• O&B DIGITALT
  • Aktuellt
  • Ord&Blogg
  • Prenumerera
  • Tidskriften
  • Återförsäljare
  • Annonsera
  • English
  • Äldre nummer
  • Artikelarkiv
  • Sök
Menu

ORD&BILD

Street Address
City, State, Zip
Phone Number
Kulturtidskrift för samtiden grundad 1892

Your Custom Text Here

ORD&BILD

  • O&B DIGITALT
  • Aktuellt
  • Ord&Blogg
  • Prenumerera
  • Om Ord&Bild
    • Tidskriften
    • Återförsäljare
    • Annonsera
    • English
  • Arkiv
    • Äldre nummer
    • Artikelarkiv
  • Sök

Antibiotikaresistens och etik

December 28, 2016 Marit Kapla
Den meticillinresistenta bakterien Staphylococcus aureus (MRSA) uppförstorad 9560 gånger. Bild: Janice Haney Carr, Centers for Disease Control and Prevention.

Den meticillinresistenta bakterien Staphylococcus aureus (MRSA) uppförstorad 9560 gånger. Bild: Janice Haney Carr, Centers for Disease Control and Prevention.

Av Christian Munthe

Alla åtgärder för att minska de dramatiska följderna av antibiotikaresistensen, innebär nackdelar som längre sjukskrivningar, minskat semesterresande, dyrare kött och sträng isolering vid smittosjukdomar. Men vem ska drabbas? Med hjälp av olika exempel belyser Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, bland annat den pragmatiska dimension inom etiken som handlar om att regler behöver kunna accepteras för att bli genomförbara.

Antibiotikan har – tillsammans med vaccinering, sanering av städer och infrastruktur och en utbildad befolkning – stått för lejonparten av den fantastiska folkhälsoutvecklingen och medföljande ekonomiska framgången i västvärlden. Sedermera har stora delar av det vi tidigare kallade tredje världen följt i samma spår. Det handlar delvis om förmåga att bemästra infektionssjukdomar, förstås, men vad många inte vet är att antibiotikan också är nödvändig för mycket av modern sjukvård, särskilt kirurgi. Den industriella matproduktion som tillgodoser befolkningens näringsbehov många gånger om och ger oss superbilligt kött och fisk för kulinarisk njutning är också den beroende av antibiotikan. Tillsammans har båda dessa faktorer bidragit till att möjliggöra den globalisering av enskilda människors resande, som tidigare kunde utgöra en högriskverksamhet, på grund av hotet från sjukdomar och den otrygghet som fattigdom skapar i samhällen.

Idag vet vi att den här antibiotikaanvändningen är ohållbar. Samma fina folkhälsa som den bidragit till och den bekväma livsstil vi vant oss vid, vid sjukdom likväl som i köket och på semestern, sätts i allvarlig fara på lång sikt av vårt sätt att handskas med antibiotika. Denna ohämmade användning driver på utvecklingen av resistenta bakteriestammar, samtidigt som det blir allt svårare att forska fram och utveckla nya antibiotikatyper som biter. Samtidigt innebär individers rikliga konsumtion av antibiotika ökad risk att bli infekterad av dessa resistenta stammar (det gäller både människor och djur), då antibiotika alltid slår ut inte bara angripande bakterier utan även kroppens egen bakteriella miljö. Därmed skapar vår egen ansträngning att slippa vara sjuka livsutrymme för de nya stammarna att få fäste i oss och sprida sig vidare. Den sammantagna situationen innebär ett hot mot alla de framsteg och medföljande bekvämligheter som beskrivits ovan; en trygg och stabil folkhälsosituation där vi inte behöver oroa oss nämnvärt för epidemier eller att smittas, modern sjukvård som vi kan vända oss till om vi trots allt blir sjuka, obegränsad tillgång på billig mat och en bekymmerslös inställning till internationellt resande. Det är en global utmaning med många dimensioner som numera erkänns på högsta politiska nivå, men ska vi ta oss an den kommer vi möta svåra etiska avvägningar.

Etiken kring antibiotikaresistens handlar delvis om klassiska spänningar mellan att ta hänsyn till individ och kollektiv, respektive nutid och framtid. Men den etiska komplexiteten rör också hur vi ska reagera på drastiska hot och vilka pris som kan vara värda att betala för att hantera dem. Den tvingar oss också att betänka hur vi människor påverkas som individer och samhällsmedborgare när vi blir rädda och ställs inför stora faror, liksom inför frågan om hur samhället bör reagera i ljuset av det. I etiken finns en pragmatisk dimension vid sidan av den principiella, som handlar om vilka etiska avvägningar som kan få den acceptans som behövs för att de ska bli genomförbara. I antibiotikaresistensetikens komplexa värld kan denna faktor samspela med grundläggande krav som vi normalt ställer på giltiga moraliska resonemang, till exempel att de är konsekventa. Låt mig ge ett exempel:

I Sverige har vi haft några fall av människor som insjuknat i multiresistenta infektioner och vi börjar få enstaka fall i världen där människor bär på stammar som är resistenta även mot den antibiotika som i dagsläget utgör "sista utvägen". En omedelbar reaktion skulle då kunna vara att samhällets bästa i sådana fall måste trumfa den enskilda individens och att dessa personer därför ska kunna underkastas drakoniska isoleringsåtgärder, att länder där sådana fall inträffar i görligaste mån ska stängas av från kontakt med omvärlden, med mera. Men få är beredda att acceptera en konsekvent hållning enligt denna logik. Denna tycks nämligen leda till att enskilda individer som regel också ska förvägras antibiotikabehandling och att vi ska sätta in antibiotika endast i extremt skarpa lägen där livet annars är direkt hotat. Principen om begränsad migration för att stoppa smitta är även den omvändbar på ett sätt som få skulle vara beredda att acceptera, nämligen vad gäller den smittspridning som sker via oss från den rika världen som reser runt på våra semestrar och sprider infektioner som är banala för oss själva tack vare våra starka sjukvårdssystem, men högst allvarliga för människor utan tillgång till den sortens infrastruktur. Ett etiskt tänkande kräver att de principer vi accepterar och agerar efter är konsekventa, annars är det inte etik utan bara själviskt godtycke.

