Innehåll:
REDAKTIONELL INLEDNING av Jonatan Habib Engqvist & Ann Ighe
BALDWINRENÄSSANSEN av Aleksander Motturi
FRÄMLING I BYN av James Baldwin
JAMES BALDWIN av Marlene Dumas
FRÄMLING HEMMA av Cheryl A. Wall
ur: NOTES ON A LOCKDOWN av Phoebe Boswell
DEN MÄNSKLIGA KOMPLEXITETENS HÄNGIVNE KRÖNIKÖR med Douglas Field, Justin Joyce, Cora Kaplan
BALDWIN OCH FBI av Douglas Field
RASISM SOM REIFIKATION av Majsa Allelin
ELDEN INUTI av Aleksander Motturi
MINA DAGAR ÄR INTE DERAS av Burcu Sahin
JAMES BALDWIN OCH JAG – IT’S WHATEVER av Samuel Girma
ÄLSKADE BALDWIN, VAR ÄR DU? av Nathan Hamelberg
DEN BALDWIN JAG BEHÖVDE av Glenn Ligon
DOST MEKTUPLARI/BREV MELLAN VÄNNER av Jonatan Habib Engqvist, Patrick Hällzon & Adem Björn Ergül
Fotografier av Sedat Pekay
KRITIK:
DARK DAYS av Sandy Harry Ceesay
GO TELL IT ON THE MOUNTAIN av Sofia Gräsberg
EN SVART MANS ANTECKNINGAR av Stefan Jonsson
NÄR ALLA TÅG HAR GÅTT av Lyra Koli
THE FIRE NEXT TIME av Nicolas Smith
Redaktionell inledning
– Ann Ighe & Jonatan Habib Engqvist
1987 intervjuas James Baldwin av den berömda, nu nittioåriga, walesiska journalisten Mavis Nicholson för brittiska Channel 4. Det kommer att bli en av de sista intervjuerna med honom. De sitter i en tom teaterlokal i London och talar om böckerna Go Tell It on the Mountain och Giovanni’s Room, om att bo utomlands och vad det innebär att vara svart i västvärlden. Mot slutet av intervjun väger Nicholson orden noga och frågar till slut om han bär på en känsla av förtvivlan inför världen. Baldwin responderar på sitt rappa och karaktäristiska vis att han inte känner någon förtvivlan – »Jag är rasande … Jag har inte råd med förtvivlan. Jag kan inte säga till min brorson, min systerdotter … du kan inte säga till barnen att det inte finns något hopp».
•
Detta nummer av Ord&Bild redigeras ett år efter mordet på George Floyd, som utlöste medborgarrättsprotester över hela världen. James Baldwin har blivit en av de mest citerade författarna det senaste året tillsammans med Maya Angelou och Angela Davis, inte minst i relation till Black Lives Matter. Hans tjugosju minuter långa tal On Language, Race, and the Black Writer, från 1979 har samplats och delats flitigt i sociala medier. Talet var ett av många där han framför sin hårda kritik av USA:s rasism mot svarta människor, med frågor och anklagelser som, mer än 40 år senare, fortfarande är oroväckande relevanta.
Men fröet till detta nummer såddes tidigare, i samtal med Aleksander Motturi och Joel Kellgren, som båda har varit djupt engagerade i den redaktionella processen. Vi hade i redaktionen under en längre tid talat om att åter göra ett temanummer med fokus på ett författarskap. Tidigare exempel på sådana nummer som har innehållit substantiella block eller helt ägnats åt ett konstnärs- eller författarskap finns, som det om Öjvind Fahlström (1998), Erik Beckman (1999), Hanna Arendt (2002) och Svetlana Aleksijevitj (2017).
Detta nummer präglas av den enkla frågan: vilken är Baldwins betydelse idag? Vi har försökt att närma oss angelägenheten genom olika temperament och sensibiliteter, och det blir uppenbart att alla skribenter och konstnärer också är läsare, som ibland möts, ibland tar helt olika vägar genom samma författarskap. Aleksander Motturi bidrar med novellen Elden Inuti som är en fiktion utifrån det verkliga mötet mellan bland andra James Baldwin och USA:s justitieminister Robert Kennedy, i maj 1963. Av Motturi får vi också en ingång till frågan om en »Baldwinrenässans» vilket också diskuteras i ett e-postsamtal mellan Baldwinexperterna Douglas Field, Justin Joyce, Cora Kaplan modererat av Ord&Bilds redaktör Ann Ighe. Douglas Field bidrar även med en text som behandlar FBI:s dossier om Baldwin, och vi publicerar några faksimiler ur den 1 884-sidiga dossieren.
