• O&B DIGITALT
  • Aktuellt
  • Ord&Blogg
  • Prenumerera
  • Tidskriften
  • Återförsäljare
  • Annonsera
  • English
  • Äldre nummer
  • Artikelarkiv
  • Sök
Menu

ORD&BILD

Street Address
City, State, Zip
Phone Number
Kulturtidskrift för samtiden grundad 1892

Your Custom Text Here

ORD&BILD

  • O&B DIGITALT
  • Aktuellt
  • Ord&Blogg
  • Prenumerera
  • Om Ord&Bild
    • Tidskriften
    • Återförsäljare
    • Annonsera
    • English
  • Arkiv
    • Äldre nummer
    • Artikelarkiv
  • Sök

Kritik: Ett praktverk med en lucka – Mia Gerdin om Henrik Berggrens 68

May 23, 2018 Marit Kapla
9789171264176webb.jpg

68

Henrik Berggren

Bokförlaget Max Ström (2018)

Av Mia Gerdin

1960-talet – vilken fest, vilka färger, vilken orgie i frigörelse och hämningslösa utspel!  P-pillret revolutionerade sexlivet, behån brändes, hippierörelsen fick igendammade institutioner att sätta blommor i sitt hår, världen skulle omdanas och ur askan av sega traditioner och föråldrade tankesätt skulle Den Nya Människan stiga upp: befriad, klarsynt och självklart vänster. Alla på 60-talet, i alla fall nästan alla, omfattade den revolutionära hängivelsen och med Vietnamkriget som katalysator skulle det efter folkets seger över USA-imperialismen vara slut på alla krig och atomvapnen skulle stoppas i säck för att aldrig användas. I denna anda av global solidaritet och genomlysning behövdes ingen Gud. 

Och som en juvel i denna regnbåge av hopp och framtidstro ligger 1968.

Eller?

Henrik Berggrens omsorgsfulla 68 förvandlar effektivt myt till verklighet och han gör det genom att beskriva en samhällsutveckling som banade väg för det som kom att kallas 68-vågen. För en historiker vet att inget enskilt årtal kan förklara ett historiskt skeende, utan allt hänger samman: dåtid, nutid och framtid.

Boken är inget mindre än ett praktverk där bilderna ofta täcker hela sidor eller uppslag. Kring detta rikhaltiga bildmaterial gör Berggren sina analyser och ringar in olika aspekter i åtta kapitel – utbildning, sex, konst, arbete & fritid och så vidare.

Alla bilder är tagna under 1968 och effektivare än tusen ord sätter de nästan uteslutande svartvita fotografierna oss i en tidsmaskin. Genom dem får man svart på vitt hur mycket av allt ”det andra” som fanns kvar och hur bara en mycket liten skärva av det vi kallar vänstervågen stack in i det bestående samhället.  Gubbarna – både de yngre och de äldre – bar fortfarande slips, tanterna bar kappa och hatt, frikyrkan engagerade långt fler ungdomar än vänsterrörelsen, den sexuella frigörelsen innebar att kvinnor kunde servera kaffe som topless servitriser medan männen satt runt bordet med alla kläderna på. På Kvällstoppen (som speglade skivförsäljningen i landet) låg Cliff Richard etta i maj 68 med Congratulations, tätt följd av Det börjar verka kärlek, banne mej med Claes Göran Hederström och Kring de små husen i gränderna vid hamnen med Anita Lindblom. Rolling Stones som släppte Street fighting man efter sommaren nådde som högst 14:e plats på Kvällstoppen.

Alla dessa bilder och alla dessa fakta blir under Berggrens skickliga lotsning viktiga bitar i det kalejdoskop som 1968 utgör, och han förmår göra en struktur som gör att vi fattar hur just det årtalet kom att bli symbolen för ett 60-tal som visserligen inte alls var så radikalt man i efterhand kan förledas att tro, men som var radikalt nog för att den franske presidenten de Gaulle faktiskt skulle tro att revolutionen var nära förestående och som därför flydde Frankrike under Parisrevolten i maj 68.

”Före 1968 hade talet om revolution mest syftat på livsstils- eller medvetandeförändringar, gärna med hjälp av droger: Turn on, tune in, drop out”, skriver Berggren, ”men efterhand blev revolutionsretoriken mer politisk”.

För att förstå 68 måste man förstå Västeuropas och USA:s utveckling efter andra världskriget. Då gick industrierna på högvarv, Europa skulle återuppbyggas. Det var högkonjunktur, låg arbetslöshet och unga människor fick möjlighet till högre utbildning tack vare nya typer av studielån. En helt ny sorts studenter kom till universiteten, unga människor hade pengar och självständighet på ett sätt som var nytt i historien. Tonåringen hade gjort entré, ungdomen var lönsam vilket genererade mode, musik och livsstil, och ett nytt medium – televisionen – kunde föra nya länder och världsdelar rätt in i vardagsrummet på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.  

