Mohammed El Kurd reflekterar över vem som räknas som ett offer, och vad den allt snävare definitionen av ”det perfekta offret” har för pris, för såväl palestinier som för förståelsen av vad det innebär att vara en människa. Texten var ursprungligen en föreläsning till minne av den palestinske kulturteoretikern Edward Said som omarbetats till en bok med samma namn och gavs ut av Haymarket Books i februari 2025.

Föredrag av Ghayath Almadhoun som hölls den 22 oktober 2024 på SPUI25, Academish-cultureel podium, Oude Luterske Kerk i Amsterdam, Nederländerna. Översättning: Marie Silkeberg

Ghayath Almadhoun är en palestinsk poet som föddes i Damaskus 1979 och flyttade till Sverige 2008. För närvarande bor han i Berlin. Hans dikter har översatts till nästan 30 språk.
Översättning av Anna Jansson & Marie Silkeberg

Ghayath Almadhoun är en palestinsk poet som föddes i Damaskus 1979 och flyttade till Sverige 2008. För närvarande bor han i Berlin. Hans dikter har översatts till nästan 30 språk.

Översättning av Anna Jansson & Marie Silkeberg

Vid ett spontanbesök på Folkets hus i småländska Blomstermåla ser Jonatan Habib Engqvist ett svartvitt fotografi av en damorkester med ett bandnamn som väcker frågor. Efterhand nystas en berättelse upp som inbegriper Sovjets invasion av Prag, SVT:s sommarunderhållning på 70-talet, herrtidningar på Kungliga biblioteket, och sex unga kvinnor som gifte sig för att kunna resa till Sydamerika och att spela in sin musik.

Ghayath Almadhoun är en palestinsk poet som föddes i Damaskus 1979 och flyttade till Sverige 2008. För närvarande bor han i Berlin. Hans dikter har översatts till nästan 30 språk. Översättning av Anna Jansson & Marie Silkeberg

Ghayath Almadhoun är en palestinsk poet som föddes i Damaskus 1979 och flyttade till Sverige 2008. För närvarande bor han i Berlin. Hans dikter har översatts till nästan 30 språk.

Översättning av Anna Jansson & Marie Silkeberg

År 1912 åkte den svenska journalisten Eira Hellberg till New York. För Ord&Bilds räkning intervjuade hon Thomas A Edison och Nikola Tesla. Den trådlösa elen, arbetarbostäderna av cement och försvarandet av Skandinaviens kuster – var det inte vår samtid de talade om?

Sanna Ghotbi har tillsammans med Benjamin Ladraa cyklat genom tjugotre länder i Europa och Asien under de senaste två åren. Resan har bara ett mål, att uppmärksamma så många som möjligt om Västsahara, som till stor del varit ockuperat av Marocko i snart femtio års tid. Tidigare publicad i Ord&Bild 2 2024: JORD

Palestinsk författare och poet från Gaza, född 1980 i Rafah och bor nu i Deir al-Balah. Till vardags arbetar hon som socionom. Hon har gett ut romanerna Där lågorna dansar och Det var inte döden samt en bok i brevform: Hennes brev. Hon är en av Gazas starka litterära röster.

Carol Sansour är en palestinsk poet och kulturarbetare född i Jerusalem. Hon beskriver sig själv som kulturell agitator och social provokatör som passionerat utforskar postnationella, post-genus- och postreligiösa identiteter. Nu baserad i Aten med sin familj, är Sansour engagerad i att fördjupa kulturella kontakter. 2021 grundade hon Athens Palestine Film Festival för att fira palestinskt berättande på bioduken.

Suzanne Osten har gått ur tiden. I nummer 2-3:22 Tema Barn, Teve, Kulturarv bad vi henne skriva om “barnkultur”. Och hon skrev. En lång, vindlande resa genom uppror, passion, krav och samspel med och mellan barn och vuxna – som vittnar om ett ständigt sökande efter mod, konst och skönhet.

Heba Alagha är författare och berättare. Hon har bland annat varit handledare och koordinator för Creative Writing Club i över 13 år vid Abdul Mohsin Qattan Foundation i Gaza och i litteratur vid Al-Quds Open University. Hon har examen från University of Sharjah. Översättning: Jasim Mohamed.

