Redaktionell inledning
Resonans, Malmberget, Islandsberättelser
Jonatan Habib Engqvist & Ann Ighe
Omslag 2 2023 – Sigga Björg Sigurðardóttir
Vi tänkte först att det här numret skulle undersöka magisk realism på Island och dess relation till Sydamerika genom ord och bild. Ganska snart insåg vi dock att sidorna inte skulle räcka till och bestämde oss för att koncentrera oss på Islandsberättelser i samtiden, men även rikta blicken mot »landet norr om Norden« som litteraturhistoriken Gunnar Ahlström skrev i en krönika om Malmfälten. Citatet finns i Katja Palos essä »Malmberget mellan dröm och verklighet«. Palo gjorde som många har gjort före henne, flyttade söderut. Men vad händer med samhället som finns kvar, när inte bara människor utan hela orter flyttar? Palos sökande efter gruvor, tågräls och en undanträngd samisk familjehistoria låter historien eka in i nutiden.
Begreppen »resonans« och »oförfogbarhet« diskuteras av författaren och journalisten Katarina Bjärvall som har inspirerats av sociologen Hartmut Rosa. Hon följde honom under två dagar i Göteborg, och har både lyssnat med i seminarier och talat med Rosa själv om vad det är som lockar med hans resonansbegrepp, och om vad det egentligen hjälper oss att förstå.
För att närma oss det isländska berättandet bjöd vi in isländska poeter, författare och konstnärer tillsammans med skriftställaren och översättaren John Swedenmark. Här presenteras olika smakprov som kanske ger en känsla för samtidens magiska realism, realismens magi, eller åtminstone den mystiska vardag som vi lever i och som ofta finns som underton i det isländska sammanhanget. Swedenmark har både översatt och skrivit korta introduktioner till några texter från de senaste åren, och numret innehåller kortprosa, konstverk och dikter som samsas med samhällsanalys och utdrag ur mastadontromaner.
En uppmärksam läsare ser snart att allting hänger ihop. Det finns så att säga återklang från Gísli Pálsson som skriver om John Wolleys garfåglar och upptäckten av utrotning orsakad av människor när Erna Mist konstaterar att framtiden är över. Vi får en inblick i »vetenskapsschamanen« Sjóns poesi när vi åker buss genom Berlin och får även ta del av Anna Maria Bogadóttirs text om rivningen av en bank.
Konstnären, författaren och poeten Kristín Omarsdóttir bidrar med tre korta texter från sin senaste bok, och vi får bekanta oss med Guðni Elísson som precis har nominerats till Nordiska Ministerrådets litteraturpris. Och kanske gör sig ändå den magiska realismen påmind i konstnären, filmaren, fotografen Bjargey Ólafsdóttirs stillbilder från filmen och fotografiserien Löständer.
Vi är stolta och glada över att på omslaget och inne i numret kunna publicera så många bilder från Sigga Björg Sigurðardóttirs senaste två bildserier, och hoppas att läsaren genom hela numret får en smak av det samtida isländska berättandet, och rentav upptäcker resonanser och dissonanser mellan Malmberget, Äggherren, platsen där garfåglarna senast sågs och ett land där nationaloperan ligger i »gamla bio«.
Kritikdelen bjuder på fyra texter, varav inte mindre än två dubbelrecensioner. Paulina Sokolow skriver om Anna Grinzweig Jacobssons Bröllopspogromen: en ukrainsk-judisk familjeberättelse och Katarina Pirak Sikkus Árbbehárpo – Arvstrådarna, två böcker som tar avstamp i judisk respektive samisk identitet och upprättandet av en familjehistoria. Idéhistoriker Hjalmar Falk, ofta förekommande på Ord & Bilds kritiksidor, har läst antologin Dödens idéhistoria vilken fick honom att fundera över om inte historikern är en sorts dödgrävare, vars uppgift består i att ge det förflutna en ordentlig begravning. Anna Remmets har i sin tur läst Aslı Erdoğans gotiska Istanbulskildring Requiem över en förlorad stad. Det kommer förresten mer av såväl Aslı Erdoğan som Istanbul i Ord & Bild framöver. Nästa nummer kommer att ha just staden Istanbul som tema: en plats vi tog tåget till förra sommaren och ett ämne som vi bearbetar med hjälp av en rad skickliga skribenter och konstnärer. Slutligen har Malte Persson tagit sig an den svenska utgivningen av Cormac McCarthys nya romaner Passageraren och Stella Maris – ett boksläpp som enligt Persson är att betrakta som litterär händelse. McCarthy var för övrigt föremål för ett kritikersamtal som Ord & Bild anordnade på Göteborgs Litteraturhus tidigare i våras, inom ramen för samtalsserien Ord på scen. Inom kort släpps kommande års program. Håll utkik i våra kanaler!
Och till sist: Vi hoppas att du som läser är eller blir en av våra prenumeranter. Som prenumerant kan du ladda ner vår app och läsa äldre nummer, även slutsålda, så långt tillbaka som år 2008. Instruktioner finns här.
INNEHÅLL 2 2023
Ný Kynslóð / New Generation
Andadráttur á glugga
SIGGA BJÖRG SIGURÐARDÓTTIR
Redaktionell inledning – ANN IGHE & JONATAN HABIB ENGQVIST
I resonans med Rosa – KATARINA BJÄRVALL
Malmberget mellan dröm och verklighet – KATJA PALO
Gnällspik
Göm mig i en sagoberättelse
Löparbanan – KRISTÍN ÓMARSDÓTTIR
En udda fågel – GÍSLI PÁLSSON
Om Jarðsetning – JOHN SWEDENMARK
Ur Jarðsetning – ANNA MARÍA BOGADÓTTIR
Om Ljusfångaren – JOHN SWEDENMARK
Ur Ljusfångaren – GUÐNI ELÍSSON
Den galne vetenskapsmanens iscensättningar – JOHN SWEDENMARK
Funderingar från övervåningen på buss M29 efter ett besök på Berlins stadshus för att hämta ett stämplat vistelseintyg – SJÓN
Varje text är en tomografi
Beträffande våra naturresurser
Framtiden har tagit slut – ERNA MIST
Löständer – BJARGEY ÓLAFSDÓTTIR
KRITIK
Bröllopspogromen och Árbbehárpo – Arvstrådarna –PAULINA SOKOLOW
Requiem över en förlorad stad – ANNA REMMETS
Dödens idéhistoria – HJALMAR FALK
Passageraren och Stella Maris – MALTE PERSSON