Så samtidigt som ökad konsumtion utmålades som ett sätt att nå lycka ökade även medvetandet om världen och därmed insikten om den globala orättvisan: i väst kunde unga människor njuta av en ny frihet och välja sina liv men det skedde på bekostnad av länderna i tredje världen. Göran Palms bok En orättvis betraktelse (som kom 1967) och uppföljaren Indoktrineringen i Sverige (1968) var för många en väckarklocka och en stridssignal: konsumtionssamhället och kulturimperialismen skulle bekämpas och länderna i tredje världen behövde sina befrielserevolutioner. I Latinamerika pågick uppror mot flera länders militärdiktaturer; Che Guevara ledde en gerilla i Bolivias djungler men sköts till döds hösten1967.

Televisionens snabbt ökade spridning av bilder och nyheter kan inte underskattas. Det gjorde att när kriget i Vietnam eskalerade från mångårig konflikt till öppet krig så blev det ”det första tv-sända kriget”.  När Saigons polischef avrättar en nordvietnamesisk fånge på öppen gata sker det inför rullande kameror och bilden sprids över hela världen inom bara några timmar.  En annan bild – en stillbild flera år senare – på den nakna flickan som springer på byvägen efter ett napalmangrepp över byn Trang Bang (1972) är även den en bild som man skulle kunna säga avgjorde kriget. Efter sådana bilder fanns inget försvar för fortsatt krigföring. Så Henrik Berggren skulle också kunna ha skrivit ett kapitel om just bildens sprängkraft som under 60-talet blev än starkare, och än mer betydelsefull, just för att spridningen var snabb och global.  

Själv kom jag som utbytesstudent till Michigan i USA hösten 1967, och blev chockad över de brutala krigsbilder som sändes i kvällens nyhetsprogram. Inte nog med att bilderna visade sårade soldater och att man kallade FNL för Vietcong: blodet var dessutom i färg. Fram till dess hade jag inte sett annat än svartvit tv. 

Kriget i Vietnam blev symbolen för alla koloniala och imperialistiska krig. I Sverige startade protesterna mot kriget och stödet till FNL (Sydvietnams nationella befrielsefront, eller Front National pour la Libération du Sud Viêt Nam), flera år innan 1968.  Författare som Sara Lidman och Jan Myrdal höll oförtröttliga brandtal till den lilla nationens försvar och rätt till självbestämmande, och det var inte bara i Västeuropa som antikrigsrörelsen var stark, protesterna var minst lika intensiva inom USA. Det blev ofta brutala sammanstötningar mellan demonstranter och polis och även militär kallades in. Det skedde till exempel vid demokraternas konvent i Chicago 1968 och vid dödsskjutningarna vid Kent University i Ohio 1970.

Henrik Berggren konstaterar att:

1968 markerar slutet på det anarkistiskt lekfulla 1960-talet och början på det politiskt allvarsamma 1970-talet […] Det innebar inte att drömmen om fred, kärlek och förståelse hade dött ut. ’Fantasin till makten’, skrev de franska studenterna som slogs på gatorna i maj, kanske som en påminnelse till sig själva om att deras revolution inte skulle leda till nytt förtryck. Men 1968 blev de unga tvärsäkra radikala männens, som förklarade revolutionens nödvändighet så mycket mer spännande än de kristna medborgarrättsaktivister och Hare Krishna-nynnande hippies som predikade antivåld.

Och det som verkligen kom att markera övergången från lekfullhet till blodigt allvar var en rad händelser i Europa och i USA. Martin Luther King som var en centralgestalt inom den svarta medborgarrättsrörelsen och som förespråkat social förändring genom ickevåld blev skjuten i Memphis i april, vilket för många bevisade att en fredlig väg var omöjlig att ta när det gällde att nå rättvisa för svarta medborgare i USA. En våg av bränder och kravaller gick över landet och militanta grupper manade till uppror samtidigt som vågor av människor fortsatte marschera genom städerna för att på fredligt vis fortsätta i Kings anda. Hoppet om social rättvisa på politisk väg vändes nu mot Robert Kennedy som skulle bli demokraternas kandidat i kommande presidentval. När även han sköts till döds i juni förbyttes den försiktiga optimismen till misströstan och frustration.

Jag som kommit till USA mitt under ”Summer of love” fick under mitt år som utbytesstudent se en nation i förändring. Det politiska läget blev allvarligare. Jag bodde i ett helvitt samhälle, jag hade klasskamrater som hade pojkvänner, bröder och kusiner som stred i Vietnam och i just min high school fanns föga förståelse för den amerikanska antikrigsrörelsen. Upprördheten blev också stor då Sverige erbjöd sig att ta emot amerikanska desertörer och sådana som ville undkomma militärtjänstgöringen. När Olof Palme kort därefter gick sida vid sida med Nordvietnams Moskvaambassadör i en antikrigsdemonstration i Stockholm så kom Sverige för många amerikaner att framstå som ett kommunistiskt lydland där USA-hatet frodades. 