Lägg nu dessutom till den pragmatiska faktorn jag nämnde ovan. Där handlar en del om hur den vårdande personalen påverkas av detta förhållningssätt – även läkare och sjuksköterskor reagerar på uppskruvade stämningar av fara och vi vet från den tidiga hanteringen av HIV/AIDS att detta lätt kan slå över i en avhumaniserad och hänsynslös hållning till de som drabbas, som inte alls är etiskt motiverad. Som följd kan vi förvänta oss att de som misstänker att de är infekterade blir mindre benägna att söka vård. Hotar vi med drakar ska vi inte räkna med att ens professionella kommer att förmå reagera måttfullt, eller att enskilda ska visa förståelse för överdrifter och onödig brutalitet. En annan pragmatisk aspekt handlar om huruvida det är möjligt att få individer och medborgare att finna sig i en konsekvent hantering och om den alls skulle gå att förverkliga. Skulle människor vara beredda att acceptera flera veckors förlängda sjukskrivningar och inskränkt resande, till exempel? Det beror delvis på vad den skulle leda till i ett större perspektiv, exempelvis samhällsekonomiskt eller för relationen mellan stater, men också på vilka etiska resonemang som människor är beredda att acceptera. Det sista beror i sin tur på hur dialogen mellan sjukvård och patienter, arbetsgivare och anställda, samhälle och medborgare utformas.

Antibiotikaresistensutmaningen liknar på det här sättet andra globala utmaningar, till exempel inom miljöområdet: den kan inte isoleras till en dimension, som sjukvård och hälsopolitik, utan berör i lika hög grad grundläggande förutsättningar för ekonomi och den politiska organisationen av våra samhällen. Dessutom kan ingen av dessa dimensioner meningsfullt hanteras "nationellt", även om enskilda stater förstås kan skapa goda exempel och gå före i försöken att skapa nödvändiga samarbeten. Men också här blir det en kritisk fråga vad enskilda människor och befolkningar då kan fås att acceptera. Jag ska här exemplifiera med några av de mest centrala etiska frågeställningar som aktualiseras.

En första fråga har redan berörts: nämligen hur de som drabbas av resistenta infektioner ska bemötas och hanteras. Vi kan här jämföra med exempelvis inställningen till barnvaccinationer, där för närvarande föräldrar har rätt att undandra sina barn från programmen, trots deras stora betydelse för folkhälsan. Den lösningen är ur folkhälsoperspektivet beroende av att det är mycket få personer som utnyttjar denna rätt. På samma vis kan en bred villighet i befolkningen att acceptera ett eget stort ansvar och frivilligt påtagna begränsningar i händelse av resistent infektion innebära att drakoniska åtgärder blir onödiga. Men då hänger det alltså på just det att människor själva tar etisk ställning på ett särskilt sätt. Denna slags lösning har som nämnts stora fördelar. Den minskar risker för institutionell inhumanitet och hänsynslöshet i rädslans spår och den undviker kontraproduktiva effekter i form av ökad rädsla för att söka sjukvård. I samband med barnvaccinationer har i Sverige den här sortens lösning visat sig möjlig genom saklighet från myndigheterna och en blandning av argument, som hänvisar både till egenintresse och till allmänintresse. Som nämnts finns båda dessa ingredienser tillgängliga även när det gäller antibiotikaresistens: det är viktigt ur folkhälsosynpunkt att vi begränsar användningen av antibiotika tills då det verkligen är viktigt, men det är också viktigt för mig som individ att undvika antibiotikabehandling som gör mig sårbar för resistenta infektioner.

Samtidigt är det inte givet var gränsen ska dras, vilket för oss över till nästa grupp av etiska problem kopplade till antibiotikaresistens: vilka krav kan ställas på alla oss som ännu inte insjuknat i resistenta infektioner för att bidra till att bromsa resistensutvecklingen och därmed minimera riskerna för sådana lägen där drakoniska åtgärder kan tyckas påkallade? Som antytts tidigare handlar det här om sådant som att acceptera mer sjukdom och längre sjukskrivningar för egen och andras del. Men det handlar också om att acceptera åtgärder som hämmar användningen av antibiotika vid matproduktion (och sannolikt leder till högre priser på kött och fisk), samt att acceptera olika sorters begränsningar av resande. En ytterligare faktor handlar om att själva produktionen av antibiotika styrs upp, till exempel så att de förbluffande stora utsläppen från läkemedelsfabriker i till exempel Indien (där de flesta av de läkemedel vi i Sverige konsumerar produceras innan de packas om i Europa och USA) minskas drastiskt. Det kan i sin tur påverka pris och tillgång på antibiotika när den verkligen behövs.

De här avvägningarna kan uppfattas som olika svåra på olika områden. En plats där de lyfts särskilt är inom hälso- och sjukvårdens etik, där det traditionella synsättet att alltid agera med den enskilda patientens bästa för ögonen kan uppfattas utmanas av det fokus på det allmänna bästa som finns i ambitionen att hantera antibiotikaresistensproblematiken. Förvisso är det så att antibiotikaanvändning ökar individens risk att bli resistent infekterad, men enskilda människor kan ändå tycka sig ha goda skäl att få behandling, som kan handla om både hälsa och privatekonomi. Arbetsgivare kan samtidigt se ett problem i om deras anställda tvingas vara sjukskrivna längre och för samhället kan trender åt det hållet innebära ökad påfrestning på försäkringssystem. På lång sikt är förstås de sistnämnda problemen ingenting jämfört med vad som blir fallet om inte resistensutvecklingen hämmas, men för den enskilda människan behöver inte det göra så stor skillnad. Hur ska då antibiotikaresistensarbetet och den här sortens etiska avvägningar hanteras av sjukvårdsprofessionella i samtal och gemensamt beslutsfattande med patienter? Hur mycket ska man försöka pressa patienter som vill ha antibiotika att avstå? Eller ska man hellre införa strängare riktlinjer som gör att den enskilda doktorn helt enkelt inte får förskriva lika fritt som tidigare? I länder där förskrivning inte är lika reglerad och offentligt utförd som i Sverige flyttas frågorna till om sjukvårdsprofessionerna (nu inkluderande till exempel apotekare som säljer antibiotika utan recept) ska acceptera begränsningar som strider mot vad deras patienter eller kunder vill. När vi börjar lyfta blicken så högt närmar vi oss den komplexa internationella samordningsproblematik som aktualiseras av antibiotikaresistensfrågan som Björn Rönnerstrand skriver om på annan plats i det här numret.

