Ord&Bild 2-3 2026

USA 250 ÅR

Redaktionell inledning

Jonatan Habib Engqvist & Ann Ighe

Ord&Bild 2-3 2026. Omslagsbild: Jacob Holdt, Ceilia with the gun, Tuskagee St., Notsaluga, AL, September 1975
Form: Johan Albäck. Layout, sättning & rendering: Daniel Christensen

Sverige var ett av de första länderna i världen att erkänna USA när landet förklarade sig självständigt från Storbritannien. År 2026 har vi sett ett lite vingligt 250-årsjubileum utspela sig i en tid när Förenta staternas ledning lever runt i den internationella politiken och ekonomin med stor kraft men liten precision. Flödet av nyheter om detta är säkert överdrivet, men allestädes närvarande. "I'm so bored with the USA / but what can I do" lät en av The Clash sångtexter 1977, strax efter att 200-årsjubileet hade firats. Men kanske är det USA-hat som Anders Johansson deklarerade i Nonfiction 2008 vanligare än likgiltigheten. Paradoxen med USA är att både den som älskar och den som hatar landets kultur påverkas av den. Kanske även den likgiltige.

Vi på Ord&Bild kan inte hålla oss ifrån att försöka att fatta och omfatta den långa historien, trots uppgiftens omöjlighet. Vi har både ett arkiv och många till vår hjälp för att lösa detta. Roger Wilson rapporterar från år som korrespondent när det så kallade kulturkriget har skakat landet, och tagit sig in i samhällets alla skrymslen och vrår. Nathan Hamelberg har satt ihop en spellista där de Förenta staternas historia ljuder genom musiken som påminner oss om smärta, glädje, protester och framgångar. Bao Phi skriver från ett Minneapolis som alldeles nyss gick upp i ett slags communitybaserat stabsläge, och försökte skydda sig självt från landets migrationspolis ICE.

Under 1800-talet växte landet när nya områden lades till samtidigt som stora delar av ursprungsbefolkningen tillintetgjordes och många manniskor hölls som slavar. Efter inbördeskriget 1861-186s förbjöds slaveriet. Oskar Brandt ger oss ett perspektiv på hur det krigets finansiering och sätt att skapa pengar kom att påverka landets utveckling framåt. Den internationella migrationen, som ju var en förutsättning såväl för bosättarkolonin som slavstaten USA, och definitivt var en del av uppbyggnaden av USA som ett av världens rikaste länder, spelar en huvudroll i Ekim Caglar och Anja Francks rapport från det nyss avslutade fotbolls-VM som USA var ett av värdländerna för. Migrationen spelar en roll också i Adam Reichardts närmast vemodiga analys av hur det USA som hans förfäder en gång migrerade till, och som han själv nu har lämnat, inte längre uppvisar någon förbundenhet med världsordningen man själva var med och byggde upp efter det andra världskriget.

HYDRATION BREAK

Maria Küchen går i direkt klinch med MAGA-rörelsens bildvärld, kanske är den inte så unik ändå? Joel Duncan lägger in en hög växel och visar hur viktig bilen har varit för den amerikanska poesin. Ann-Sofie Noring skriver om den kanadensiskfödda konstnären Philip Guston, som hade en judisk migrationsbakgrund, familjen kom från Odessa i Ukraina, och hans envetet upproriska 1900-talskonst. Danske Jacob Holdt, som på 1970-talet påbörjade en kanske ännu inte avslutad resa genom USA, som liftande vagabond liksom som hårt arbetande föreläsare, har låtit oss publicera ett litet urval av fotografier från den enorma bildskatt han har skapat. Rasism, ojämlikhet, kärlek, mänsklighet och ständiga kontraster stiger fram emot oss i hans bilder. Vi lät en av dem, på Celia med vapen i hand, också bli omslaget.

Karin Petterson tar oss in i den tid och plats vi befinner oss på nu, och har läst Laura K Feilds Furious Minds Hon anar att kroppen och livsvilkoren kan vara på väg tillbaka som utgångspunkt för politiken, snarare än jakten på eviga värden.

Richard Sennett skriver, i Rasmus Edlunds översättning, om hur hans föräldrar och farbror förföljdes under McCarthyeran, och menar att det krävs förberedelser för att samla samhället igen, när Trumperan en gång ska vara över. Joel Kellgrens essä berättar om en amerikansk kommunist som stred i spanska inbördeskriget, organiserade på hemmaplan, förvägrades att strida i det andra världskriget och som knäcktes, just under McCarthytidens förföljelser av oliktänkande.

