till svenska. Han började publicera sig i tidskrifter redan vid tolv års ålder. Han har hunnit läsa ett år engelsk litteratur och översättning vid Islamic University of Gaza. Han är kulturredaktör på tidningen al-Yamamah. ”Jag drömmer om att få avsluta min universitetsutbildning utomlands, och om att förvandla mina livserfarenheter till böcker om kärleken och livet”, säger han.

Del 2/3 Haidar al-Ghazali, 19 år, är en palestinsk poet från Gaza. Hans dikter, som speglar det palestinska folkets lidande, har översatts till engelska, franska, turkiska, bulgariska, portugisiska och nu här till svenska. Han började publicera sig i tidskrifter redan vid tolv års ålder. Han har hunnit läsa ett år engelsk litteratur och översättning vid Islamic University of Gaza. Han är kulturredaktör på tidningen al-Yamamah. ”Jag drömmer om att få avsluta min universitetsutbildning utomlands, och om att förvandla mina livserfarenheter till böcker om kärleken och livet”, säger han.

Del 1/3 Haidar al-Ghazali, 19 år, är en palestinsk poet från Gaza. Hans dikter, som speglar det palestinska folkets lidande, har översatts till engelska, franska, turkiska, bulgariska, portugisiska och nu här till svenska. Han började publicera sig i tidskrifter redan vid tolv års ålder. Han har hunnit läsa ett år engelsk litteratur och översättning vid Islamic University of Gaza. Han är kulturredaktör på tidningen al-Yamamah. “Jag drömmer om att få avsluta min universitetsutbildning utomlands, och om att förvandla mina livserfarenheter till böcker om kärleken och livet”, säger han.

Den tredje och sista delen av Catharina Thörns brevväxling med den amerikanska ekonomen och forskaren Sara Roy handlar om framtiden. Bilder: Sara Roy.

Den andra delen av Catharina Thörns brevväxling med den amerikanska ekonomen och forskaren Sara Roy handlar om antisemitism.

Catharina Thörn inleder här en brevväxling med den amerikanska ekonomen och forskaren Sara Roy som skrivit extensivt om Gazas ekonomi och på senare tid även om Hamas. Roy är en ledande forskare och en respekterad auktoritet som ser Gazaremsan som sitt andra hem.

“Varför skulle någon som springer för livet från en israelisk missil, eller sitter ihopkrupen med sin familj intill rasmassorna av grannarnas förstörda hem, omgivna av artillerield, hålla hårt i sin telefon och spela in skräcken som pågår runt omkring?” Asmaa AbuMezied inleder satsningen Prisma Palestina: med en text med titeln: Om varför vi håller hårt i våra telefoner och fortsätter att spela in.

Det här numret försöker förstå någonting i samtiden genom att blicka bakåt – att skriva samtiden genom att snegla på det förflutna. Vi gör numret tillsammans med Maria Lind och Hanna Nordell, samt flera författare och konstnärer och utgår från en medborgarskola som grundades för ett sekel sedan. Det handlar om kvinnorörelsen, fredsrörelsen, om ekologi och bildning.
Medverkande: Petra Bauer, Jean-Baptiste Béranger, Siri Derkert, Åsa Elzén, Jonatan Habib Engqvist, Lena Eskilsson, Susanne Ewerlöf, Helena Fagertun, Hjalmar Falk, Erika-Johannes Hoff Holmgren, Stefan Jonsson, Ulrika Knutson, Lars-Erik Hjertström Lappalainen, Ola Larsmo, Katarina Leppänen, Maria Lind, Magnus Linton, Maria Mårsell, Hanna Nordell, Nik Ruth Persson, Karin Pettersson, Olivia Plender, Marita Rhedin, Åsa Sonjasdotter, Anders Sunna, Ebba Witt-Brattström, Annika Öhrner

Luften, detta inre–yttre element, från lungorna till stratosfären, avslutar Ord&Bilds elementår. Vi har begrundat elementen som såväl de minsta beståndsdelarna i tillvaron som de stora världsomfattande elementen. Här vänds uppmärksamheten mot luften, som vi finner nästan överallt, och som är så svår att avgränsa.