Denna problematik är förstås också närvarande i den sista etiska utmaning som jag ska belysa här. Denna aspekt anknyter till en annan faktor som kan hjälpa oss att hantera antibiotikaresistensen, nämligen utvecklingen av nya medicinska metoder. Det kan förstås handla om nya sorters antibiotika, där resistensen ännu inte är ett problem och kanske även helt nya läkemedelsstrategier som minskar resistensutvecklingens hastighet. Men det kan också gälla utvecklade metoder för snabb diagnostik, som om de är lättanvända skulle minska "säkerhetsbehandling" med antibiotika i fall där man är osäker på om det handlar om en bakterie eller något annat slags infektion. Utmaningen det handlar om är att en av de saker som normalt saktar ner utvecklingen och spridningen av nya medicinska metoder är de forskningsetiska krav på rigorös och stegvis testning av effektivitet och säkerhet som är standard i hela den utvecklade världen. Men frågan har rests om dessa krav ska tillämpas lika strikt i trängande folkhälsolägen. Detta debatterades exempelvis i samband med ebola-epidemin i Västafrika 2014. Många argumenterade för att sjukdomens drastiska förlopp och höga dödlighet tillsammans med svårigheterna att få stopp på epidemin, beroende på den svaga sociala stabiliteten i de drabbade länderna, motiverade en sorts "snabbspår" för kliniska prövningar på plats av experimentella vaccin och behandlingar. På samma vis kunde man argumentera när det gäller nya läkemedel och medicinska metoder för att stävja antibiotikaresistensens verkningar i ljuset av de drastiska globala konsekvenser som hotar om inte utmaningen kan hanteras.

Den frågan bottnar i att den strävan efter effektivitet och säkerhet som motiverar de forskningsetiska restriktionerna och reglerna för godkännande av läkemedel har ett pris, som blir särskilt synligt i den här sortens allvarliga folkhälsolägen. Varje dag som vi väntar med att använda en ny medicinsk behandling i väntan på mer kunskap om hur väl den fungerar och hur farlig den är så löper vi risken att människor som hade varit i behov av den förvägras att ta del av den. Därför finns det en gräns för hur mycket kunskap om effekter och bieffekter vi ska kräva innan det är ansvarsfullt att börja använda nya metoder i vården, försiktigheten är inte värd vilket pris som helst. Det är då också ett vanligt synsätt att vid allvarligare sjukdomar där existerande behandlingar inte finns eller är bristfälliga, ska vi acceptera ett ännu lägre pris för försiktigheten och vara villiga att ta högre risker att nya behandlingar är ineffektiva eller farliga när vi börjar använda dem. Ska man då resonera på motsvarande sätt när det handlar om nya sorters antibiotika, fast nu inte utifrån hur en svår sjukdom drabbar en enskild individ, utan utifrån behovet att hantera ett växande folkhälsoproblem? Var ska i så fall gränsen dras? Behandlingar mot infektioner medför alltid risker för att inte bara de invaderande bakterierna, utan även kroppens egna celler stryker med. Ju större osäkerheter vi accepterar, desto mer risk att oacceptabla skador inte fångas upp i prövningen samtidigt som vi kan börja använda läkemedel som har mindre verkan på själva infektionen.

Här blir dessutom konflikten mellan individens intresse och det allmänintresse som finns i att värna folkhälsan åter synlig. Ty även om acceptansen av högre risker skulle kunna utgöra en strategi att bättre få fram nya antibiotikapreparat för att värna folkhälsan i stort när antibiotikaresistensen växer, så kommer biverkningar inte vara utspridda till hela befolkningen, utan drabba specifika individer.

Detta belyser också en fördelnings- och rättviseaspekt som skär genom alla de frågor som belysts ovan. Alla de olika åtgärder man kan tänkas överväga handlar nämligen om att acceptera olika sorters nackdelar för att undvika de dramatiska negativa följderna av att antibiotikaresistensen tillåts fortsätta sprida sig utan att vi gör något. Det kan handla om mer sjukdomstillfällen och längre sjukskrivning för enskilda, begränsat resande och inbromsad samhällsekonomi, dyrare mat och läkemedel och, som sagt, beskuren frihet för de som infekteras av resistenta bakterier och högre risker för biverkningar när man väl blir behandlad med verksam antibiotika. Men vem och vilka grupper ska då drabbas av dessa nackdelar och hur ska vi säkerställa att de fördelas rättvist? Det här är en fråga som vi känner igen från de klimatpolitiska diskussionerna och som leder långt ut i den komplexa globala politiska verklighet som Björn Rönnerstrand berör.

