”Problemet är knappast att förstå den enskilda elektroniska maskinen, utan snarare att vi inom en nära framtid tycks komma att ställas inför en helt elektronisk maskinvärld, som antingen kommer att sluka vårt förstånd eller helt skilja oss från vår egen naturgrund.” Denna text av Ola Tunander, publicerad i Ord&Bild 1980 beskriver tydligt och konsekvent teknikens betydelse för samhällsförändring på ett vis som fortfarande känns aktuellt – trots att den är skriven under den digitala revolutionens barndom.
Read MoreOrd&Bild nr 4 1990: Slumpens långa arm
1990 skriver författaren Gunnar Pettersson under rubriken ”Slumpens långa arm” i Ord&Bild. Det är en lång och vindlande text som tar avstamp i mordet på Olof Palme och för en diskussion kring förhållandet mellan historiska omvälvningar och konspirationstänkande. Gunnar Pettersson menar att konspirationen är ett naturligt och mänskligt svar på snabba förändringar – framförallt i moderna samhällen med ”överflöd på information”. Därmed talar hans nästan trettio år gamla text även till vår tid. Vi lever som bekant i en brytningstid där konspirationer av alla slag åter fått en framskjuten position.
Read MoreOrd&Bild nr 5 2008: Lava, kött och memer. Manuel DeLandas flödande materia
I ”Lava, kött och meter” introducerar sociologen Karl Palmås den mexikanska hackern och filosofen Manuel DeLanda – en tänkare som via Deleuze vill förändra vår syn på den linjära historieutvecklingen. Historiska brytpunkter är inte alltid resultatet av tydliga orsaker som pekar framåt, menar DeLanda, utan lika gärna sprungna ur små händelser: ”Vid vissa tillfällen i historien kan små, av varandra oberoende företeelser, haka i varandra, för att skapa det som komplexitetsteoretikerna kallar en emergent helhet. Att skriva en icke-linjär historia är att berätta om de processer som gör att det historiska utfallet blir så mycket större än summan av de små händelser som förorsakat skeendet.” Eller med andra ord: Historien och dess brytpunkter finns där vi minst anar dem. Och därför blir vi aldrig någonsin färdiga med dåtiden.
Read MoreOrd&Bild nr 5 2016: Återupptäckten. Om den haitiska revolutionens viktigaste dokument
1804 fullbordades historiens hittills enda revolution där slavar själva inte bara utmanat och avskaffat slaveriet, utan även grundat en självständig stat. År 2010 hittade en ung doktorand ett exemplar av den länge eftersökta haitiska självständighetsdeklarationen i ett brittiskt arkiv. Carl Wilén diskuterar här hur upptäckten kan tillskrivas förmågan att följa historien längs andra linjer än nationsgränser.
Read MoreOrd&Bild nr 4 2017: Doften av Västerlandets undergång
I denna text från 2017 skriver genusforskaren Kristina Fjelkestam om behovet att ”förfrämliga” det förflutna och att ha en alternativ och ”queer” syn på tid och temporalitet. Texten utgår konkret från doften av parfymen ”Västerlandets undergång” som lanserades på 1920-talet, men handlar framför allt om behovet av att ständigt aktualisera dåtiden på nya och oväntade sätt. Vår förståelse av det förgångna får aldrig stelna till norm utan måste ständigt vara föremål för diskussion. Eller annorlunda uttryckt: Historien med stor H är en konstruktion som alltid måste utmanas från nya angreppspunkter.
Read MoreSprickorna i popmuren. Abba och det svenska 70-talet
Illustration: Kajsa Bergström Feiff
Magnus Haglund undersöker i denna essä länkarna mellan Abba och stämningarna i det svenska 1970-tal som gruppen var verksam i, särskilt vad gäller Lars Gustafsson och Kerstin Ekmans romaner från samma tid. Haglund finner hos Abba en sorts dubbelhet mellan å ena sidan en obekymrad glättighet som hör discogenren till och å andra sidan en melankoli över tidens obevekliga gång.
Read MoreMåsarna, monstren och 1968: till protestens poetik
Del av omslaget till Ord&Bild nr 2–3 2018. Form: Kajsa Bergström Feiff.
Stefan Jonsson djupdyker i den här essän i begrepp som “protest” och “demonstration”. Han låter blicken och sitt minne glida från barndomens ekon av händelserna 1968 till frågor om protestens natur och om och hur det går att skriva protesternas historia. Genom Jonssons synfält passerar P O Enquists måsar och Pierre Noras “monsterhändelser”.
Read More