Medverkande: Johan Almström, Jonathan Bergsborn, Claes Caldenby, Sofia Gräsberg, Eva-Lotta Hultén, Kent Klich, Agnieszka Kurant, Rasmus Landström, Filip Lindberg, Katja Palo, Cecilia Rosengren, Jonas Rasmussen, Jon Ståle Ritland, Sverker Sörlin, Linda Tedsdotter, Nora Wurtzel, Johan Öberg

Dimma, snö, is, ånga, moln, vattendrag. Regnet mot rutan, vattnet i ögonen. Fukten i väggarna. Vatten tar sig in nästan överallt – också i krig och konflikter. Detta nummer tar sig an elementet som vi som vi delvis består av och inte kan leva utan.

Medverkande: Bronwyn Bailey-Charteris, Wilson A. Bently, Johannes Björk, Jonatan Habib Engqvist, Mattias Hagberg, Anna Hallberg, S. Ayesha Hameed, Ann-Marie Tung Hermelin, Ann Ighe, Elin Anna Labba, Inka & Niclas Lindergård, Patricia Lorenzoni, Lundahl & Seitl, Ann-Sofie Noring, Maria Hymna Ramnehill, Sara Rossling, Vandana Shiva, Olav Fumarola Unsgaard

Av jord är du kommen, jord skall du åter bli. Så står det skrivet. I Elementårets andra nummer gräver vi ner oss i jorden, undersöker territorier, gränser och marken vi återvänder till.

Medverkande: Ane Graff, Kerro Holmberg, Britta Marakatt-Labba, Helin Sahin, Sanna Ghotbi, Jonatan Habib Engqvist, Andris Eglītis, Lena Grönlund & Victor Estby, Jumana Manna, Kultivator, Jan Rydén Bonmot, Svitlana Matviyenko. Kritik med Paulina Sokolow, Erik Andersson, Jenny Högström och Anna Remmets.

“Nästa gång Elden. Var det verkligen orden som uttalades när Noak knappt klivit av arken efter syndafloden? Vi trevar i det förflutna för att se framåt. Det här numret har kommit att handla mycket om brand. Men det blir tydligt att tankar om elementen idag på många sätt handlar om framtiden, och om en fossilberoende värld i förändring. En värld där vi i likhet med Prometheus, som plågades i evigheten för att ha stulit elden från gudarna, nu ser konsekvenserna av vår omättliga konsumtion”. Det här numret om eld är det första i ”elementåret” 2024 där vi rör oss från jordens kärna och utåt.

Medverkande: Sara Abdollahi, Johannes Björk, Johannes Daun, John Duncan, Martin Engberg, Ingrid Elam, Jonatan Habib Engqvist, Akwaeke Emezi, Simone de Greef, Ann Ighe, Daniel Jewesbury, Joel Kellgren, Filip Lindberg, Nino Mick

Årets sista nummer undersöker med hjälp av tre gäst- eller rentav gastredaktörer; Linnea Frank, Fanny Wendt Höjer och Cecilia Nyman, åtskilliga spöken som hemsöker världen – genom historien, ideologier, på nätet, i fotografier, böcker, och längst in under sängen. Det prasslar och knarrar. Själar utan kropp kryper bokstavligen fram mellan raderna och kanske, kanske, blir vi till slut som Ibsen, halvt benägna att tro att vi alla i någon mening är spöken. Inte bara genom det vi har ärvt som går igen i oss, utan genom alla möjliga levande döda idéer och föreställningar som hemsöker oss.

För närmare två år sedan började vi prata om hur intressant det skulle vara att göra ett tidskriftsnummer om en stad. Senast Ord&Bild gjorde ett sådant var 2009 – och då var staden i fokus Göteborg. (Om du är prenumerant och har laddat ner vår app kan du läsa det numret i vårt digitala arkiv). Den här gången riktade vi blickarna mot Istanbul. Kanske måste vi påminna om att detta var före det svenska beslutet att söka inträde i NATO, något som utan tvekan har gjort svensk media och politik känsligare för vad som händer i Turkiet, och därmed också för det som händer i landets största stad, Istanbul. Det var också före den förödande jordbävningen som drabbade sydöstra Turkiet och delar av Syrien, och som fick många att tänka med fasa på vad som skulle kunna hända när skalven nästa gång drabbar Istanbul.