In inte-nummer
← Ordet: KulturarvHumanism till havs. Om att rädda flyktingar och oss själva →
  • July 2025
    • Jul 20, 2025 Ord&Bild 2-3 2025
    • Jul 2, 2025 Kritik: Jag är Godzilla
  • May 2025
    • May 22, 2025 PRISMA PALESTINA: Sumaia Wadi
    • May 16, 2025 PRISMA PALESTINA: Nasser Rabah
    • May 9, 2025 PRISMA PALESTINA: Bissan Adwan ur Trygghetens fälla…
  • April 2025
    • Apr 24, 2025 Kritik: Stefan Jonsson om Olydiga undersåtar
    • Apr 18, 2025 Kritik: Katja Palo om I hängmattan av Johan Jönson
    • Apr 7, 2025 PRISMA PALESTINA: Mohammed El Kurd. Det perfekta offret och sympatins politik
    • Apr 5, 2025 Kritik: Nora Wurtzel om Tomhet och ömhet av Isabella Nilsson
    • Apr 1, 2025 Kritik: Helena Fagertun om Tjejdikter
  • March 2025
    • Mar 14, 2025 Kritik: Rasmus Landström om Arbetarlitteratur bortom kanon
    • Mar 14, 2025 Ord&Bild 1 2025
    • Mar 7, 2025 Kritik: Jonathan Bergsborn om A Harvest Truce av Serhij Zjadan
  • February 2025
    • Feb 21, 2025 Kritik: Lars-Erik Hjertström Lappalainen om What art does
    • Feb 13, 2025 Magnus Linton om sakprosaåret 2024
    • Feb 6, 2025 Hjalmar Falk om sakprosaåret 2024
    • Feb 3, 2025 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Pandoras ask
  • January 2025
    • Jan 31, 2025 Karin Pettersson om sakprosaåret 2024
    • Jan 19, 2025 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Huvudstaden
    • Jan 14, 2025 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Min hand som försvann för gott
    • Jan 6, 2025 Kritik: Nora Wurtzel om Farväl till Panic Beach av Sara Stridsberg
    • Jan 4, 2025 Satanic Girls
  • December 2024
    • Dec 22, 2024 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Dödsåtervinning
    • Dec 18, 2024 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Tror du på Damaskus vid första ögonkastet?
    • Dec 9, 2024 Kritik: Sofia Gräsberg om Förbjuden skrivbok av Alba de Céspedes
    • Dec 2, 2024 Ord&Bild 5 2024 LUFT
  • November 2024
    • Nov 29, 2024 Ord&Bild möter Thomas Alva Edison och Nikola Tesla
    • Nov 25, 2024 Vägen till Västsahara
    • Nov 19, 2024 PRISMA PALESTINA: Nimat Hasan
    • Nov 11, 2024 PRISMA PALESTINA: Carol Sansour
    • Nov 11, 2024 Kritik: The Ocean in the Forest
  • October 2024
    • Oct 31, 2024 Kritik: Anna Hallberg om Jägmästarna säger av Mariam Naraghi
    • Oct 30, 2024 Suzanne Osten: Gratis konst – Om vårt behov av inspiration
    • Oct 28, 2024 PRISMA PALESTINA: Heba Alagha
    • Oct 26, 2024 PRISMA PALESTINA: Sarah Aziza
    • Oct 23, 2024 PRISMA PALESTINA: Khaled Juma. Dikter från Gaza
    • Oct 15, 2024 PRISMA PALESTINA: Hind Jodeh. Dikter
  • September 2024
    • Sep 29, 2024 PRISMA PALESTINA: Refaat Alareer. Gaza frågar: När är detta över?
    • Sep 26, 2024 Kritik: Johannes Björk om Vad är filosofi? av Gilles Deleuze & Félix Guattari
    • Sep 25, 2024 Ord&Bild 3-4 2024 VATTEN
    • Sep 22, 2024 Historisera alltid! Fredric Jameson 1934–2024
    • Sep 5, 2024 Bränderna, städerna och oljan. En essä om hastighet, gnistor och bränsle
  • August 2024
    • Aug 29, 2024 Kritik: Maria Ramnehill om Fru Gregorius och Helga
    • Aug 22, 2024 Kritik: Jenny Högström om Skärvorna av Bret Easton Ellis
    • Aug 16, 2024 PRISMA PALESTINA: Haidar al-Ghazali. Dikter från Gaza – del 3
    • Aug 8, 2024 Kritik: Anna Remmets om Kassandra av Christa Wolf
    • Aug 8, 2024 Kritik: Erik Andersson om Över floden av Andrzej Stasiuk
    • Aug 7, 2024 PRISMA PALESTINA: Haidar al-Ghazali. Dikter från Gaza – del 2
  • July 2024
    • Jul 4, 2024 PRISMA PALESTINA: Haidar al-Ghazali. Dikter från Gaza – del 1
  • June 2024
    • Jun 28, 2024 PRISMA PALESTINA: Sara Roy del 3
    • Jun 28, 2024 Ord&Bild 2 2024 JORD
    • Jun 25, 2024 Foreigners everywhere, 60:e upplagan av Venedigbiennalen
    • Jun 13, 2024 PRISMA PALESTINA: Sara Roy del 2
    • Jun 2, 2024 PRISMA PALESTINA: Sara Roy del 1
  • May 2024
    • May 26, 2024 PRISMA PALESTINA: Asmaa AbuMezied
    • May 26, 2024 PRISMA PALESTINA
  • April 2024
    • Apr 30, 2024 Kritik: Henrik Schedin om Amitav Ghosh Ibistrilogi
    • Apr 28, 2024 Kritik: Erika Söderberg om "It Came From the Closet: Queer Reflections on Horror"
    • Apr 21, 2024 Ord&Bild 1 2024 ELD
    • Apr 18, 2024 Kritik: Klara Meijer om Linus Ljungströms "Jordnära ordbrottningar"
  • March 2024
    • Mar 28, 2024 Kritik: Paulina Sokolow om "Mot strömmen" på Louisiana
    • Mar 16, 2024 Att döda en berättare
    • Mar 8, 2024 Kritik: Filip Lindberg om Simone Weils "Förtryck och frihet"
  • February 2024
    • Feb 21, 2024 Joel Kellgren om debutantåret 2023
    • Feb 20, 2024 Martin Engberg om debutantåret 2023
    • Feb 19, 2024 Ingrid Elam om debutantåret 2023
    • Feb 9, 2024 Kritik: Sara Abdollahi om Andrzej Tichýs "Händelseboken"
  • January 2024
    • Jan 27, 2024 Om postminne och begreppets tillkomst
    • Jan 23, 2024 Kritik: Athena Farrokhzad och Burcu Sahin brevväxlar om Jamaica Kincaid
    • Jan 16, 2024 Alkemisterna från Ludwigshafen