De händelser i Europa som markerade övergången till ett skarpare läge var förutom de stora protesterna och demonstrationerna i Frankrike där studenterna fick stöd av arbetarna, också utvecklingen i Västtyskland där Baader-Meinhof-gruppen inledde krig mot samhället och fick ett krig tillbaka, samt att Tjeckoslovakien efter flera års försiktig frigörelse när det gällde inflytandet från den sovjetiska kommunismen, blev invaderat av sovjetiska tanks. Hoppet om att den sovjetiska kommunismen skulle kunna omvandlas till ett demokratiskt och mer vidsynt styre vad gäller basala fri- och rättigheter slogs definitivt i spillror.

Henrik Berggren beskriver allt detta på ett medryckande sätt – här fylls fakta med spännande liv och färg. Han förmedlar en närvarokänsla som är beundransvärd, eftersom det skulle vara lätt att drunkna i fakta och årtal. Men det är samspelet mellan text och bild som gör att när man läser boken får känslan av en nyfiket svepande ljuskägla som rör sig över olika fält – 1968 blir en cirkel, uppdelad i olika tårtbitar. Där blandas storpolitik med kafferep, en roddtur med Kosygin på Harpsund med ett Maranatamöte, en ikonisk Undergroundaffisch med en naken, haschrökande blondin bredvid ett retuscherat foto från västernserien High Chaparral, en ung Stellan Skarsgård i tv-serien Bombi Bitt och jag med demonstrationer i samband med världskyrkomötet i Uppsala, en bild på Hansson & Karlsson vars musik tänjde på pop-begreppet bredvid en bild på en automat som sålde Durex kondomer. 

Trots en heltäckande ambition där populärkulturen tar sin givna plats i historiebeskrivningen, är det ändå en aspekt jag tycker inte blir tillräckligt uppmärksammad i Berggrens genomgång, och det är musiken. Jag ser popmusiken som en nästan ursinnig kraft som drog med sig så mycket annat – mode, livsstil och ATTITYD – och som grävde tunnlar långt in under det beståendes murverk. Brittiska The Who gav ut My Generation 1965. Gitarristen Pete Townshend har på omslagsbilden en kavaj sydd av Union Jack. Var detta att skända flaggan? eller var det att upphöja den till dess rätta värde? Carl Johan de Geer skrev 1967 ”kuken” på sin flaggmålning och uppmanade till vapenvägran och att protestera mot USA:s krig i Vietnam. Konstverken beslagtogs och konstnären bötfälldes. Här rådde ingen tvekan: rikssymbolen hade skymfats. 

The Beatles albumdebuterade 1963 och flyttade fram sina positioner – musikaliskt, estetiskt och attitydmässigt för varje album. Rolling Stones med sina tydliga rötter i tung, amerikansk blues gjorde att amerikanska svarta bluesmusiker fick en renässans, inte bara i USA utan i hela västvärlden. Samma gällde för John Mayalls Bluesbreakers och Aleksis Korner – brittiska band som blev plantskolor för hungriga gitarrister och andra musiker som fortsatte i andra band som Cream, Yardbirds med flera. I USA formulerades samhällskritik i vassa låttexter – Bob Dylan, Phil Ochs, Joan Baez, Peter, Paul & Mary, där fanns en våg av protestsångare och i Los Angeles fanns Frank Zappa vars band Mothers of Invention gick till attack mot USA:s medelklass.

Jimi Hendrix uppträdde i London 1967 och albumdebuterade samma år – jag såg honom på hans allra första Sverigebesök i maj 1967, och hans variant av blues, tunga riff och ett gudabenådat gitarrspel skapade större svängningar i unga människors sinnen än ett aldrig så begåvat och eldigt politiskt tal. Rock- och popmusiken var själ, kön och kraft när den var som bäst. Slätstruken, ängslig och urvattnad när den var som sämst. Och det var ingen tvekan om vilken sort som sålde bäst. Men jag vill ändå hävda att den banade väg – eller fungerade som en konservöppnare – när det gällde få unga människor att tänka nytt; att skita i konventioner och i stället bejaka både det androgyna och det revolutionära inom sig. När pop- och rockmusiken var som bäst vädrade den ut det ängsliga, hämmade och stillastående och lät i stället kroppen bulta av energi och lungorna fyllas med luft. Den var viktigare än vad som framkommer i 68.

I slutet av 1968 fyllde jag 18, det är mitt politiska uppvaknande och delar av min historia som Berggren berättar och jag känner igen mig i den. Jag uppskattar att Berggren på flera ställen i boken betonar att trots sexuell frigörelse och kvinnans ökade plats i samhällsdebatten, så är det James Browns ord som gäller: ”It’s a man's world”. Varken inom vänstern eller i den efterföljande svenska musikrörelsen som jag engagerade mig i, fanns kvinnorna med på lika villkor. I princip var hem, barn och allmän markservice något som uteslutande föll på kvinnornas lott, medan männen kunde uträtta sina viktiga arbeten och verk.