Sarah Aziza har i flera texter försökt sätta ord på det som sker i Gaza, vad som händer med språket och i slutändan med oss alla, som människor. I den text vi översatt till svenska från januari 2024 tar hon utgångspunkt i de sociala mediernas flöde av fruktansvärda bilder på döda och skadade människor. Hon ställer frågan vad allt detta tittande gör med oss och resonerar i sin text om det svåra men ändå så nödvändiga vittnesarbetet. Presentation och översättning Catharina Thörn

Khaled Juma föddes 1965 i Rafah. Förutom poesi skriver han barnlitteratur, teater och låttexter. Han har gett ut nio diktsamlingar och femton barnböcker. Presentation och översättning: Jasim Mohamed

Hind Jodeh är en palestinsk poet från Gaza, novellist, manusförfattare, radiojournalist och producent. Hon hade ett eget radioprogram som sändes i Gaza, med namnet ”Godmorgon”, och är redaktör för den litterära tidskriften 28 som kommer ut i Gaza. Hon debuterade 2013 med diktsamlingen Alltid ger sig någon av

Den 6 december 2023 dödades poeten, författaren och universitetsläraren Refaat Alareer i en israelisk luftattack. Kort därefter spreds hans dikt ”Om jag måste dö” som en löpeld på sociala medier. . Texten vi publicerar här är hämtad ut boken Light from Gaza – writings born of fire. Den ger en inblick i Refaat Alareers undervisning och hans tankar om berättelsernas kraft.

Historisera alltid! Fredric Jameson 1934-2024 - myntare av begrepp och stigfinnare i den postmoderna kulturens diffusa landskap. Hjalmar Falk minns en inflytelserik tänkare.

I essän Bränderna, städerna och oljan undersökerAnn Ighe om städer idag har slutat brinna ner till grunden? Kanske är det så, men brandförloppen är hastigare än förr, och runtom stadsbefolkningarna blir skogsbränderna fler och svårare att kontrollera.

Del 3/3 Haidar al-Ghazali, 19 år, är en palestinsk poet från Gaza. Hans dikter, som speglar det palestinska folkets lidande, har översatts till engelska, franska, turkiska, bulgariska, portugisiska och nu här till svenska. Han började publicera sig i tidskrifter redan vid tolv års ålder. Han har hunnit läsa ett år engelsk litteratur och översättning vid Islamic University of Gaza. Han är kulturredaktör på tidningen al-Yamamah. ”Jag drömmer om att få avsluta min universitetsutbildning utomlands, och om att förvandla mina livserfarenheter till böcker om kärleken och livet”, säger han.

Del 2/3 Haidar al-Ghazali, 19 år, är en palestinsk poet från Gaza. Hans dikter, som speglar det palestinska folkets lidande, har översatts till engelska, franska, turkiska, bulgariska, portugisiska och nu här till svenska. Han började publicera sig i tidskrifter redan vid tolv års ålder. Han har hunnit läsa ett år engelsk litteratur och översättning vid Islamic University of Gaza. Han är kulturredaktör på tidningen al-Yamamah. ”Jag drömmer om att få avsluta min universitetsutbildning utomlands, och om att förvandla mina livserfarenheter till böcker om kärleken och livet”, säger han.

Del 1/3 Haidar al-Ghazali, 19 år, är en palestinsk poet från Gaza. Hans dikter, som speglar det palestinska folkets lidande, har översatts till engelska, franska, turkiska, bulgariska, portugisiska och nu här till svenska. Han började publicera sig i tidskrifter redan vid tolv års ålder. Han har hunnit läsa ett år engelsk litteratur och översättning vid Islamic University of Gaza. Han är kulturredaktör på tidningen al-Yamamah. “Jag drömmer om att få avsluta min universitetsutbildning utomlands, och om att förvandla mina livserfarenheter till böcker om kärleken och livet”, säger han.

Den tredje och sista delen av Catharina Thörns brevväxling med den amerikanska ekonomen och forskaren Sara Roy handlar om framtiden. Bilder: Sara Roy.

Den andra delen av Catharina Thörns brevväxling med den amerikanska ekonomen och forskaren Sara Roy handlar om antisemitism.

Catharina Thörn inleder här en brevväxling med den amerikanska ekonomen och forskaren Sara Roy som skrivit extensivt om Gazas ekonomi och på senare tid även om Hamas. Roy är en ledande forskare och en respekterad auktoritet som ser Gazaremsan som sitt andra hem.