  • December 2023
    • Dec 21, 2023 Ord&Bild 5 2023
    • Dec 20, 2023 Kritik: Jonathan Bergsborn om "Den Gyllene Flottans seglats" av Alexander Ekelund
    • Dec 14, 2023 Ode till Marmarasjön. Vad ligger under och bakom sjösnorskrisen?
    • Dec 5, 2023 Kritik: Recension av en kväll på Dans le Noir av Sinziana Ravini
  • November 2023
    • Nov 26, 2023 Kritik: Hjalmar Falk om “Omistliga änglar” och “Historiens ängel”
  • October 2023
    • Oct 30, 2023 Kritik: Ann Ighe om "Min bokvärld" av Kerstin Ekman
    • Oct 11, 2023 Kritikersamtal med Ord&Bild
    • Oct 9, 2023 Kritik: Sara Meidell om Ner till norr på Bildmuseet i Umeå
    • Oct 6, 2023 Fredspriset angår oss alla
  • September 2023
    • Sep 28, 2023 Ord&Bild 3-4 2023
  • August 2023
    • Aug 16, 2023 I resonans med Rosa
  • July 2023
    • Jul 16, 2023 Kritik: Bröllopspogromen och Árbbehárpo - Arvstrådarna
    • Jul 7, 2023 Ord&Bild 2 2023
  • May 2023
    • May 25, 2023 Kritik: Dödens idéhistoria
    • May 15, 2023 Solidaritet och deltagande i det litterära exemplet
  • April 2023
    • Apr 17, 2023 Kritik: Passageraren och Stella Maris av Cormac McCarthy
  • March 2023
    • Mar 27, 2023 Kritik: Anna Remmets om Requiem över en förlorad stad av Aslı Erdoğan
    • Mar 18, 2023 Ord&Bild 1 2023
    • Mar 17, 2023 Kritikersamtal med Ord&Bild våren 2023
    • Mar 15, 2023 Kritik: Modern självhushållning
    • Mar 15, 2023 Kritik: Ett bord, flera smaker & Mitt kinesiska skafferi
    • Mar 8, 2023 Vägen till befrielse eller Stockholmssyndrom?
  • February 2023
    • Feb 22, 2023 Spårändringar – en resa till Yttre Hebriderna
    • Feb 16, 2023 Urban konst i toleransens tid
  • January 2023
    • Jan 9, 2023 Ord&Bild 5 2022
  • December 2022
    • Dec 9, 2022 Nederlagets landskap
    • Dec 6, 2022 Nino Mick om poesiåret 2022
    • Dec 6, 2022 Jenny Högström om poesiåret 2022
    • Dec 5, 2022 UKON om poesiåret 2022
    • Dec 2, 2022 Barnet måste försvaras
  • November 2022
    • Nov 29, 2022 Poesi efter Butja. Serhij Zjadan om Ukraina, Ryssland och om vad kriget kräver av vårt språk
    • Nov 17, 2022 Kritik: Anneli Jordahl om Édouard Louis "Att förändras: En metod"
    • Nov 1, 2022 En misslyckad aktion är bättre än att somna framför TV:n
  • October 2022
    • Oct 26, 2022 Krigets nya ekologi
    • Oct 25, 2022 Kritik: Erik Bergqvist om Georg Trakl
    • Oct 9, 2022 Kritik: Mathias Wåg om Sent i november av Tove Jansson
    • Oct 3, 2022 Genom neandertalaren lär vi känna oss själva – en intervju med Svante Pääbo
  • September 2022
    • Sep 27, 2022 Kritik: Shabane Barot om PAW Patrol
    • Sep 22, 2022 Ord&Bild 4 2022
    • Sep 13, 2022 Kritik: Om revolutionen av Hannah Arendt
    • Sep 8, 2022 Kritik: Skandalernas documenta?
    • Sep 6, 2022 Kritik: Minnesbrunnen av Maja Hagerman
    • Sep 2, 2022 Kritik: The Playground Project och The Nature of the Game
  • August 2022
    • Aug 31, 2022 Kritikersamtal med Ord&Bild
    • Aug 2, 2022 Bad Reviews
  • July 2022
    • Jul 17, 2022 Ord&Bild 2-3 2022
    • Jul 12, 2022 Ursprunget, urbilden – Bruno Schulz och Drohobycz
  • June 2022
    • Jun 6, 2022 Torkan
  • May 2022
    • May 19, 2022 Kritik: Ordapoteket® av Morten Søndergaard
    • May 12, 2022 Kritik: Argentinas galenskap: De tre romanerna av Ernesto Sábato
  • April 2022
    • Apr 24, 2022 Ord&Bild 1 2022
    • Apr 13, 2022 Kritik: Nietzsches samlade skrifter
    • Apr 1, 2022 Kritik: Tio lektioner i svensk historia
  • March 2022
    • Mar 15, 2022 Kritik: Dreamers’ Quay, Dreamers’ Key, Bonniers konsthall 9 feb–3 apr, 2022
    • Mar 14, 2022 Foodoras last – Den svenska modellen och plattformsföretagen
    • Mar 10, 2022 Gemenskapen hade initiativet. En intervju med Dimitrij Strotsev
  • February 2022
    • Feb 28, 2022 Vi är trötta men ännu inte utslitna – en rapport från några februaridagar i Moskva 2022
    • Feb 23, 2022 Kritik av den urbana konsten
  • January 2022
    • Jan 25, 2022 Kritik: Illiberal Arts
    • Jan 16, 2022 Kritik: Döden och våren av Mercé Rodoreda
    • Jan 13, 2022 Ord&Bild 5 2021
    • Jan 4, 2022 Motstånd genom överlevnad
  • December 2021
    • Dec 26, 2021 Breven, bron. Översättaren Magdalena Sørensen skriver om Joan Didions brev.
    • Dec 18, 2021 Urbana konstens spår. Spårvagnsrapporten
  • November 2021
    • Nov 23, 2021 Kritik: Dolda gudar – En bok om allt som inte går förlorat i en översättning
    • Nov 18, 2021 Kritik: Essäer om måleriet av Denis Diderot
    • Nov 15, 2021 Kritik: Lytle Shaw x 2
  • October 2021
    • Oct 28, 2021 Kritik: GIBCA 2021 – The Ghost Ship and the Sea of Change
    • Oct 27, 2021 Ord&Bild 3-4 2021: Urban konst
    • Oct 26, 2021 Kritik: Dark Days av James Baldwin
  • September 2021
    • Sep 28, 2021 Kritik: Jag väntar på Djävulens ankomst av Mary MacLane
    • Sep 21, 2021 Eritrea – 20 år sedan journalisterna fängslades
    • Sep 2, 2021 Lyssnandet efter gemenskapens olikheter
  • August 2021
    • Aug 2, 2021 Älskade Baldwin, var är du?