Ett bildrikt nummer med Islandsberättelser i samtiden och »landet norr om Norden« som litteraturhistoriken Gunnar Ahlström skrev i en krönika om Malmfälten. För att närma oss det isländska berättandet bjöd vi in isländska poeter, författare och konstnärer tillsammans med skriftställaren och översättaren John Swedenmark. Här presenteras olika smakprov som kanske ger en känsla för samtidens magiska realism, realismens magi, eller åtminstone den mystiska vardag som vi lever i och som ofta finns som underton i det isländska sammanhanget. Swedenmark har både översatt och skrivit korta introduktioner till några texter från de senaste åren, och numret innehåller kortprosa, konstverk och dikter som samsas med samhällsanalys och utdrag ur mastadontromaner.

En restaurang har en entré, en personalingång, ett varuintag, ett avlopp och ventilation. Kanske en bakdörr där cykelbuden släpps in. Nu tar vi oss an både restaurangen och maten från andra håll, och frågade därför ett antal skribenter, poeter och konstnärer vilken ingång de skulle vilja ta.

I december 2022 skulle konstnären, poeten och filmaren Jonas Mekas fyllt 100 år. Vi uppmärksammar hans långa liv och verk i text och bild. Och våtmarker går som en röd tråd genom detta nummer. Eller ska vi skriva ett fuktigt stråk? Det handlar även om skrivande: Om dokumentär poesi, postmodernism, autistisk kärlek – och poesiåret 2022

Arkivet: Ett nummer om DDR, Frauenliebe, fröbanker, minnesbrunnar, mänskliga kvarlevpr, Sydafrika, cykelflykt, Sasja Filipenko, Lotte Hahm, William Kentridge och en samling med insekter från Perm.

Detta bildrika nummer handlar om barn, teve och kulturarv. Det kretsar en del kring kultur för barn, som oftast görs av vuxna med eller utan en medveten agenda, och också om vad konsten och kulturen vi mötte som barn betyder för oss som vuxna, vilka spår den lämnat i oss om man så vill. Och allt detta beror på att vi har pratat om barn, barnkultur och framför allt barnteve med Andjeas Ejiksson, Maria Lind och ett antal konstnärer och författare i över ett år. Dessutom har vi har rotat lite i arkiven.

Det här numret kan möjligen låta sig beskrivas som ett slags lägesrapport, en avstämning inför valåret och Ord&Bilds hundratrettioåriga utgivningsår. Ord&Bild har träffat poeten Dimitrij Strotsev och samtalar om poesi, motstånd och Belarus. Anders Teglund reflekterar kring situationen för plattformsarbetare i sin uppföljning till den uppmärksammade boken Cykelbudet. Ann Ighe skriver om stadsdelen Hagas förvandlingar sedan åttiotalets kamp mot grävskoporna, Jona Elings Knutsson funderar på August Strindbergs bilder av natthimlen, medan poeten Lina Hagelbäck skriver om katter och terapeuter. Anna Nero får syn på sitt eget begär när hon drabbas av Maisie Cousins fotografier och Daniel Szalai undersöker säregna manifestationer av relationer mellan människa och djur samtidigt som samhälleliga, politiska och ekonomiska paradoxer reflekteras i hönans öga.

Tidsenligt blev 2020 års sista nummer framflyttat, men nu är det här! Vad händer nu när vi har öppnat Foodoras ask? Kan man översätta en plats? Hur gör Erik Andersson när han finner världen i Västergötland? Kan arbete vara frigörande? Vi undersöker alla dessa frågor plus många fler, och ger er kritiska läsningar av nya verk av Rasmus Landström, Eirik Høyer Leivestad och Scholastique Mukasonga, samt samlingsverk från Jorge Luis Borges och Paul Celan.