Maya Angelou avslutar dikten America med orden: "Jag ber dig / Upptäck detta land". Vi gör så också genom att fråga några av dess grannar. Nivi Christensen, chef för konstmuseet i Nuuk presenterar ett urval av konstnärliga reaktioner på Donald Trumps anspråk på Grönland och Nelson Ramirez de Arellano Conde som är konstnär och direktör för Havannabiennalen försöker svara på den omöjliga frågan "Vad betyder USA för situationen på Kuba idag - och det faktum att landet har funnits där i 250 år?"

Tommy Oranges novell talar om USA från en översvämmad framtid som kanske inte ligger så långt bort. Framtiden var också vad Valfrid Palmgren såg när hon kom till USA. I det här numret återpublicerar vi en artikel hon skrev för Ord& Bild 1908. Palmgren beundrar de amerikanska biblioteken och den progressivitet som hon hoppas ska komma till Sverige. Inte minst tar hon intryck av de katalogiserings-principer som användes för att beskriva och tillgängliggöra bibliotekens samlingar. Aret därpå fick hon ett regeringsuppdrag att utreda den svenska folkbiblioteksverksamheten.

HYDRATION BREAK

USA:s 250 år gör sig också påmind i kritikdelen, där Hjalmar Falk skriver om nyutgåvan av Jean Baudrillards Amerika. (I Ord& Bild nr 3-86 publicerades ett utdrag ur boken, som också är översatt av tidigare redaktören Johan Öberg). Det är som fiktion Amerika dominerar världen, skriver Baudrillard. Saga Wallander har läst Inringning 3 av Carl Frode Tiller och spår att han blir nästa norrman att tilldelas Nobelpriset i litteratur. Jonatan Habib Engqvist har läst Vi kan inte resa från barnen – svenskarna i kolonialväldets Kongo av Kolbjörn Guwallius och finner en komplex familjehistoria mitt i ett civilisatoriskt projekt av globala dimensioner. Tormod Johansen har läst Gunnar Ardelius roman En dag av törst och skissar på ett tolvstegsprogram för Sverige.

Slutligen, vi har något viktigt att berätta. Vi startar förlag, ORD&BILD:BOK. Hur det utvecklar sig vet vi inte. Men vi börjar med att ge ut en diktsamling; Jag är spegeln / Glaset är min bud av Raed Shniowrah. Detta springer ur vårt projekt på hemsidan, Prisma Palestina. Dikterna är översatta av Jasim Mohammed och redaktörade av Erik Lindman Mata. Catharina Thörn har arbetat med projektet från första början, och Johan Ahlbäck och Daniel Christensen har gett boken grafisk form.

Ord&Bild 2-3 2026. Omslagsbild: Jacob Holdt, Ceilia with the gun, Tuskagee St., Notsaluga, AL, September 1975
Form: Johan Albäck. Layout & sättning: Daniel Christensen

Innehåll Ord&Bild 2-3

Jacob Holdt – American Pictures

Jonatan Habib Engqvist & Ann Ighe – Redaktionell Inledning

Roger Wilson – Rapport från Kulturkrigets slagfält

Bao Phi – Varför Minnesotas invånare fruktar ICE

Maria Küchen – Postfaktisk realism

Ekim Caglar & Anja Franck – VM i trumpismens tidsålder

Nathan Hamelberg – Först kommer ränderna, sen stjärnorna

Richard Sennett – Ett gott liv i dåliga tider

Joel Kellgren – En oamerikansk amerikans liv och död

Karin Pettersson – När kroppen krockar med idévärlden och den nya bögern tappar mark

Adam Reichardt – Transatlantiska band

Nelson Ramirez de Arellano Conde – Terra de Coba - Ne Plus Ultra

Nivi Christensen – Visuell självständighet

Joel Duncan – Att köra genom amerikansk poesi

Ann-Sofie Noring – The artist should not want to be right

Oskar Brandt – Amerikanska inbördeskriget

Tommy Orange – Nya Jesus

Valfrid Palmgren – Amerikanska bibliotek och bibliotekssträfvanden

KRITIK

Hjalmar Falk har läst Amerika av Jean Baudrillard

Saga Wallander har läst Inringning 3 av Carl Frode Tiller

Jonatan Habib Engqvist har läst Vi kan inte resa från barnen - Svenskarna i kolonialväldets Kongo av Kolbjörn Guwallius

Tormod Johansen har läst En dag av törst av Gunnar Ardelius