  • July 2021
    • Jul 26, 2021 Barn får inte längre heta Fatime eller Hüseyin i Xinjiang
    • Jul 1, 2021 ORD & BILD nr 2 2021: James Baldwin
  • June 2021
    • Jun 20, 2021 Kritik: En svart mans anteckningar
  • May 2021
    • May 19, 2021 Kritik: Att omfamna ett vattenfall
    • May 17, 2021 Mahmoud Darwish. Två Dikter.
  • April 2021
    • Apr 30, 2021 Foodoras Ask. Ett litterärt reportage
    • Apr 25, 2021 Kritik: Emancipation After Hegel
    • Apr 21, 2021 Kvinnan som överlevde döden
    • Apr 8, 2021 När Sylvia Plath kom till Sverige
    • Apr 4, 2021 Kritik: Ceija Stojka på Malmö Konsthall
  • March 2021
    • Mar 26, 2021 Kritik: Främlingsfigurer av Mara Lee
    • Mar 23, 2021 ORD&BILD nr 1 2021: Qalam - Allt vi gör med språket
    • Mar 16, 2021 Kritik: Les inseparables – tidigare outgiven roman av Simone de Beauvoir
  • February 2021
    • Feb 15, 2021 Samtidens politiska former – det katalanska exemplet
    • Feb 2, 2021 ORD&BILD nr 5 2020 Tema: Arbetets mening/Platsrapporter
  • January 2021
    • Jan 20, 2021 Kritik: “Frykt og avsky i demokratiet” - ny norsk bok om massan och rädslan för massan.
  • December 2020
    • Dec 27, 2020 Konsten att gå vilse. Erik Andersson intervjuad av Marit Kapla
  • November 2020
    • Nov 29, 2020 Jonatan Habib Engqvist ny redaktör på Ord&Bild
  • October 2020
    • Oct 1, 2020 Kritik: Houellebecqs essäer x 2
    • Oct 1, 2020 Kritik: Det dokumentära och litteraturen av Anna Jungstrand
  • September 2020
    • Sep 24, 2020 Monumentet, staten och institutionerna: om ultranationalismens överlevnad i det demokratiska Spanien
    • Sep 23, 2020 ORD&BILD nr 4 2020
    • Sep 18, 2020 Kritik: När min bror var aztek av Natalie Diaz
  • August 2020
    • Aug 25, 2020 Ingenstans ser jag något som liknar den grav jag söker
    • Aug 20, 2020 Demokrati i den stora farsotens tid
  • June 2020
    • Jun 3, 2020 ORD&BILD nr 3 2020 Tema: Coronavår
  • May 2020
    • May 29, 2020 Kritik: Adorno x 3
    • May 28, 2020 Mogulkejsaren Akbars märkvärdiga experiment med mångkultur
    • May 25, 2020 Kritik: Gisslan av Nina Bouraoui
    • May 17, 2020 Tyst text
  • April 2020
    • Apr 27, 2020 Intervju med Per Olov Enquist 
    • Apr 21, 2020 Hur en indisk författare upptäckte Europa
  • March 2020
    • Mar 28, 2020 ORD&BILD nr 1-2 2020 Tema: Indien & Europa
    • Mar 25, 2020 Kritik: Roms öde – Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång av Kyle Harper
    • Mar 19, 2020 Ett inställt samtal är inte ett samtal. Några tankar om före och efter Corona.
    • Mar 18, 2020 Inta krisberedskap, de stora berättelserna anfaller! Dystopin och det ktoniska i svensk 2010-tals litteratur.
    • Mar 13, 2020 Kritik: This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom
  • February 2020
    • Feb 24, 2020 Myten om Kris – tidskriftens första år och vad som hände sedan
    • Feb 11, 2020 Mer fakta i klimatfrågan kommer inte åt den ökade polariseringen
    • Feb 10, 2020 Kritik: Dagbok 1935-1944 av Mihail Sebastian
  • January 2020
    • Jan 10, 2020 Marit Kapla nominerad till Borås Tidnings debutantpris!
  • December 2019
    • Dec 7, 2019 Kritik: Den okända dimensionen av Nona Fernández
    • Dec 7, 2019 ORD&BILD nr 5 2019 Tema: Kulturpolitik
  • October 2019
    • Oct 22, 2019 Temakväll om brev med Jens Lekman
    • Oct 21, 2019 Marit Kapla nominerad till Augustpriset!
    • Oct 14, 2019 Skrivandet är alltid påbörjat – Till minne av Sara Danius
  • September 2019
    • Sep 24, 2019 En märkvärdig tid i Vermont. Kristina Sandberg om dagarna hos Jamaica Kincaid
    • Sep 22, 2019 ORD&BILD nr 3-4 2019: Brev
    • Sep 7, 2019 Gatukonstens U-sväng - Från kriminaliserat klotter till muralkonst i entreprenörsurbanismens tjänst
  • June 2019
    • Jun 30, 2019 Ett Dylan-moment
    • Jun 27, 2019 Open call: Skrivarresidens Indien–Europa / Open Call: Writer's Residency India–Europe
    • Jun 16, 2019 På gång i stan - Med exempel från Dublin och Helsingfors
    • Jun 5, 2019 Ord&Bild nr 2 2019: Europa
  • May 2019
    • May 29, 2019 Den begärliga anakronismen. Arvet efter 1989
    • May 23, 2019 Kritik: Åttiotalspoesi – Plath, Nelvin & Bergström
    • May 14, 2019 Kritik: Sanningskonst av Stefan Jonsson och Sven Lindqvist
    • May 6, 2019 Kritik: Liu Cixins trilogi The Remembrance of Earth’s Past
  • April 2019
    • Apr 25, 2019 Berättelsens natur. En värmländsk fotvandring
    • Apr 16, 2019 Återuppbyggnad och symbolvärde
    • Apr 15, 2019 Kritik: Kärlekens Antarktis
  • March 2019
    • Mar 26, 2019 Helvetet som retreat – en mailkonversation om Aniara
    • Mar 18, 2019 Ord&Bild nr 1 2019: Science fiction
    • Mar 16, 2019 Vinnaren av Författartåget 2019: Utbölingslandet
    • Mar 7, 2019 Kritik: Kalle Hedström Gustafssons Mormorordning, hägringsöar och Lina Rydén Reynols Läs mina läppar
    • Mar 5, 2019 Ord&Bild arrangerar Författartåget igen!
  • February 2019
    • Feb 19, 2019 Digitalt jubileumsbibliotek nr 3