Under processen har numret kommit att cirkulera en hel del kring Baldwins essä »Främling i byn» som precis kommit ut i reviderad översättning i essäsamlingen Notes of a Native Son, som denna gång fått den svenska titeln En svart mans anteckningar, och vi vill passa på att tacka Modernista förlag för utdraget. Stefan Jonsson recenserar nyutgåvan i kritikdelen. »Främling i byn» återkommer även som rent materiell referens i den amerikanska konstnären Glenn Ligons bidrag, som utgör en reflektion över Baldwins roll i hans egen praktik i text och bild. Frågan om främlingskapet behandlas vidare i Cheryl A. Walls djuplodande analys, känsligt översatt av Kristina Hagström Ståhl, om essäkonsten och vad det innebär att vara främmande hemma, medan Majsa Allelin reflekterar över rasism, förundran, och gimmicken som strategi.
Vi är stolta och glada över att kunna publicera några av den turkiska fotografen och filmaren Sedat Pakays porträtt av Baldwin, samt Marlene Dumas akvarellmålning ur sviten The series of great men från 2014. Förra året tryckets hennes akvarell även upp som affisch inom ramen för 2020Solidarity, ett Between Bridges-projekt som initierades av konstnären Wolfgang Tillmans med syfte att stödja de kultur- och musikaktörer, samhällsprojekt, oberoende plattformar och publikationer vars existens hotades av krisen. Över femtio internationella konstnärer donerade varsin affisch, som sedan listades som belöning för donationer av 50 €/ £/ $. Dumas bild sålde omedelbart slut.
Att Baldwin är en författare som inte bara hörs, utan också har tagit intryck av musik, blir tydligt i Burcu Sahins reflektioner kring hans poesi. Den personliga relationen till författaren som många gett uttryck för, fördjupas hos Samuel Girma som besöker ett övergivet hem, hos Nathan Hamelberg som söker en svensk Baldwin, och i konstnären Phoebe Boswells teckning från serien Notes on a Lockdown.
I Brev mellan vänner undersöker Adem Ergül, Patrick Hällzon och Ord&Bilds redaktör Jonatan Habib Engqvist via trespråkiga översättningar en svårfunnen turkisk bok med korrespondens mellan Baldwin och vännen och skådespelaren Enginn Cezzar. Slutligen har Joel Kellgren, numera kritikredaktör på Ord&Bild, i detta nummer valt en konceptuell utformning av kritikdelen som utgörs av recensioner av några av Baldwins verk. Här finns bland annat recensioner av den nyligen sammansatta essäsamlingen Dark Days, som Sandy Harry Ceesay har läst, av en romanöversättning från 1970, När alla tåg har gått, som Lyra Koli har läst, den klassiska essäsamlingen The Fire Next Time som Nicolas Smith har gett sig i kast med, samt Baldwins debutroman Go Tell It on the Mountain från 1953, nu läst av Sofia Gräsberg.
•
Låt oss vända åter till Mavis Nicholsons intervju med Baldwin, och året 1987: Efter att Baldwin uttryckt att han snarare känner raseri än förtvivlan försöker Mavis Nicholson med en annan vinkel, säger att hon undrar om vi har blivit mer materialistiska, mer själviska. »Jag vet inte om vi blivit mer» svarar han, »jag tror att vi är mer panikslagna. Jag rör mig genom städerna i västvärlden, London, New York, och ibland påminner de mig om de fattigaste städerna i ›öst› … Det har skett ett sammanbrott, ett svek mot det sociala kontraktet i västvärlden. Människor tar tag i saker och håller fast vid vad de tror att de kan få och kliver över sina grannar eftersom de är panikslagna.»
»De tröstar sig med materiella saker?» frågar Nicholson. »Ja» svarar Baldwin, »och när folk gör det, är det något som går sönder. Människor hamstrar allt detta för att de inte har något annat. De tror inte riktigt på det. Och de dödar för att få det. Men detta visar den moraliska konkursen, som kommer att överskrida den faktiska konkursen av den värld vi lever i. Vi har ännu inte förstått – att om jag svälter är du i fara. Om folk tror att min utsatthet gör dem säkra är de i trubbel. Det är uppenbart för mig. Det är uppenbart för många att det vi kallar det politiska ordförrådet i denna tidsålder inte kan tjäna behoven som finns i denna tid. Vi måste hitta ett sätt att komma bortom våra förlamande vanor […] Europa är inte längre världens centrum.»