Jag känner också igen mig helt oväntat, på ett mer chockartat och personligt plan än vad jag kunde ana. För Henrik Berggren har valt en ung dåtida författares roman att representera tankegångar och stämningar från 1968. Romanen som Berggren återkommer till och citerar på flera ställen är Anpassad i konform, skriven av Olof Moberg. Boken beskrivs i baksidestexten som ”en bred, oerhört vital och fantasifull roman som aldrig sätter några fasta gränser mellan bl a moral, kärlek och politik”. Berggren skriver hur han fångades ”av vreden och den existentiella intensiteten, pendlandet mellan hippiekulturens utlevelse och den politiska radikalismens puritanism”.

Olof Moberg var – förutom allt annat – mitt livs första stora kärlek och vårt förhållande inleddes 1968. Då hade hans första roman, Demonstrant! precis blivit antagen, den kom ut på Bonniers året därpå. Den följdes av diktsamlingen, FramFörAllt där han skriver: 

Du poet!
vad heter du egentligen?
Vilket är ditt verkliga,
ditt sociala namn?
Och ditt yrke
är det utsugning
eller befrielsekamp?
Är du bror till svälten,
nära släkt till utsugningen?

(ur dikten ”Frihet och rättvisa” skriven i juli 1968), 

Romanen Anpassad i konform som kom ut 1970 (med omslag av Carl Johan de Geer) beskrivs av förlaget så här: ”Samhället är Göteborg i slutet av 1960, enligt författarens mening en del av ett kapitalistiskt samhälle på väg in i fascismen”, och det är  huvudpersonen André Hall som betraktar sina föräldrar som UFO:n från en annan värld som inte begriper något av vare sig politik eller haschrökande.

Berggren skriver ”I dag slås jag snarare av hans arrogans, hans orättvisa och oförsonliga angrepp på sina föräldrar, hans djupa förakt för kvinnor.” Jag väljer att tro att Berggren syftar på romanpersonen och inte författaren.

Olof slutade på journalisthögskolan, delade ut tidningar och jobbade ett kort tag på Volvo, samtidigt som han skrev och tände på. Politik, droger i kontrollerade mängder, musik och litteratur – fyra hörnstenar som våra liv byggde på vid den här tiden. Diskussionerna tog aldrig slut. – Jo, de gjorde ju faktiskt det.  En dag tog de tvärt slut. Olof tog sitt liv bara en dryg månad efter det att Anpassad i konform kommit ut. Ett trauma för alla oss som älskade honom. 

För det 13e:
Kommer man att kastrera mig
Genom att kalla det jag skriver
För konst

(ur dikten ”Andra Attacken Av Den store Olew Ott av Estonskaja”, skriven 1968) 

Inte kunde jag drömma om att året 1968 en gång i framtiden skulle sammanfattas i en praktfull coffee table-bok som kort och gott skulle heta ”68” och som då, när jag bläddrade i den skulle framstå som om den handlade om en tid så avlägsen att det nästan var före vår tideräkning. Men så är det ju inte. Henrik Berggrens praktverk visar att mycket av det som tänktes och sades då, otåligheten över att all förändring sker så långsamt när man vill ha Allt Genast!, visar stora paralleller med idag trots att det homogena samhälle som fanns då har ersatts med ett helt annat. ”68” skildrar trots det en tid som är blott ”a kiss away”.