“Varför skulle någon som springer för livet från en israelisk missil, eller sitter ihopkrupen med sin familj intill rasmassorna av grannarnas förstörda hem, omgivna av artillerield, hålla hårt i sin telefon och spela in skräcken som pågår runt omkring?” Asmaa AbuMezied inleder satsningen Prisma Palestina: med en text med titeln: Om varför vi håller hårt i våra telefoner och fortsätter att spela in.

Under en tid framöver kommer Ord&Bild ha ett särskilt fokus på Palestina. Vi kommer att publicera samtal och texter på hemsidan som över tid kan utgöra ett arkiv för den exceptionella samtid vi befinner oss i. Flertalet av texterna kommer utgöras av samtal med internationella forskare, som från olika perspektiv ger en bakgrund och fördjupning. Vi kommer också översätta texter av palestinska författare och ge röst åt vittnesmål från Gaza.

Gunnhild Øyehaug skriver om Adania Shiblis Minor Detail. “Tystnad är det som inleder Shiblis roman, och ljudet av skottlossning är det som avslutar den. Sandens oändliga tystnad finns i början och i slutet. Däremellan finns sökandet efter en röst, efter att få sagt det omöjliga, det som är för smärtsamt, och som ändå måste sägas”.
Översättning: Marie Lundquist

Ann-Marie Tung Hermelin presenterar i en personligt hållen essä den feministiska förintelseforskaren Marianne Hirsch och tillkomsten av hennes begrepp “post memory”, postminne, om hur djupa trauman ärvs och framträder i efterlevandes konst.

Världens befolkning har vuxit enormt under senare århundraden. Att öka matproduktionen har varit centralt både för att mätta munnar och för att upprätthålla militära maktpositioner. Mänskligt slit, imperialism, guano och kemiska landvinningar knyter samman världens delar och styr vilken mat som kan sättas på våra bord.

Det här numret försöker förstå någonting i samtiden genom att blicka bakåt – att skriva samtiden genom att snegla på det förflutna. Vi gör numret tillsammans med Maria Lind och Hanna Nordell, samt flera författare och konstnärer och utgår från en medborgarskola som grundades för ett sekel sedan. Det handlar om kvinnorörelsen, fredsrörelsen, om ekologi och bildning.
Medverkande: Petra Bauer, Jean-Baptiste Béranger, Siri Derkert, Åsa Elzén, Jonatan Habib Engqvist, Lena Eskilsson, Susanne Ewerlöf, Helena Fagertun, Hjalmar Falk, Erika-Johannes Hoff Holmgren, Stefan Jonsson, Ulrika Knutson, Lars-Erik Hjertström Lappalainen, Ola Larsmo, Katarina Leppänen, Maria Lind, Magnus Linton, Maria Mårsell, Hanna Nordell, Nik Ruth Persson, Karin Pettersson, Olivia Plender, Marita Rhedin, Åsa Sonjasdotter, Anders Sunna, Ebba Witt-Brattström, Annika Öhrner

Luften, detta inre–yttre element, från lungorna till stratosfären, avslutar Ord&Bilds elementår. Vi har begrundat elementen som såväl de minsta beståndsdelarna i tillvaron som de stora världsomfattande elementen. Här vänds uppmärksamheten mot luften, som vi finner nästan överallt, och som är så svår att avgränsa.

Medverkande: Johan Almström, Jonathan Bergsborn, Claes Caldenby, Sofia Gräsberg, Eva-Lotta Hultén, Kent Klich, Agnieszka Kurant, Rasmus Landström, Filip Lindberg, Katja Palo, Cecilia Rosengren, Jonas Rasmussen, Jon Ståle Ritland, Sverker Sörlin, Linda Tedsdotter, Nora Wurtzel, Johan Öberg

Dimma, snö, is, ånga, moln, vattendrag. Regnet mot rutan, vattnet i ögonen. Fukten i väggarna. Vatten tar sig in nästan överallt – också i krig och konflikter. Detta nummer tar sig an elementet som vi som vi delvis består av och inte kan leva utan.

Medverkande: Bronwyn Bailey-Charteris, Wilson A. Bently, Johannes Björk, Jonatan Habib Engqvist, Mattias Hagberg, Anna Hallberg, S. Ayesha Hameed, Ann-Marie Tung Hermelin, Ann Ighe, Elin Anna Labba, Inka & Niclas Lindergård, Patricia Lorenzoni, Lundahl & Seitl, Ann-Sofie Noring, Maria Hymna Ramnehill, Sara Rossling, Vandana Shiva, Olav Fumarola Unsgaard

Av jord är du kommen, jord skall du åter bli. Så står det skrivet. I Elementårets andra nummer gräver vi ner oss i jorden, undersöker territorier, gränser och marken vi återvänder till.

