Innehållsförteckning
Marit Kapla: Att skriva i Aleksijevitjs fotspår
Marie Norin: hästarna
Agri Ismaïl: Fan ta kanon
Tema: Kreditupplysningstid
Erik Andersson, Oskar Broberg, Marcus Gianneschi & Bengt Larsson: Vardagslivets finansialisering
Orsi Husz: Att sätta sig i skuld utan skuldkänsla. Kreditkortets introduktion i 1960-talets Sverige
Bengt Larsson & Jane Pettersson: I kreditsamhällets skugga
Claes Ohlsson: Finansutbildning i marknadens tjänst
Jenny Andersson & John Lapidus: Individen på den nya sjukvårdsmarknaden
Magnus Haglund & Lina Selander: Pengarnas lätthet
Kritik
Århundradets kärlekskrig
Helena Fagertun om Ebba Witt-Brattström
Min fantastiska väninna
Shabane Barot om Elena Ferrante
Det som en gång var
Patricia Lorenzoni om Helena Granström & Marcus Elmerstad
Karl Marx. En biografi
Henrik Jung om Sven-Eric Liedman
Kreditupplysningstid – om vardagslivets finansialisering
Redaktionell inledning
I sin bok Den sista grisen skriver ledamoten i Svenska Akademien Horace Engdahl: ”Jag avskyr människor med dålig ekonomi och gör mitt bästa för att undvika dem. […] Jag njuter av att se dem pinas på den domens dag ultra light som TV iscensätter i ”Lyxfällan”. Höjdpunkten är när de faller i gråt vid anblicken av den samlade mängden obetalda räkningar och skyhöga räntor på lättvindiga lån. När jag ser dessa dagdrömmande våp, längtar jag efter de riktiga människorna, de fattiga och de rika, som vet vilka de är och lever utan illusioner.”
I detta nummer av Ord&Bild försöker vi, med hjälp av såväl samhällsvetare som konstnärer förstå hur vardagslivet under de senaste decennierna har flätats samman med den globala ekonomin på ett sätt som kommit att kallas finansialisering. Det är tveklöst ett tungvrickarord. Men kanske kan det underlätta för oss att se dagens länkar mellan fattig och rik, reglering och marknad och mellan pengar, medborgarskap och identitet. Vi är ganska säkra på att andra krafter sorterar och skiljer ut människor än dagdrömmar och illusioner.
I diskussionen om övervakningssamhällen och en hotad privatsfär i dagens samhälle återkommer en fras om att medborgare, inte regeringar, nu blivit transparenta. Effekter av finansialiseringen är att vår betalningshistorik är känd in i varje detalj av banker, kreditinstitut och sökmotorer och bank-id är det nya fingeravtrycket. Vi lever i en slags kreditupplysningstid.
Vi tar oss an denna tid genom att följa trådar från kreditkortets introduktion i Sverige i början av 1960-talet, en historia som Orsi Husz öppnar upp för oss, till de privata sjukförsäkringarna som ny produkt, skärskådade av Jenny Andersson och John Lapidus.
Ett fågelperspektiv på det finansiella kapitalets växande roll, där vi må bli upprörda över den skatteflykt de så kallade Panama-dokumenten avslöjar, men där fenomenet egentligen är en självklar utkomst av en lång process av institutionell förändring, ger Erik Andersson, Oskar Broberg, Marcus Gianneschi och Bengt Larsson.
Claes Ohlsson visar hur samhällets finansutbildning krokar arm med kommersiella aktörer och Bengt Larsson och Jane Pettersson förmedlar vittnesmål från överskuldsattas upplevelse av att vara andra klassens medborgare.
Magnus Haglunds essä Pengarnas lätthet går i dialog med konstnären Lina Selander och hennes videoverk vars associativa flöden av arkivbilder fördjupar numrets tema. Underströmmar av tid och minne kopplar samtida kapitalrörelser med tidigare skeenden knutna till bland annat kolonialismens historia.
Med detta nummer av Ord&Bild presenterar vi en ny redaktionell konstellation. Patricia Lorenzoni slutar som redaktör. Sedan hösten 2014 har hon satt stora avtryck i tidskriften, med sina noggranna redaktionella läsningar, översättningar av texter och inspirerande idéer om teman, skribenter, texter och konst. Redaktionen vid Järntorget i Göteborg kommer att sakna henne. Som tur är för vår läsekrets kan vi redan i detta nummer presentera en kritiktext av Patricias penna!
In i Lorenzonis ställe kliver Marit Kapla som kommer att dela redaktörskapet med Ann Ighe. Kapla har ett förflutet som konstnärlig ledare vid Göteborgs filmfestival och är fortsatt verksam i filmbranschen, vid sidan av redaktörskapet på Ord&Bild. I det här numret presenterar hon sig kanske allra tydligast med en slags reportageintervju från tre dagar med Nobelpristagaren i litteratur 2015, Svetlana Aleksijevitj.
Numret bjuder också på en Zambrenopojkes bekännelser. Agri Ismaïl har läst Kate Zambrenos essä Hjältinnor och påminns om livräddande böcker han själv fann på hyllan för Women’s Literature; ”farliga böcker varifrån det inte fanns någon återvändo”. Och vi är mycket stolta över att kunna presentera hästarna, en helt ny dikt av Marie Norin.
I kritikdelen längtar Patricia Lorenzoni efter Marx när hon läser Helena Granström. Henrik Jung behöver inte längta när han går i närkamp Sven-Eric Liedmans tegelstenstjocka Marx-biografi. Shabane Barot har läst Elena Ferrantes Neapelkvartett där hittills endast första delen kommit ut på svenska. När Horace Engdahl från denna texts inledning dyker upp som fiktiv medförfattare till Ebba Witt-Brattströms Århundradets kärlekskrig i Helena Fagertuns text, är cirkeln sluten.
God läsning önskar Ann Ighe & Marit Kapla