In kritik, inte-nummer Tags Henrik Berggren, Mia Gerdin, 68, 1968, kritik
← Science fiction som skärper läsarens blick mot en igenkännbar omvärld – Kristofer Folkhammar om Balsam Karams HändelsehorisontenProtestens historiska geografi – ett samtal om politisk kamp i USA 1968–2018 →
  • July 2025
    • Jul 20, 2025 Ord&Bild 2-3 2025
    • Jul 2, 2025 Kritik: Jag är Godzilla
  • May 2025
    • May 22, 2025 PRISMA PALESTINA: Sumaia Wadi
    • May 16, 2025 PRISMA PALESTINA: Nasser Rabah
    • May 9, 2025 PRISMA PALESTINA: Bissan Adwan ur Trygghetens fälla…
  • April 2025
    • Apr 24, 2025 Kritik: Stefan Jonsson om Olydiga undersåtar
    • Apr 18, 2025 Kritik: Katja Palo om I hängmattan av Johan Jönson
    • Apr 7, 2025 PRISMA PALESTINA: Mohammed El Kurd. Det perfekta offret och sympatins politik
    • Apr 5, 2025 Kritik: Nora Wurtzel om Tomhet och ömhet av Isabella Nilsson
    • Apr 1, 2025 Kritik: Helena Fagertun om Tjejdikter
  • March 2025
    • Mar 14, 2025 Kritik: Rasmus Landström om Arbetarlitteratur bortom kanon
    • Mar 14, 2025 Ord&Bild 1 2025
    • Mar 7, 2025 Kritik: Jonathan Bergsborn om A Harvest Truce av Serhij Zjadan
  • February 2025
    • Feb 21, 2025 Kritik: Lars-Erik Hjertström Lappalainen om What art does
    • Feb 13, 2025 Magnus Linton om sakprosaåret 2024
    • Feb 6, 2025 Hjalmar Falk om sakprosaåret 2024
    • Feb 3, 2025 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Pandoras ask
  • January 2025
    • Jan 31, 2025 Karin Pettersson om sakprosaåret 2024
    • Jan 19, 2025 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Huvudstaden
    • Jan 14, 2025 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Min hand som försvann för gott
    • Jan 6, 2025 Kritik: Nora Wurtzel om Farväl till Panic Beach av Sara Stridsberg
    • Jan 4, 2025 Satanic Girls
  • December 2024
    • Dec 22, 2024 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Dödsåtervinning
    • Dec 18, 2024 PRISMA PALESTINA: Ghayath Almadhoun. Tror du på Damaskus vid första ögonkastet?
    • Dec 9, 2024 Kritik: Sofia Gräsberg om Förbjuden skrivbok av Alba de Céspedes
    • Dec 2, 2024 Ord&Bild 5 2024 LUFT
  • November 2024
    • Nov 29, 2024 Ord&Bild möter Thomas Alva Edison och Nikola Tesla
    • Nov 25, 2024 Vägen till Västsahara
    • Nov 19, 2024 PRISMA PALESTINA: Nimat Hasan
    • Nov 11, 2024 PRISMA PALESTINA: Carol Sansour
    • Nov 11, 2024 Kritik: The Ocean in the Forest
  • October 2024
    • Oct 31, 2024 Kritik: Anna Hallberg om Jägmästarna säger av Mariam Naraghi
    • Oct 30, 2024 Suzanne Osten: Gratis konst – Om vårt behov av inspiration
    • Oct 28, 2024 PRISMA PALESTINA: Heba Alagha
    • Oct 26, 2024 PRISMA PALESTINA: Sarah Aziza
    • Oct 23, 2024 PRISMA PALESTINA: Khaled Juma. Dikter från Gaza
    • Oct 15, 2024 PRISMA PALESTINA: Hind Jodeh. Dikter
  • September 2024
    • Sep 29, 2024 PRISMA PALESTINA: Refaat Alareer. Gaza frågar: När är detta över?
    • Sep 26, 2024 Kritik: Johannes Björk om Vad är filosofi? av Gilles Deleuze & Félix Guattari
    • Sep 25, 2024 Ord&Bild 3-4 2024 VATTEN
    • Sep 22, 2024 Historisera alltid! Fredric Jameson 1934–2024
    • Sep 5, 2024 Bränderna, städerna och oljan. En essä om hastighet, gnistor och bränsle
  • August 2024
    • Aug 29, 2024 Kritik: Maria Ramnehill om Fru Gregorius och Helga
    • Aug 22, 2024 Kritik: Jenny Högström om Skärvorna av Bret Easton Ellis
    • Aug 16, 2024 PRISMA PALESTINA: Haidar al-Ghazali. Dikter från Gaza – del 3
    • Aug 8, 2024 Kritik: Anna Remmets om Kassandra av Christa Wolf
    • Aug 8, 2024 Kritik: Erik Andersson om Över floden av Andrzej Stasiuk
    • Aug 7, 2024 PRISMA PALESTINA: Haidar al-Ghazali. Dikter från Gaza – del 2
  • July 2024
    • Jul 4, 2024 PRISMA PALESTINA: Haidar al-Ghazali. Dikter från Gaza – del 1
  • June 2024
    • Jun 28, 2024 PRISMA PALESTINA: Sara Roy del 3
    • Jun 28, 2024 Ord&Bild 2 2024 JORD
