Redaktionell inledning
Jonatan Habib Engqvist & Ann Ighe
Under mörka tider / kommer man ändå att sjunga / man kommer ändå att sjunga / om den mörkaste tiden. Så skrev en gång Bertolt Brecht i Henrietta Hulténs översättning. Och visst känns det som mörka tider? Med årets sista nummer ljuder sångerna i vintermörkret. Ångest, ängslan och oro kan göra det svårt att överhuvudtaget läsa eller skriva. Känslan av att stå ensam i sin maktlöshet inför det som känns bekant i okända, och obekant i det välkända, kan vara paralyserande. För bryta loss från detta ovissa i det som är otvivelaktigt, eller vad som otvivelaktigt är, behöver emellanåt onda aningar utryckas, provoceras och gestaltas så att de får form. Kanske går det på så vis att förstå, eller rentav övervinna en del av oron?
Detta är ett nummer fullt av farhågor och orosmoln. Texterna handlar om krig, om kriminalserier och om poesi i en suicidal kultur. Men kanske även försök att närma sig den gemenskap som uppstår genom sången, och om vad bilder gör med oss. Muhammad Alis serie bläckteckningar Clot (klump) utgår från mardrömmar och hur de kan bilda en tät massa som bryter livets flöde likt en klump som blockerar det som borde röra sig fritt. Mattias Hagbergs essä gör ett långt svep över förhållandet mellan krig och litteratur, och Rolf Almström borrar i hur vi kommunicerar om krig på jorden. Jazra Khaleed diktar om Fäderneslandet.
Vi publicerar ett nyöversatt utdrag ur Shalom bonjour Odessa av Aleksandra Majdzińska i översättning av David Szybek som tar oss till det ”förlovade landet för alla som ville bli rika fort” och Jenny Högström beskriver i någon slags autofiktivt rus hur ett rött armband blir föremål för en situation som blir, tja, weird… Och på tal om besynnerligheter, kan man undra hur många mord ett stilla brittiskt radhusområde egentligen tål? När Erik Andersson misslyckades med en krönika om brittiska ”terraced houses” märkte han ganska snart att kriminalserierna som utspelar sig i de där områdena inte är speciellt spännande. Men ändå fortsätter de att tala till tittare runtom världen. Varför? Kanske handlar det om tröst?
Saga Cavallin ställer också frågor om vad fiktionen, och bilden gör med oss. Från Manhattan spanar hon mot skyskrapor och presidentval, och undersöker varför John Hinckley Jr hade en bild av Jodie Foster i fickan när han försökte skjuta Ronald Reagan. Li Franzén har träffat provokatören och ikonen Sarah Lucas i Helsingfors, en bildkonstnär som utmanat och tänjt gränser sedan 1990-talet. Men i de flesta intervjuer verkar fokuset ligga på hur hon gör sina verk. Inte varför.
Kritikdelen har fått en nygammal och expanderad redaktion, läs mer om det i deras inledning.
Det är nyhetsflödet , tevedeckarnas och teaterns årstid. På flera scener runt om i landet sätts det upp skräckföreställningar. Från Frankenstein till Macbeth och dansföreställningar som utgår från rädsla. Brecht som inledningsvis citerades här är känd som dramatiker, poet och någon som förändrade förhållandet mellan scen och text. Som någon som ville engagera publiken i samhällskritik. Naturligtvis finns det många andra som gör och har gjort det. Med nästa nummer kommer vi närma oss dessa frågor genom att ta oss an dramatiken som tema. Redan i det här numret kan du dock läsa en essä av Kristina Hagström-Ståhl om Charlotte Delbo, som under andra världskriget fördes till Auschwitz och Ravensbrück som politisk fånge. Delbo överlevde, och utforskade överlevandet genom teatern. Vi låter essän om Delbo bli en brygga över till nästa nummer: Den dramatiska texten.
Tack för att du stödjer oss i dessa mörka tider. En tidskrift behöver sina läsare för att kunna fotstätta att sjunga om sin samtid.
INNEHÅLL
Muhammad Ali – Clot
Jonatan Habib Engqvist & Ann Ighe – Redaktionell inledning
Mattias Hagberg – Kriget och litteraturen
Rolf Almström – Krig på jorden
Jazra Khaleed – När de säger åt mig att strida för fäderneslandet, tänker jag
Saga Cavallin – Fiktionen föregår verkligheten, handlingen är en manual
Kristina Hagström-Ståhl – Överlevnadens poetik
Erik Andersson – Radhusrealism
Aleksandra Majdzińska – ur Shalom bonjour Odessa
Jenny Högström – Det röda armbandet
Li Franzén – All Taped Up – en intervju med Sarah Lucas
KRITIK
Isabella Nilsson har läst Samlade dikter I–IV av Gunnar Ekelöf
Nora Wurtzel har läst Klenoden av Klas Östergren och Artens överlevnad av Lydia Sandgren
Andreas Engström har hört Maavak av Dror Feiler
Jesper Strömbäck Eklund har sett GIBCA 13 – A hand that is all our hands combined
Hjalmar Falk har läst Trollkarlen i Kreml, Kaosmakarna och Rovdjurens tid av Giuliano da Empoli