Medverkande: Ane Graff, Kerro Holmberg, Britta Marakatt-Labba, Helin Sahin, Sanna Ghotbi, Jonatan Habib Engqvist, Andris Eglītis, Lena Grönlund & Victor Estby, Jumana Manna, Kultivator, Jan Rydén Bonmot, Svitlana Matviyenko. Kritik med Paulina Sokolow, Erik Andersson, Jenny Högström och Anna Remmets.

“Nästa gång Elden. Var det verkligen orden som uttalades när Noak knappt klivit av arken efter syndafloden? Vi trevar i det förflutna för att se framåt. Det här numret har kommit att handla mycket om brand. Men det blir tydligt att tankar om elementen idag på många sätt handlar om framtiden, och om en fossilberoende värld i förändring. En värld där vi i likhet med Prometheus, som plågades i evigheten för att ha stulit elden från gudarna, nu ser konsekvenserna av vår omättliga konsumtion”. Det här numret om eld är det första i ”elementåret” 2024 där vi rör oss från jordens kärna och utåt.

Medverkande: Sara Abdollahi, Johannes Björk, Johannes Daun, John Duncan, Martin Engberg, Ingrid Elam, Jonatan Habib Engqvist, Akwaeke Emezi, Simone de Greef, Ann Ighe, Daniel Jewesbury, Joel Kellgren, Filip Lindberg, Nino Mick

Årets sista nummer undersöker med hjälp av tre gäst- eller rentav gastredaktörer; Linnea Frank, Fanny Wendt Höjer och Cecilia Nyman, åtskilliga spöken som hemsöker världen – genom historien, ideologier, på nätet, i fotografier, böcker, och längst in under sängen. Det prasslar och knarrar. Själar utan kropp kryper bokstavligen fram mellan raderna och kanske, kanske, blir vi till slut som Ibsen, halvt benägna att tro att vi alla i någon mening är spöken. Inte bara genom det vi har ärvt som går igen i oss, utan genom alla möjliga levande döda idéer och föreställningar som hemsöker oss.

För närmare två år sedan började vi prata om hur intressant det skulle vara att göra ett tidskriftsnummer om en stad. Senast Ord&Bild gjorde ett sådant var 2009 – och då var staden i fokus Göteborg. (Om du är prenumerant och har laddat ner vår app kan du läsa det numret i vårt digitala arkiv). Den här gången riktade vi blickarna mot Istanbul. Kanske måste vi påminna om att detta var före det svenska beslutet att söka inträde i NATO, något som utan tvekan har gjort svensk media och politik känsligare för vad som händer i Turkiet, och därmed också för det som händer i landets största stad, Istanbul. Det var också före den förödande jordbävningen som drabbade sydöstra Turkiet och delar av Syrien, och som fick många att tänka med fasa på vad som skulle kunna hända när skalven nästa gång drabbar Istanbul.

Ett bildrikt nummer med Islandsberättelser i samtiden och »landet norr om Norden« som litteraturhistoriken Gunnar Ahlström skrev i en krönika om Malmfälten. För att närma oss det isländska berättandet bjöd vi in isländska poeter, författare och konstnärer tillsammans med skriftställaren och översättaren John Swedenmark. Här presenteras olika smakprov som kanske ger en känsla för samtidens magiska realism, realismens magi, eller åtminstone den mystiska vardag som vi lever i och som ofta finns som underton i det isländska sammanhanget. Swedenmark har både översatt och skrivit korta introduktioner till några texter från de senaste åren, och numret innehåller kortprosa, konstverk och dikter som samsas med samhällsanalys och utdrag ur mastadontromaner.

En restaurang har en entré, en personalingång, ett varuintag, ett avlopp och ventilation. Kanske en bakdörr där cykelbuden släpps in. Nu tar vi oss an både restaurangen och maten från andra håll, och frågade därför ett antal skribenter, poeter och konstnärer vilken ingång de skulle vilja ta.

I december 2022 skulle konstnären, poeten och filmaren Jonas Mekas fyllt 100 år. Vi uppmärksammar hans långa liv och verk i text och bild. Och våtmarker går som en röd tråd genom detta nummer. Eller ska vi skriva ett fuktigt stråk? Det handlar även om skrivande: Om dokumentär poesi, postmodernism, autistisk kärlek – och poesiåret 2022

Arkivet: Ett nummer om DDR, Frauenliebe, fröbanker, minnesbrunnar, mänskliga kvarlevpr, Sydafrika, cykelflykt, Sasja Filipenko, Lotte Hahm, William Kentridge och en samling med insekter från Perm.