Det är september 2020 och vi i försöker göra som pojkarna i Ikram Abdulkadirs omslagsfoto, som också dyker upp i hennes fotoessä “Bröder”: se ut genom fönstret och in i världen. Till skillnad från perspektivet i vårt förra nummer så letar våra blickar sig nu företrädesvis under, över och bortom det pandemiska raster som så mycket av vår tid filtreras genom. Här finner ni essäer om Leibniz och existentialismen, William Morris romanser och historien om hur Sylvia Plath kom till Sverige. Därtill noveller av Giannis Palavos och dikter av Johanna Ekström. Läs innehåll och redaktionell inledning här.

Ord&Bild 3 2020 kom till under en pandemi. Vi är inte ett nyhetsmedium. Men hur skulle vi kunna ignorera den enorma rörelsen över världen och alla gränser som raskt rycktes upp till samma eller högre höjder än vi sett på många decennier. Kanske borde vi ändå göra ett nummer om vad som kommer efter corona? Men att formulera ett efter corona när vi befann oss mitt i förde naturligtvis med sig en rad problem. Vi är lika kvar mitt i när vi skickar till tryck den här gången. Ändå kände vi på Ord&Bild ett behov av att åtminstone ställa frågorna.

I Nr 1-2 2020 utforskas “Indien” och “Europa” och dessa två entiteters blickar på varandra. Kan man från europeiskt håll förstå något om sin egen belägenhet genom att vända blicken mot Indien och vice versa? Sex skribenter från Indien och Europa möttes under några veckor i svenska Strömstad. Det resulterade i essäer om bland annat existentialism i indisk litteratur, flyktingskap och konstnärlig identitet, religiositet i indisk och europeisk film och mycket mer. Läs innehållsförteckning och den redaktionella inledningen här!

Årets sista nummer av Ord&Bild bjuder på ett överflöd av essäistik, som tar oss till Hebriderna, Italien och Luleå. Dessutom blir det litteraturkritik, en novell, samt ett temablock om kulturpolitik. Ett område som hettar till, i kommun efter kommun. Läs innehållsförteckning och redaktionell inledning här!

Nya Ord&Bild handlar om brev. Om brev som frågor och svar, som litteratur och förtvivlad bön. Om brev som kommer bort och brev som kommer fram, om brev som kärlek och om brev som fördömd form. Läs den redaktionella inledningen här, och du får en glimt ner i ett sprängfyllt kuvert. OSA.

Den här våren, som bland annat har präglats av valet till EU-parlamentet, gör Ord&Bild ett temanummer om Europa med fördjupande text och bild kring Europa som funktion, idé och litterär plats. Det handlar bland annat om flyktinglägrens Grekland, att leva i skuggan av katastrofen på vulkanen Vesuvius sluttningar, hur Francotiden fortfarande märks i de spanska institutionerna och om vikten av att minnas respektive behovet att glömma tiden före 1989. Läs innehållsförteckning och redaktionell inledning här!

Ord&Bild nr 1 2019 har temat Science fiction. Vi presenterar en novell av fantastikens drottning Ursula K. Le Guin, först publicerad 2018 och här nyöversatt till svenska av Lena Jonsson. Joni Hyvönen spårar dystopin och det ktoniska i den svenska 2010-talslitteraturen, här finns ett e-postsamtal med avstamp i filmatiseringen av Harry Martinsons rymdepos Aniara, essäer om drömmar och J.G. Ballard, ny dikt av Pär Thörn, bilder av konstnären Trinidad Carrillo och recensioner av verk av Cixin Liu, Angela Carter och Zygmunt Bauman, bland mycket annat. Läs innehållsförteckning och redaktionell inledning här!

Kan olydnad rädda världen? Stefan Jonsson recenserar Ulf Olssons Olydiga undersåtar och belyser författarens utforskande av olydnadens roll i litteraturen och politiken.

“Det här är en bok som kräver att läsaren låter sig övermannas, bara följa med ut i sinnesintrycken, tankarna, genom komposthögen som myllrar av insekter och in i de urgeologiska vecken.”

"Tomhet och ömhet är en litterär lösgodispåse där gravallvarligt nonsens möter seriöst trams.”