    • Jun 25, 2024 Foreigners everywhere, 60:e upplagan av Venedigbiennalen
    • Jun 13, 2024 PRISMA PALESTINA: Sara Roy del 2
    • Jun 2, 2024 PRISMA PALESTINA: Sara Roy del 1
  • May 2024
    • May 26, 2024 PRISMA PALESTINA: Asmaa AbuMezied
    • May 26, 2024 PRISMA PALESTINA
  • April 2024
    • Apr 30, 2024 Kritik: Henrik Schedin om Amitav Ghosh Ibistrilogi
    • Apr 28, 2024 Kritik: Erika Söderberg om "It Came From the Closet: Queer Reflections on Horror"
    • Apr 21, 2024 Ord&Bild 1 2024 ELD
    • Apr 18, 2024 Kritik: Klara Meijer om Linus Ljungströms "Jordnära ordbrottningar"
  • March 2024
    • Mar 28, 2024 Kritik: Paulina Sokolow om "Mot strömmen" på Louisiana
    • Mar 16, 2024 Att döda en berättare
    • Mar 8, 2024 Kritik: Filip Lindberg om Simone Weils "Förtryck och frihet"
  • February 2024
    • Feb 21, 2024 Joel Kellgren om debutantåret 2023
    • Feb 20, 2024 Martin Engberg om debutantåret 2023
    • Feb 19, 2024 Ingrid Elam om debutantåret 2023
    • Feb 9, 2024 Kritik: Sara Abdollahi om Andrzej Tichýs "Händelseboken"
  • January 2024
    • Jan 27, 2024 Om postminne och begreppets tillkomst
    • Jan 23, 2024 Kritik: Athena Farrokhzad och Burcu Sahin brevväxlar om Jamaica Kincaid
    • Jan 16, 2024 Alkemisterna från Ludwigshafen
  • December 2023
    • Dec 21, 2023 Ord&Bild 5 2023
    • Dec 20, 2023 Kritik: Jonathan Bergsborn om "Den Gyllene Flottans seglats" av Alexander Ekelund
    • Dec 14, 2023 Ode till Marmarasjön. Vad ligger under och bakom sjösnorskrisen?
    • Dec 5, 2023 Kritik: Recension av en kväll på Dans le Noir av Sinziana Ravini
  • November 2023
    • Nov 26, 2023 Kritik: Hjalmar Falk om “Omistliga änglar” och “Historiens ängel”
  • October 2023
    • Oct 30, 2023 Kritik: Ann Ighe om "Min bokvärld" av Kerstin Ekman
    • Oct 11, 2023 Kritikersamtal med Ord&Bild
    • Oct 9, 2023 Kritik: Sara Meidell om Ner till norr på Bildmuseet i Umeå
    • Oct 6, 2023 Fredspriset angår oss alla
  • September 2023
    • Sep 28, 2023 Ord&Bild 3-4 2023
  • August 2023
    • Aug 16, 2023 I resonans med Rosa
  • July 2023
    • Jul 16, 2023 Kritik: Bröllopspogromen och Árbbehárpo - Arvstrådarna
    • Jul 7, 2023 Ord&Bild 2 2023
  • May 2023
    • May 25, 2023 Kritik: Dödens idéhistoria
    • May 15, 2023 Solidaritet och deltagande i det litterära exemplet
  • April 2023
    • Apr 17, 2023 Kritik: Passageraren och Stella Maris av Cormac McCarthy
  • March 2023
    • Mar 27, 2023 Kritik: Anna Remmets om Requiem över en förlorad stad av Aslı Erdoğan
    • Mar 18, 2023 Ord&Bild 1 2023
    • Mar 17, 2023 Kritikersamtal med Ord&Bild våren 2023
    • Mar 15, 2023 Kritik: Modern självhushållning
    • Mar 15, 2023 Kritik: Ett bord, flera smaker & Mitt kinesiska skafferi
    • Mar 8, 2023 Vägen till befrielse eller Stockholmssyndrom?
  • February 2023
    • Feb 22, 2023 Spårändringar – en resa till Yttre Hebriderna
    • Feb 16, 2023 Urban konst i toleransens tid
  • January 2023
    • Jan 9, 2023 Ord&Bild 5 2022
  • December 2022
    • Dec 9, 2022 Nederlagets landskap
    • Dec 6, 2022 Nino Mick om poesiåret 2022
    • Dec 6, 2022 Jenny Högström om poesiåret 2022
    • Dec 5, 2022 UKON om poesiåret 2022
    • Dec 2, 2022 Barnet måste försvaras
  • November 2022
    • Nov 29, 2022 Poesi efter Butja. Serhij Zjadan om Ukraina, Ryssland och om vad kriget kräver av vårt språk
    • Nov 17, 2022 Kritik: Anneli Jordahl om Édouard Louis "Att förändras: En metod"
    • Nov 1, 2022 En misslyckad aktion är bättre än att somna framför TV:n
  • October 2022
    • Oct 26, 2022 Krigets nya ekologi
    • Oct 25, 2022 Kritik: Erik Bergqvist om Georg Trakl
    • Oct 9, 2022 Kritik: Mathias Wåg om Sent i november av Tove Jansson
    • Oct 3, 2022 Genom neandertalaren lär vi känna oss själva – en intervju med Svante Pääbo
  • September 2022
    • Sep 27, 2022 Kritik: Shabane Barot om PAW Patrol