    • Feb 19, 2019 Mattias Hagberg: När tiden byter fot
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 7 1968: För en kvinnlig befrielserörelse
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 5 1968: Fantasin vid makten.
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 2–3 1981: Verksamhetens art. Produktion av ideologi. Två svenska bilder av näringslivet
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 1 1980: Tre skisser om revolutionens tåg och teknokratins makt
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 4 1990: Slumpens långa arm
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 5 2008: Lava, kött och memer. Manuel DeLandas flödande materia
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 5 2016: Återupptäckten. Om den haitiska revolutionens viktigaste dokument
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 4 2017: Doften av Västerlandets undergång
    • Feb 8, 2019 Sprickorna i popmuren. Abba och det svenska 70-talet
  • December 2018
    • Dec 30, 2018 Måsarna, monstren och 1968: till protestens poetik
    • Dec 3, 2018 Samtal i Stockholm 8 december om Kulturrevolutionen
    • Dec 3, 2018 Ord&Bild nr 5 2018: Kulturrevolutionen
  • November 2018
    • Nov 2, 2018 Krisande män och kontrollerad orgasm – mansrörelsens affektiva politik
  • October 2018
    • Oct 22, 2018 Kulturkvarten – Lina Ekdahl, Johannes Anyuru, politiskt våld, kropp, Europa
    • Oct 22, 2018 Podd: Samira Motazedi & Saga Wallander – att skriva om en plats
    • Oct 22, 2018 Podd: Antibiotikaresistens – hoten och vägen framåt
    • Oct 22, 2018 Podd: Magnus Haglund & Lina Selander – Pengarnas lätthet
    • Oct 4, 2018 Kritik: Fredrik Nybergs Offerzonerna – språkkritisk samtidspoesi när den är som bäst
  • September 2018
    • Sep 18, 2018 Möt oss i Göteborg & Stockholm
    • Sep 7, 2018 En spricka i språket. Thörn & Kapla om Marx & Freud
    • Sep 7, 2018 Ord&Bild nr 4 2018: Kontrollerad extas
    • Sep 4, 2018 Kritik: Hur berättelser skapar och reducerar värde. Rebecka Bülow om Valeria Luisellis Historien om mina tänder
  • August 2018
    • Aug 24, 2018 Kritik: Andrés Stoopendaal: Lita inte på författaren Ingmar Bergman!
    • Aug 15, 2018 Kärleken övervinner inte allt. Möte med Abdellah Taïa
  • July 2018
    • Jul 5, 2018 KGB-agenten och kärleken. Universellt och specifikt vid en filmpremiär i Minsk
    • Jul 2, 2018 Digitalt jubileumsbibliotek nr 2
    • Jul 2, 2018 ”Tidskrifterna väger upp nedmonteringen av dagspressen” – Sven-Eric Liedman om sju decenniers läsande av Ord&Bild
    • Jul 2, 2018 Tid, språk och transformationer. Några intryck av översättningarnas avtryck i Ord&Bild genom 125 år
    • Jul 2, 2018 Tid, kropp och litteratur – om Ord&Bilds 125-årsjubileumsnummer
    • Jul 2, 2018 Erik Andersson: Till en gammal kulturjournalist
    • Jul 2, 2018 Pär Thörn: Officiell jubileumsdikt med anledning av tidskriften Ord&Bilds 125-årsjubileum
    • Jul 2, 2018 Eva Adolfsson: Ord&Bild och fadermordet. Ett jubileumskåseri
    • Jul 2, 2018 Redaktörer för Ord&Bild
  • June 2018
    • Jun 28, 2018 Ett polariserat samhälle i nyliberalismens tjänst
    • Jun 1, 2018 Science fiction som skärper läsarens blick mot en igenkännbar omvärld – Kristofer Folkhammar om Balsam Karams Händelsehorisonten
  • May 2018
    • May 23, 2018 Kritik: Ett praktverk med en lucka – Mia Gerdin om Henrik Berggrens 68
    • May 9, 2018 Protestens historiska geografi – ett samtal om politisk kamp i USA 1968–2018
    • May 8, 2018 Ord&Bild nr 2–3 2018: Protest!
  • April 2018
    • Apr 8, 2018 Om samexistens och dess alternativ – historien om de sefardiska judarna
    • Apr 8, 2018 När fascisterna kapar yttrandefriheten
  • March 2018
    • Mar 28, 2018 ”Stoppa matchen!” – Sveriges viktigaste 68-händelse
    • Mar 21, 2018 Konst i den totala byråkratiseringens tidsålder
    • Mar 17, 2018 Vinnaren av Författartåget 2018: Emla
    • Mar 7, 2018 Feminism, materialitet och kroppens politik
    • Mar 7, 2018 Ur arkivet: Den svenska kvinnorörelsen
    • Mar 2, 2018 Ord&Bild nr 1 2018: Samtidens politiska former
  • February 2018
    • Feb 21, 2018 Ord&Bild arrangerar skrivartävlingen Författartåget
    • Feb 13, 2018 Kritik: Nyateismen har inte gjort upp med bundenheten till det kristna arvet.
  • January 2018
    • Jan 24, 2018 Ur arkivet: Åsa Arping om Ursula K Le Guins Mörkrets vänstra hand
    • Jan 18, 2018 Kritik: ”Postmodern kaosroman” – Josefin Holmström benar ut Philip K Dicks VALIS
    • Jan 15, 2018 "Bara kärleken kan rädda människor som är smittade av vrede" – intervju med Svetlana Aleksijevitj
    • Jan 11, 2018 Kerstin Alnebratt & Malin Rönnblom: Till försvar för förvaltningspolitiken
  • December 2017
    • Dec 1, 2017 Ge bort Ord&Bild i julklapp och få fina premier på köpet!
  • November 2017
    • Nov 24, 2017 Ord&Bild nr 5 2017: LYUBOV – kärlek på ryska
    • Nov 24, 2017 En jubileumsdag är också en födelsedag
    • Nov 9, 2017 Kritik: Fantastiskt och fullständigt fantasilöst – Helena Fagertun om Anne Carsons Kort sagt