Bloggaren Sandra Beijer har inspirerats av en diktsamling från 1966 och har i samarbete med ett antal svenska indiesångerskor spelat in ett album. Helena Fagertun undersöker om Beijers verk Tjejdikter kan läsas som roman, noveller eller lyrik. Följ med på en åktur bland svåra ord, ledsna kaniner, vardagshändelser och alternativa läsarter.

“Är det något man lär sig av att läsa Arbetarlitteratur bortom kanon så är det att man måste vara snabbfotad när man studerar proletärdiktningen.” Rasmus Landström om forskarnätverket nordarbs antologi Arbetarlitteratur bortom kanon: Nordiska perspektiv.

Jonathan Bergsborn om A Harvest Truce: A Play, som är det första den ukrainska författaren Serhij Zjadan har givit ut sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes. Bergsborn finner både en krigsskildring, en familjehistoria – och en del buskis.

"Det är ju en enastående förmåga, att kunna uppmärksamma det vi älskar! Ändå underlåter vi att göra den till ett styrande organ i livet.” Lars-Erik Hjertström Lappalainen om What art does, en bok om varför en värld med konst i är bättre för människan än en utan.

Sist ut i Ord&Bilds serie texter om sakprosaåret 2024 är Magnus Linton, författare och redaktör på Institutet för framtidsstudier, som menar att 2024 var den svenska sakprosans bästa år på decennier.

Näst på tur i vår serie texter om sakprosaåret 2024 är Hjalmar Falk, idéhistoriker och medlem i Ord&Bilds redaktionskommitté, som skriver om 1930-talets betydelse för vår tid och sakprosans roll i krisernas tidevarv.

Ord&Bild bad tre kritiker med ett särskilt öga för sakprosan som genre att recensera sakprosaåret 2024. Först ut är Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson, som tycker att genren står stark men saknar tydligt civilisationskritiska perspektiv.

Nora Wurzel söker efter de luftburna dofterna i Sara Stridsbergs Farväl till Panic Beach.

Den 12 december annordnar Ord&Bild ett kritikersamtal om Förbjuden skrivbok av Alba de Céspedes tillsammans med Sofia Gräsberg, Lyra Ekström Lindbäck och Linda Östergaard. Samtalet äger rum på Göteborgs Litteraturhus och börjar kl. 18.30. Här kan ni läsa Sofia Gräsbergs text om den återutgivna Förbjuden skrivbok, i vilket hon möter inte bara litteraturhistoriens mödrar och döttrar utan också sig själv.

Sara Rossling om The Ocean in the Forest på Wanås skulpturpark. En utställning som vill påminna oss om ekosystemens föränderliga natur, på land och till havs liksom att naturen som sådan är den beständiga variabeln och människan den förgängliga.

“Precis det där gör också Naraghi i sina dikter. Hon ritar om gatorna så att de blir ‘riktiga’. Skriver fram dem och skakar loss dem ur sitt låsta läge, gör dem möjliga att faktiskt bo på. Åtminstone en liten stund.” Anna Hallberg om Mariam Naraghis diktsamling Jägmästarna säger.

"Det är svårt att överskatta det inflytande som Vad är filosofi? haft på såväl (den kontinentala) filosofin som på de humanvetenskaper som uppehåller sig vid konstarterna." Johannes Björk om Gläntas utgivning av Gilles Deleuze & Félix Guattaris Vad är filosofi? från 1991.

"Även om litteratur alltid lever av litteratur, är det lätt att börja fråga sig vad det är med Doktor Glas som är så fantasieggande för senare författare. Alla böcker blir inte lika omtuggade, och få, eller kanske ingen annan svensk roman har blivit lika idisslad som just Doktor Glas. Vad gör den så speciell?" Maria Ramnehill om två nyutkomna romaner – Fru Gregorius och Helga – som båda spinner vidare på Hjalmar Söderbergs roman från 1905.