    • Sep 22, 2022 Ord&Bild 4 2022
    • Sep 13, 2022 Kritik: Om revolutionen av Hannah Arendt
    • Sep 8, 2022 Kritik: Skandalernas documenta?
    • Sep 6, 2022 Kritik: Minnesbrunnen av Maja Hagerman
    • Sep 2, 2022 Kritik: The Playground Project och The Nature of the Game
  • August 2022
    • Aug 31, 2022 Kritikersamtal med Ord&Bild
    • Aug 2, 2022 Bad Reviews
  • July 2022
    • Jul 17, 2022 Ord&Bild 2-3 2022
    • Jul 12, 2022 Ursprunget, urbilden – Bruno Schulz och Drohobycz
  • June 2022
    • Jun 6, 2022 Torkan
  • May 2022
    • May 19, 2022 Kritik: Ordapoteket® av Morten Søndergaard
    • May 12, 2022 Kritik: Argentinas galenskap: De tre romanerna av Ernesto Sábato
  • April 2022
    • Apr 24, 2022 Ord&Bild 1 2022
    • Apr 13, 2022 Kritik: Nietzsches samlade skrifter
    • Apr 1, 2022 Kritik: Tio lektioner i svensk historia
  • March 2022
    • Mar 15, 2022 Kritik: Dreamers’ Quay, Dreamers’ Key, Bonniers konsthall 9 feb–3 apr, 2022
    • Mar 14, 2022 Foodoras last – Den svenska modellen och plattformsföretagen
    • Mar 10, 2022 Gemenskapen hade initiativet. En intervju med Dimitrij Strotsev
  • February 2022
    • Feb 28, 2022 Vi är trötta men ännu inte utslitna – en rapport från några februaridagar i Moskva 2022
    • Feb 23, 2022 Kritik av den urbana konsten
  • January 2022
    • Jan 25, 2022 Kritik: Illiberal Arts
    • Jan 16, 2022 Kritik: Döden och våren av Mercé Rodoreda
    • Jan 13, 2022 Ord&Bild 5 2021
    • Jan 4, 2022 Motstånd genom överlevnad
  • December 2021
    • Dec 26, 2021 Breven, bron. Översättaren Magdalena Sørensen skriver om Joan Didions brev.
    • Dec 18, 2021 Urbana konstens spår. Spårvagnsrapporten
  • November 2021
    • Nov 23, 2021 Kritik: Dolda gudar – En bok om allt som inte går förlorat i en översättning
    • Nov 18, 2021 Kritik: Essäer om måleriet av Denis Diderot
    • Nov 15, 2021 Kritik: Lytle Shaw x 2
  • October 2021
    • Oct 28, 2021 Kritik: GIBCA 2021 – The Ghost Ship and the Sea of Change
    • Oct 27, 2021 Ord&Bild 3-4 2021: Urban konst
    • Oct 26, 2021 Kritik: Dark Days av James Baldwin
  • September 2021
    • Sep 28, 2021 Kritik: Jag väntar på Djävulens ankomst av Mary MacLane
    • Sep 21, 2021 Eritrea – 20 år sedan journalisterna fängslades
    • Sep 2, 2021 Lyssnandet efter gemenskapens olikheter
  • August 2021
    • Aug 2, 2021 Älskade Baldwin, var är du?
  • July 2021
    • Jul 26, 2021 Barn får inte längre heta Fatime eller Hüseyin i Xinjiang
    • Jul 1, 2021 ORD & BILD nr 2 2021: James Baldwin
  • June 2021
    • Jun 20, 2021 Kritik: En svart mans anteckningar
  • May 2021
    • May 19, 2021 Kritik: Att omfamna ett vattenfall
    • May 17, 2021 Mahmoud Darwish. Två Dikter.
  • April 2021
    • Apr 30, 2021 Foodoras Ask. Ett litterärt reportage
    • Apr 25, 2021 Kritik: Emancipation After Hegel
    • Apr 21, 2021 Kvinnan som överlevde döden
    • Apr 8, 2021 När Sylvia Plath kom till Sverige
    • Apr 4, 2021 Kritik: Ceija Stojka på Malmö Konsthall
  • March 2021
    • Mar 26, 2021 Kritik: Främlingsfigurer av Mara Lee
    • Mar 23, 2021 ORD&BILD nr 1 2021: Qalam - Allt vi gör med språket
    • Mar 16, 2021 Kritik: Les inseparables – tidigare outgiven roman av Simone de Beauvoir
  • February 2021
    • Feb 15, 2021 Samtidens politiska former – det katalanska exemplet
    • Feb 2, 2021 ORD&BILD nr 5 2020 Tema: Arbetets mening/Platsrapporter
  • January 2021
    • Jan 20, 2021 Kritik: “Frykt og avsky i demokratiet” - ny norsk bok om massan och rädslan för massan.
  • December 2020
    • Dec 27, 2020 Konsten att gå vilse. Erik Andersson intervjuad av Marit Kapla
  • November 2020
    • Nov 29, 2020 Jonatan Habib Engqvist ny redaktör på Ord&Bild
  • October 2020
    • Oct 1, 2020 Kritik: Houellebecqs essäer x 2
    • Oct 1, 2020 Kritik: Det dokumentära och litteraturen av Anna Jungstrand
  • September 2020
