Nimat Hasan är en palestinsk författare och poet från Gaza, född 1980 i Rafah och bor nu i Deir al-Balah. Till vardags arbetar hon som socionom. Hon har gett ut romanerna Där lågorna dansar och Det var inte döden samt en bok i brevform: Hennes brev. Hon är en av Gazas starka litterära röster.
Presentation och översättning: Jasim Mohamed
Nimat Hasan
När du frågar mig om min skräck
berättar jag om hur kaffeförsäljaren dog
om min kjol som blev ett tak för tältet
om min katt som jag lämnade ensam i den öde staden
och om hur den jamar i mitt huvud
Jag önskar mig ett stort moln
som inte regnar
ett flygplan
som slänger karameller
och målade väggar
på vilka jag ritar
en leende flicka
med två armar
Jag älskar dig
och har tillräckligt med mod
att klättra upp på ett hus och sedan
kasta mig i din famn för att erkänna att jag har det bra
Vad var frågan nu igen?
*
Jag kan inte beskriva det här
Det är inte sorg
och jag tror inte heller att det är smärta
Jag känner mitt hjärta och jag vet när det jämrar sig
och när det anar hur döden närmar sig
Allt jag vet duger inte längre
I detta ögonblick vill jag bara bli en melodi
Musiken tolkar själen
och lockar hemländer att lyssna
*
Ögonblickets sanning:
Jag lär mig på nytt
att vika kläder
klippa naglar
och koka kaffe
Allt jag visste
tappade jag
under en evakuering
Illusionen:
Jag ser inte landet
Och det ser inte mig
Det är bilden av det som förgör
när man känner hunger eller längtan
Jag:
Ingen man jag har mött
i en butik
på ett kafé
eller på en gata som inte längre existerar
har blivit kär i mig
Jag är född i en stad
som skäms för mig
och håller för min mun
med ett tygstycke.
*
Det finns ingen annan form
Du är själv en gammal idé
Din parfymflaska är tom
och alla är överens
om var din plats i helvetet ska vara
Inget skrämmer dig längre
Men vet du var jordens högsta punkt
ligger inom dig
Klättra upp
Inget står still
Håll i mig
trots att min sida saknar en tegelsten
Att dansa med mig gör dig till en gycklare
Hela dig rasar ner inom mig
Så håll i dig själv
Avståndet som skiljer dig från mig
är jag
Ingen ger sig av från sig själv
utan varsel
Inget låter sig skönjas
varken i ljus eller i mörker
Stampa vägen
innan du snubblar
eller tala till mig
Jag vill inte komma undan dig
*
Sedan igår sjuder tårarna inom mig
Jag försöker släcka den oerhörda branden inom mig
På vägen till mitt jobb, en lång rad av lik
bärs ut från Nassersjukhuset
Döden vänder sig mot mig
Ingenting förklarar denna närhet
mellan mig och den med en trasa täckta betydelsen
Fåglarna i mitt huvud
ställer frågor i rasande takt
I detta ögonblick upptar gråten
hela bilden
*
Att tänka skrämmer mig
De små ting som jag saknar
skrämmer mig
Den tomma parfymflaskan skrämmer mig
Trängseln på gatorna skrämmer mig
Hålet i tältets tak
Staden som inte känner igen sig själv
Dess skräck skrämmer mig
Så låt oss lugna ner oss
Sjung för mig
Är du bra på att tala
att berätta sagor
att dansa
att hoppa
Gör ett paraply av resten av dina kläder
göm dig från den surrande drönaren
sjunk in i mitt hjärta
det har fortfarande en penna
den har ritat mycket förut
slog följe med ljuset på hennes ansikte
tecknade det sista ordet hon sa:
det räcker
den tillade inget
och lät hennes död stå utanför minnet
Har rest över hela världen
Lär dig att rita en karta som uttalar städernas namn
Nu hör jag Gaza
I varje dröm ser jag ser ett hus
hur ska jag packa mina tillhörigheter varje morgon
Jag ska skaffa en hund
vägen är full av faror
vart ska jag gå
jag som är blind
vänta på mig
*
Mammorna i Gaza
blundar inte om nätterna
De lyssnar noga i mörkret och undersöker
dess gränser
De försöker skilja mellan olika ljud
för att välja ut en saga som passar
att natta barnen till, och när alla har somnat
gör de sig själv till en skyddsvall
mellan dem och döden
Mammorna i Gaza gråter inte
De lagrar skräck, vrede och böner i sina lungor
och håller andan tills
flygplanens surrande upphör
Mammorna i Gaza
är inte som andra mammor
De knådar deg med tårar
och matar landet med sina barn
*
Hur har du det
Jag är rasmassor
Hur har du det
Jag är granatsplitter och explosioner
Hur har du det
Jag ligger under rasmassorna sedan 14 dagar
Hur har du det
Jag befinner mig i Gaza
Hur har du det
Jag befinner mig i en fuktig massgrav, de lade mig i den
tillsammans med min man, min far, min mor, mina bröder och
mina barn också. Jag är inte ensam i detta mörker
Hur har du det
Jag har glömt min katt i höghus nr 5 i kvarteret Alzahraa
Hur har du det
Jag kommer att överleva. Jag har hört att himlen skyddar oss när döden köper oss och betalar med bomber
Hur har du det
Jag letar efter bröd, vatten och ett rum för smärtorna