Detta bildrika nummer handlar om barn, teve och kulturarv. Det kretsar en del kring kultur för barn, som oftast görs av vuxna med eller utan en medveten agenda, och också om vad konsten och kulturen vi mötte som barn betyder för oss som vuxna, vilka spår den lämnat i oss om man så vill. Och allt detta beror på att vi har pratat om barn, barnkultur och framför allt barnteve med Andjeas Ejiksson, Maria Lind och ett antal konstnärer och författare i över ett år. Dessutom har vi har rotat lite i arkiven.

Det här numret kan möjligen låta sig beskrivas som ett slags lägesrapport, en avstämning inför valåret och Ord&Bilds hundratrettioåriga utgivningsår. Ord&Bild har träffat poeten Dimitrij Strotsev och samtalar om poesi, motstånd och Belarus. Anders Teglund reflekterar kring situationen för plattformsarbetare i sin uppföljning till den uppmärksammade boken Cykelbudet. Ann Ighe skriver om stadsdelen Hagas förvandlingar sedan åttiotalets kamp mot grävskoporna, Jona Elings Knutsson funderar på August Strindbergs bilder av natthimlen, medan poeten Lina Hagelbäck skriver om katter och terapeuter. Anna Nero får syn på sitt eget begär när hon drabbas av Maisie Cousins fotografier och Daniel Szalai undersöker säregna manifestationer av relationer mellan människa och djur samtidigt som samhälleliga, politiska och ekonomiska paradoxer reflekteras i hönans öga.

Tidsenligt blev 2020 års sista nummer framflyttat, men nu är det här! Vad händer nu när vi har öppnat Foodoras ask? Kan man översätta en plats? Hur gör Erik Andersson när han finner världen i Västergötland? Kan arbete vara frigörande? Vi undersöker alla dessa frågor plus många fler, och ger er kritiska läsningar av nya verk av Rasmus Landström, Eirik Høyer Leivestad och Scholastique Mukasonga, samt samlingsverk från Jorge Luis Borges och Paul Celan.

Det är september 2020 och vi i försöker göra som pojkarna i Ikram Abdulkadirs omslagsfoto, som också dyker upp i hennes fotoessä “Bröder”: se ut genom fönstret och in i världen. Till skillnad från perspektivet i vårt förra nummer så letar våra blickar sig nu företrädesvis under, över och bortom det pandemiska raster som så mycket av vår tid filtreras genom. Här finner ni essäer om Leibniz och existentialismen, William Morris romanser och historien om hur Sylvia Plath kom till Sverige. Därtill noveller av Giannis Palavos och dikter av Johanna Ekström. Läs innehåll och redaktionell inledning här.

Ord&Bild 3 2020 kom till under en pandemi. Vi är inte ett nyhetsmedium. Men hur skulle vi kunna ignorera den enorma rörelsen över världen och alla gränser som raskt rycktes upp till samma eller högre höjder än vi sett på många decennier. Kanske borde vi ändå göra ett nummer om vad som kommer efter corona? Men att formulera ett efter corona när vi befann oss mitt i förde naturligtvis med sig en rad problem. Vi är lika kvar mitt i när vi skickar till tryck den här gången. Ändå kände vi på Ord&Bild ett behov av att åtminstone ställa frågorna.

I Nr 1-2 2020 utforskas “Indien” och “Europa” och dessa två entiteters blickar på varandra. Kan man från europeiskt håll förstå något om sin egen belägenhet genom att vända blicken mot Indien och vice versa? Sex skribenter från Indien och Europa möttes under några veckor i svenska Strömstad. Det resulterade i essäer om bland annat existentialism i indisk litteratur, flyktingskap och konstnärlig identitet, religiositet i indisk och europeisk film och mycket mer. Läs innehållsförteckning och den redaktionella inledningen här!

Årets sista nummer av Ord&Bild bjuder på ett överflöd av essäistik, som tar oss till Hebriderna, Italien och Luleå. Dessutom blir det litteraturkritik, en novell, samt ett temablock om kulturpolitik. Ett område som hettar till, i kommun efter kommun. Läs innehållsförteckning och redaktionell inledning här!

