Artisten Prince är död, något som har givit eko världen över. I Ord&Bild nr 3/86 - ett temanummer om Amerika - skrev författaren Kathy Acker följande text , som vi nu återpublicerar:
Prince for president!
Kathy Acker
Övers. Nina Lekander. Ord&Bild nr 3 1986
(ur Don Quijote, utgiven på AWE/Geber 1987)
Jag tycker att Prince skulle bli Förenta staternas president därför att alla våra presidenter efter andra världskriget har varit så dumma i alla fall och blir bara dummare och dummare intill gränsen för lobotomi och de är i alla fall marionetter åt de där namnlösa varelserna – kanske är de mänskliga –, halvgudar som befolkar de nationer vilka hittills är kända som ”multinationella”. Å andra sidan: Prince står till skillnad från alla våra andra bilder eller bluffmakare eller presidenter för värden. Jag menar: han tror. Han bär ett kors. President Reagan tror inte på det där skräpet han sprider omkring eller nedanför sig om lyckliga familjer och lyckliga lynchningar av svarta eller lycklig okunnighet. Värre: han kanske skulle kunna. Medan Prinsen tror på känslor, knulla och berömmelse. Berömmelse är sunt förnuft och vad som gör det.
Prinsen har inga moraliska begrepp. Varför? Därför att moraliska begrepp är grundläggande beståndsdelar hos en regering som delvis styr med hjälp av dem-som-inte-har-något, eller av bourgeoisiens nertystning (via ”Kulturen”) av dem-som-har-någots totala kontroll. Moral och ”Kultur” är likartade redskap. Den enda kultur som någonsin skapar problem är amoralisk. Prinsen är inte moralisk: han skiter fullständigt i alla utom sig själv. Prinsen skulle aldrig vilja dö för någon, då däremot Vår President alltid vill dö för alla andra medan han plockar på sig deras stålar.
Titta på hans liv. Prince är genomamerikansk därför att han är hälften svart hälften vit det vill säga hälften god hälften ond. När han var tretton, vilket är ett magiskt tal, rymde han hemifrån precis som Huckleberry Finn. Han hade ingenstans att ta vägen, för det finns ingenstans att ta vägen nu för tiden. Så han rymde till ett garage. Han och hans vän Cymone gjorde musik medan de samtidigt knullade med, delade på och ställde till problem för flickor. Prinsen var den snälle pojken därför att han inte svor och Cymone var den stygge pojken därför att han stal bilar. Nu är Prince tjugosex år gammal; han kommer att vara trettio när han väljs till president i USA. Trettio år är höjden av manlig cowboyamerikansk rock’n’roll-energi.
Rösta inte fram ännu en domedagsprofet till att styra era liv.
Spelar det någon roll att Prince inte vet någonting om regeringspolitik? Jag förmodar att han inte gör det. Alla politiska handlingar, vänster som höger, är makthavarnas handlingar och språk. Hur ska vi kunna bli av med dessa makthavare, deras handlingar och språk eller politik? Låt landet gå åt Helvete. Genom att det går åt Helvete kan Prince, en god katolik, kanske rädda det här landet. Hur som helst skulle vi få det mycket roligare än nu, nu när vi långsamt håller på att förvandlas till falska människor som är alienerade från oss själva, eller till zombier. Våra själar flyter omkring i andra kroppar. Prince är doktor Strange så han kommer att ge tillbaka till oss och ge oss tillbaka till dessa de lägsta av nöjen som är de enda som vi amerikaner begär, dumma som vi är. Knulla, mat och dans. Detta är Den Amerikanska Revolutionen.
Det har sagts att Prince inte har något att erbjuda: han är död, en bild. Men vilka tror ni att ni är? Är ni verkliga? Sådan verklighet är falsk. Ni kan bara vara dem som ni är lärda och tillsagda att vara. De som sa till och som säger till er, de flesta makthavare, är skitar. Trots det, hur kan ni hata er eller bilden? Hur kan ni vara det ni inte är och hur kan ni inte vara? Prince accepterar sin falskhet. Prince använder sin falskhet. Prince, som är medveten, kan leda oss. ”I’m not a lover. I’m not a man. I’m something you can understand. I’m not your leader. I’m not your friend.” Vi måste vara medvetna för att kunna slåss mot kontroll utifrån. Gör Prince som kan vara medveten till USA:s nästa president.