Innehållsförteckning:
REDAKTIONELLT Ann Ighe & Marit Kapla
STIL I HORACE ENGDAHLS DEN SISTA GRISEN Karolina Enquist Källgren
TEMA: KULTURARV:
ARVET EFTER 2015 Ann Ighe
MUSLIMSKT KULTURARV I SVERIGE OCH EUROPA? Klas Grinell
UNIVERSELL KULTUR ELLER INTERNATIONELL SPOTLIGHT? Majsa Allelin, foto Tor Jonsson
ETT KULTURARV I RUINER – SAMTAL MED FRISTADSFÖRFATTAREN ASHRAF ATRAQCHI
MED ALICE BAH KUHNKE PÅ ARMLÄNGDS AVSTÅND Marit Kapla
MILJONPROGRAMMET I BILD Ingmar Jernberg, text Katarina Despotovic
ORDET: KULTURARV Marcia Sá Cavalcante Schuback och Johan Hegardt
UR ARKIVET: OM LANDSFLYKTEN SOM ETT PERSONLIGT PROBLEM Gunars Irbe
EN BRA BERÄTTELSE Meira Ahmemulic
"DET VAR DÅ I TV 2": VIETNAMKRIGET OCH DET POLITISKA SJUTTIOTALET Malin Wahlberg
DEN LOKALA FILMHISTORIEN: STADEN, MINNET OCH FILMARKIVET Erik Persson
LYRIK OCH PROSA:
BORDUN Charlotte Qvandt
KLUBBEN Mana Delara, översättning Samira Motazedi, Linn Hansén, Aslan Manouchehrpour Naeini
UR: OFULLBORDADE SKISSER AV EN REVOLUTION Brane Mozetic, översättning Dolores Meden
DE UNGA SOCIOPATERNA Leif Holmstrand
KRITIK:
TUSEN PLATÅER, ANTI-OIDIPUS Jonnie Eriksson
AFTONLAND Anna Remmets
LUNCHDIKTER Joel Duncan
PASSAGEARBETET Maxim Grigoriev
FINNJÄVLAR Sara Abdollahi
Redaktionell inledning:
Talet om kulturarv finns överallt i vår samtid. Sveriges regering lägger i höst fram den första kulturarvspropositionen någonsin. EUkommissionen har i dagarna föreslagit att 2018 ska vara ett »europeiskt kulturarvsår». Det politiskt brännande begreppet och dess olika aspekter kändes i högsta grad angeläget att ägna sig åt, när idén om ett temanummer om kulturarv föddes för över ett år sedan. Samtidigt fick vi det undanglidande och svårdefinierade på köpet. Det är som om ordets skuggor ruvar på okända sprickor och glapp. Som om begreppet under hantering kan komma att upplösas i sina beståndsdelar, falla i bitar, kanske bli obrukbart.
Nu är numret med tema »kulturarv» färdigt och ordet kulturarv kommer aldrig mer att bli sig likt. Marcia Sá Cavalcante Schubacks och Johan Hegardts dissekering av ordledet »-arv» i »kulturarv» lyser upp ordet inifrån och blottlägger de skumma vrår vi både såg och inte såg helt klart. Temats skribenter och fotografer avtäcker överhuvudtaget så många olika aspekter av begreppet att det liksom långsamt sprängs inifrån.
När det antropologiska kulturbegreppet och idéer om att kultur kan ärvas av specifika befolkningsgrupper firar triumfer i extremhögerns kulturpolitik samtidigt som en kritisk, dekonstruerande tendens har skapat delvis nya berättelser om det vi trodde att vi visste – då är begreppet kulturarv, som delar och helhet, av högsta intresse.
I numret återfinns texter om europeiskt kulturarv, muslimskt kulturarv, världsarv, kulturarvspolitik, kulturarv fångat på film och i tv, kulturarv i museernas samlingar, sönderbombat kulturarv, hällristningar, miljonprogram och »muslimska» artefakter.
Under vinjetten Ur arkivet har vi plockat fram en text av författaren Gunars Irbe, som publicerades i Ord&Bild år 1966. Där beskriver och begrundar han sin tillvaro som »landsflykting». Numrets tema var »Främlingar i folkhemmet» och i inledningen pläderar redaktören Lars Bäckström för mer invandring, mot rasdiskriminering och hoppas på en tid när Fästningen Europa har fallit. En annan tids ljus på de frågor som idag, giltigt eller inte, kopplas till begreppet kulturarv. Migration, medborgarskap, språk och tillhörighet – då som nu.
Detta dubbelnummer bjuder förstås också på skönlitterära texter som existerar helt på egna villkor. Nyöversatt poesi, svenska originaldikter och författaren Mana Delara som debuterar med novellen Klubben. Våra kritiker granskar Walter Benjamins postumt utgivna Passagearbetet, Guattari och Deleuzes Anti-Oidipus och Tusen platåer, en nyöversättning av den amerikanske poeten Frank O’Hara, Therese Bohmans nya roman och den pinfärska antologin Finnjävlar.
Allra först i numret reflekterar Karolina Enquist Källgren över stil i Horace Engdahls Den sista grisen. Hon refererar till ett rådande politiskt klimat där starka krafter vill skapa entydiga narrativ. Litteraturens uppgift i en sådan tid, menar hon, är att emot allas monologiska kamp mot alla skapa språkliga utrymmen där mening kan undersökas, brytas och bli emottagen.
Berättelsen om kulturarvet är ett sådant utrymme.
Ann Ighe och Marit Kapla, redaktörer för Ord&Bild, september 2016