  • October 2017
    • Oct 26, 2017 Kritik: Identitetstänkandet har dödat ensamheten. Håkan Lindgren om Emmanuel Boves Bécon-les-Bruyères och andra texter
    • Oct 26, 2017 Jubileumsprogram på Göteborgs Litteraturhus 4 november!
    • Oct 13, 2017 Kritik: Predikande underton i GIBCAs sekularitetstema
    • Oct 12, 2017 Ordet: Det sekulära
    • Oct 9, 2017 Kritik: Vart tog klassperspektivet vägen? Magnus Nilsson om mottagandet av Elise Karlssons Klass
    • Oct 5, 2017 Kritik: Pappersarbete – om A-formatet och drömmen om den perfekta informationshanteringen
  • September 2017
    • Sep 28, 2017 Ord&Bild nr 4 2017: 125 år
    • Sep 24, 2017 Fel fokus att göra olika antirasistiska strategier till ett problem
    • Sep 14, 2017 Kritik: Våldets historia, och dess fortsättning
  • August 2017
    • Aug 31, 2017 Muslimskt kulturarv i Sverige och Europa?
    • Aug 9, 2017 Stadens många namn
  • June 2017
    • Jun 7, 2017 Digitalt jubileumsbibliotek nr 1
    • Jun 7, 2017 Hjalmar Falk: Den nya fascismen och den gamla
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 6 1993: Domen från Nürnberg gäller inte längre. Rasism, antirasism och moraliskt framåtskridande
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 6 1993: Antisemitism och fascistisk propaganda
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 2-3 1980: Flykten från friheten. Nazismens mansfantasier och kvinnoskräck
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 2-3 1981: Den nya högern – eller bara den nya gamla högern? En intervju med Arne Ruth
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 5 1994: Metarasism och krig i Ex-Jugoslavien. Psykoanalysen, solidariteten och demokratin
  • May 2017
    • May 29, 2017 Ord&Bild 2-3 2017: På plats
    • May 22, 2017 Releasefest för På plats-numret!
    • May 12, 2017 Ordet: Byråkrati
  • April 2017
    • Apr 20, 2017 Krönika: Kan Documenta lära av Aten?
    • Apr 6, 2017 Samira Motazedi: Möte med Reglernas utopi
  • March 2017
    • Mar 24, 2017 Krönika: Att minnas framtiden
    • Mar 18, 2017 Vinnaren av Författartåget: Vi kallas natten
    • Mar 15, 2017 Releasefest med filmvisning!
    • Mar 15, 2017 Ord&Bild 1 2017: Byråkrati
    • Mar 10, 2017 E-postkrönika om Abramovics The Cleaner
    • Mar 1, 2017 Författartåget – ny skrivartävling
  • February 2017
    • Feb 26, 2017 Kritik: Drömmen om det röda
    • Feb 23, 2017 Krönika: Vem bär krigets ansikte?
    • Feb 10, 2017 Krönika: Den samiska utmaningen
    • Feb 2, 2017 Ord&Bild nr 4-5 1995: Belgisk film. Samtal med Jean-Pierre och Luc Dardenne
  • January 2017
    • Jan 18, 2017 Grattis till Sara Hallström - utsedd till årets författare av Författarcentrum Väst
    • Jan 11, 2017 Ord&Bild nr 6 1994: Politik, identitet och valfrihet – ett samtal med Zygmunt Bauman och Joachim Israel
    • Jan 4, 2017 Ord&Bild nr 4 1968: Bilden av Che
  • December 2016
    • Dec 29, 2016 Vem älskar 2016?
    • Dec 29, 2016 Arvet efter 2015
    • Dec 28, 2016 Ordet: Kulturarv
    • Dec 28, 2016 Antibiotikaresistens och etik
    • Dec 18, 2016 Humanism till havs. Om att rädda flyktingar och oss själva
    • Dec 18, 2016 Om Paul Gilroy och förhoppningen om en ny humanism
  • November 2016
    • Nov 30, 2016 Ord&Bild 5 2016: Antibiotikaresistens
    • Nov 23, 2016 Teaterkritik: Svenska hijabis - en dold orättvisa på nära håll
    • Nov 15, 2016 Elena Ferrantes återhållna vrede - Shabane Barot om Neapelkvartetten
  • October 2016
    • Oct 25, 2016 Bokmässan 2017 – bojkott eller inte?
    • Oct 19, 2016 Muslimskt kulturarv i Sverige och Europa
    • Oct 5, 2016 Den lokala filmhistorien: Staden, minnet och filmarkivet
  • September 2016
    • Sep 20, 2016 Ord&Bild 3-4 2016: Kulturarv
    • Sep 20, 2016 Öppet brev till Bokmässan
  • August 2016
    • Aug 18, 2016 Novell av fängslade turkiska författaren Aslı Erdoğan
  • June 2016
    • Jun 8, 2016 Specialpris på Ord&Bild i sommar!
    • Jun 4, 2016 Ord&Bild 2 2016: Kreditupplysningstid – vardagslivets finansialisering
  • May 2016
    • May 25, 2016 Release för Ord&Bild nr 2 2016. Tema Kreditupplysningstid – vardagslivets finansialisering
  • April 2016
    • Apr 22, 2016 Prince for President!
    • Apr 14, 2016 Marit Kapla ny redaktör
    • Apr 1, 2016 Till häst genom hyresregleringen
  • March 2016
    • Mar 18, 2016 … men hemma bäst: En kortfattad redogörelse för statslöshetens historia
    • Mar 18, 2016 Ord&Bild 5 2015/1 2016: Guld
  • January 2016
    • Jan 22, 2016 Det knakar i Stockholms garderober. Om 80-talets DJ-kultur
    • Jan 13, 2016 Decenniernas siffermagi: 1980-talet som tid, plats och rum
    • Jan 1, 2016 Ord&Bild 4 2015: 1980-talet
  • September 2015
    • Sep 30, 2015 Ord&Bild 3 2015
  • May 2015
    • May 1, 2015 Ord&Bild 1-2 2015: Svensk rapsodi i svart
Nyhetsbrev-popup

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste artiklarna och uppdateringarna direkt i din inkorg.

Gå till formuläret