Nya Ord&Bild handlar om brev. Om brev som frågor och svar, som litteratur och förtvivlad bön. Om brev som kommer bort och brev som kommer fram, om brev som kärlek och om brev som fördömd form. Läs den redaktionella inledningen här, och du får en glimt ner i ett sprängfyllt kuvert. OSA.

Den här våren, som bland annat har präglats av valet till EU-parlamentet, gör Ord&Bild ett temanummer om Europa med fördjupande text och bild kring Europa som funktion, idé och litterär plats. Det handlar bland annat om flyktinglägrens Grekland, att leva i skuggan av katastrofen på vulkanen Vesuvius sluttningar, hur Francotiden fortfarande märks i de spanska institutionerna och om vikten av att minnas respektive behovet att glömma tiden före 1989. Läs innehållsförteckning och redaktionell inledning här!

Ord&Bild nr 1 2019 har temat Science fiction. Vi presenterar en novell av fantastikens drottning Ursula K. Le Guin, först publicerad 2018 och här nyöversatt till svenska av Lena Jonsson. Joni Hyvönen spårar dystopin och det ktoniska i den svenska 2010-talslitteraturen, här finns ett e-postsamtal med avstamp i filmatiseringen av Harry Martinsons rymdepos Aniara, essäer om drömmar och J.G. Ballard, ny dikt av Pär Thörn, bilder av konstnären Trinidad Carrillo och recensioner av verk av Cixin Liu, Angela Carter och Zygmunt Bauman, bland mycket annat. Läs innehållsförteckning och redaktionell inledning här!

Ord&Bild nr 5 2018 har den kinesiska kulturrevolutionen som tema. Gästredaktören Göran Sommardal har samlat debattinlägg, dikter, självbiografisk prosa om och från Kulturrevolutionen i Kina. Dessutom nytolkar Jila Mossaed och Lars Andersson den persiske poeten Hafez, Jonas Rasmussen introducerar den danske poeten Rasmus Nikolajsen och Marit Kapla vandrar genom Värmland i fotspåren efter Ellen Key och Selma Lagerlöf. Läs Göran Sommardals respektive redaktörernas inledningar plus innehållsförteckning här!

I Ord&Bild nr 4 -18 öppnar vi för extasen, ibland kontrollerad, ibland mer hämningslös. Jenny Högström gör det med dikt, Magnus Haglund följer ABBA genom det svenska 70-talet, och låter ljudbilden krocka med Kerstin Ekmans och Lars Gustafssons romaner från samma tid. Det blir också manliga orgasmer, gatukonst, rapport från en konstbiennal i Dakar, tidspolitik och mycket mer. Läs den redaktionella inledningen här!

Ord&Bild nr 2-3 2018 har temat Protest! Med avstamp i 1968 undersöker vi med hjälp av gästredaktörerna Catharina Thörn och Håkan Thörn protestens olika former allt sedan dess. Det handlar om vänsterpolitik i USA, urfolks protester i Sverige och Australien, sena tiders stadsuppror, musikens roll för proteströrelserna och Ortens konstfestival. Stefan Jonsson skriver om protestens poetik och vi trycker Segal Mohameds dikter. Och vi har läst alla nummer av Ord&Bild från 1968, läs den redaktionella inledningen här!

I höstas följde många av oss den politiska utvecklingen i Katalonien, dag för dag. Men vad var det egentligen som hände? I Ord&Bild nr 1 2018 beskriver idéhistorikern Karolina Enquist Källgren hur kampen om Kataloniens vara eller icke vara som självständig stat blev ett exempel på hur samtidens politiska former håller på att förändras. I numret finns även bland mycket annat texter om Hugh Hefner och om debatten om Bokmässan och Nya Tider samt dikter och noveller av Lina Hagelbäck, Daniel Mårs & Charlotte Qvandt, Pär Thörn, Steve Sem-Sandberg och Jon McGregor.

Det är kärlek vi måste tala om i vår polariserade tid, menar den belarusiska författaren och Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i en intervju i Ord&Bild nr 5 2017. Hela numret utgår från den film hon gjort tillsammans med Staffan Julén: LYUBOV – kärlek på ryska, och är även katalog för den utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm där filmen visas. Det erbjuder en fördjupning i Svetlana Aleksijevitjs författarskap men också texter om den dokumentära skildringen, det subjektiva urvalets problem,  sökandet efter svårdefinierade begrepp som verklighet och sanning. Och – det handlar om kärlek.