Jenny Högström skriver om den skandalomsusade Bret Easton Ellis, som av många ansågs ha sina bästa texter bakom sig innan återkomsten med Skärvorna. En drygt 600 sidor lång roman om vuxenblivande, sex och våld i åttiotalets Los Angeles ger Högström känslan av att återbesöka ett helt författarskap.

Anna Remmets om nyutgivningen av Christa Wolfs Kassandra som kretsar kring den sierska som förekommer i såväl Illiaden som Agamemnon och Aeneiden, vilket får Remmets att reflektera över den antika litteraturens närvaro i vår tid. 

“Landet är inte deras: inte marken, inte nationen, inte alltid språket heller. Hur bygger man upp en identitet? Jag tror att det är den frågan som innerst inne driver Stasiuks författarskap.” Andrzej Stasiuk är en författare som inte kan hålla sig borta från historien. Erik Andersson har läst Över floden, som möjligen är Stasiuks hittills mest innehållsrika bok.

“Förväntningarna är skyhöga: utställningen bör vara inkluderande, historiskt pregnant och fingertoppsprecist avvägd i avseende både unga och äldre, helst förbisedda, äldre konstnärskap. Med andra ord: ett uppdrag som i princip tigger om att bli sågat av tusentals luttrade konstkritiker.” Paulina Sokolow har besökt Venedigbiennalen, den sextionde i ordningen, och ger sina bästa tips på vad man som besökare inte får missa.

Henrik Schedin om Amitav Ghosh internationellt hyllade Ibistrilogi som handlar om besättningen på skeppet Ibis under upptakten till det första opiumkriget.

I It Came from The Closet: Queer Reflections on Horror reflekterar tjugofem författare kring skräck och queeridentitet. Erika Söderberg har läst en antologi som "påminner om en väns tankar och känslor under en sen kväll, när eftertexterna rullar och snacksen är slut.”

Klara Meijer om avhandlingen Jordnära ordbrottningar: Bygdeskildringar som modernistisk ordkonst hos Stina Aronsson, Tage Aurell, Stig Dagerman och Sara Lidman av Linus Ljungström.

“I rörelse, utan eget land, på flykt, blir hans liv till sinnebilden för modernitetens flytande tillstånd.” Paulina Sokolow har besökt Louisiana och sett utställningen Mot strömmen, den första helhetspresentationen av konstnären Chaïm Soutine (1893 – 1943) på tio år.

Filip Lindberg om Simone Weils Förtryck och frihet (Oppression et libertè) som publicerades postumt i Frankrike och nu genom h:ströms utgivning för första gången finns tillgänglig för en svensk publik. Boken består av en samling texter som alla på olika vis behandlar den roll som den arbetande människan tilldelas i ett alltmer specialiserat och rationaliserat kapitalistiskt samhälle.

“Gemensamt för dessa verk är, alla deras olikheter till trots, att de kretsar kring personer som söker vägar bort från de problem och konfliktlinjer som kännetecknar vår samtid samtidigt som de alla misslyckas i den strävan.“ Ord&Bilds kritikredaktör Joel Kellgren om debutantåret 2023.

“Jämfört med för ett par decennier sedan tycks det finnas en större mångfald i den svenska debutfloran idag. Jag förutspår att den kommer att bli ännu större under de kommande åren.” Författaren Martin Engberg om debutantåret 2023.

Inför ett samtal på Göteborgs Litteraturhus fredag 23/2 bad vi tre kritiker kommentera debutantåret 2023. Först ut är Ingrid Elam som skriver om Karl Kofi Karl Ahlqvists Ingen ro om natten, Edgar Corveras Vi, Annika Norlins Stacken, Kristin Nords Utanpåverket, Sanna Samuelssons Mjölkat och Jävla karlar av Andrev Walden.

“Kanske har vi också glömt att det finns ett språk som inte säljer ut sig själv? Ett sådant språk besitter Andrzej Tichý.” Sara Abdollahi om Andrzej Tichýs roman Händelseboken.

Athena Farrokhzad och Burcu Sahin brevväxlar om Jamaica Kincaids reseskildring Bland blommor, i vilken hon reser till Nepal för att samla fröer till sin trädgård. Men vad händer när Kincaid intar den resandes position och själv blir turist?