    • Sep 24, 2020 Monumentet, staten och institutionerna: om ultranationalismens överlevnad i det demokratiska Spanien
    • Sep 23, 2020 ORD&BILD nr 4 2020
    • Sep 18, 2020 Kritik: När min bror var aztek av Natalie Diaz
  • August 2020
    • Aug 25, 2020 Ingenstans ser jag något som liknar den grav jag söker
    • Aug 20, 2020 Demokrati i den stora farsotens tid
  • June 2020
    • Jun 3, 2020 ORD&BILD nr 3 2020 Tema: Coronavår
  • May 2020
    • May 29, 2020 Kritik: Adorno x 3
    • May 28, 2020 Mogulkejsaren Akbars märkvärdiga experiment med mångkultur
    • May 25, 2020 Kritik: Gisslan av Nina Bouraoui
    • May 17, 2020 Tyst text
  • April 2020
    • Apr 27, 2020 Intervju med Per Olov Enquist 
    • Apr 21, 2020 Hur en indisk författare upptäckte Europa
  • March 2020
    • Mar 28, 2020 ORD&BILD nr 1-2 2020 Tema: Indien & Europa
    • Mar 25, 2020 Kritik: Roms öde – Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång av Kyle Harper
    • Mar 19, 2020 Ett inställt samtal är inte ett samtal. Några tankar om före och efter Corona.
    • Mar 18, 2020 Inta krisberedskap, de stora berättelserna anfaller! Dystopin och det ktoniska i svensk 2010-tals litteratur.
    • Mar 13, 2020 Kritik: This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom
  • February 2020
    • Feb 24, 2020 Myten om Kris – tidskriftens första år och vad som hände sedan
    • Feb 11, 2020 Mer fakta i klimatfrågan kommer inte åt den ökade polariseringen
    • Feb 10, 2020 Kritik: Dagbok 1935-1944 av Mihail Sebastian
  • January 2020
    • Jan 10, 2020 Marit Kapla nominerad till Borås Tidnings debutantpris!
  • December 2019
    • Dec 7, 2019 Kritik: Den okända dimensionen av Nona Fernández
    • Dec 7, 2019 ORD&BILD nr 5 2019 Tema: Kulturpolitik
  • October 2019
    • Oct 22, 2019 Temakväll om brev med Jens Lekman
    • Oct 21, 2019 Marit Kapla nominerad till Augustpriset!
    • Oct 14, 2019 Skrivandet är alltid påbörjat – Till minne av Sara Danius
  • September 2019
    • Sep 24, 2019 En märkvärdig tid i Vermont. Kristina Sandberg om dagarna hos Jamaica Kincaid
    • Sep 22, 2019 ORD&BILD nr 3-4 2019: Brev
    • Sep 7, 2019 Gatukonstens U-sväng - Från kriminaliserat klotter till muralkonst i entreprenörsurbanismens tjänst
  • June 2019
    • Jun 30, 2019 Ett Dylan-moment
    • Jun 27, 2019 Open call: Skrivarresidens Indien–Europa / Open Call: Writer's Residency India–Europe
    • Jun 16, 2019 På gång i stan - Med exempel från Dublin och Helsingfors
    • Jun 5, 2019 Ord&Bild nr 2 2019: Europa
  • May 2019
    • May 29, 2019 Den begärliga anakronismen. Arvet efter 1989
    • May 23, 2019 Kritik: Åttiotalspoesi – Plath, Nelvin & Bergström
    • May 14, 2019 Kritik: Sanningskonst av Stefan Jonsson och Sven Lindqvist
    • May 6, 2019 Kritik: Liu Cixins trilogi The Remembrance of Earth’s Past
  • April 2019
    • Apr 25, 2019 Berättelsens natur. En värmländsk fotvandring
    • Apr 16, 2019 Återuppbyggnad och symbolvärde
    • Apr 15, 2019 Kritik: Kärlekens Antarktis
  • March 2019
    • Mar 26, 2019 Helvetet som retreat – en mailkonversation om Aniara
    • Mar 18, 2019 Ord&Bild nr 1 2019: Science fiction
    • Mar 16, 2019 Vinnaren av Författartåget 2019: Utbölingslandet
    • Mar 7, 2019 Kritik: Kalle Hedström Gustafssons Mormorordning, hägringsöar och Lina Rydén Reynols Läs mina läppar
    • Mar 5, 2019 Ord&Bild arrangerar Författartåget igen!
  • February 2019
    • Feb 19, 2019 Digitalt jubileumsbibliotek nr 3
    • Feb 19, 2019 Mattias Hagberg: När tiden byter fot
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 7 1968: För en kvinnlig befrielserörelse
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 5 1968: Fantasin vid makten.
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 2–3 1981: Verksamhetens art. Produktion av ideologi. Två svenska bilder av näringslivet
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 1 1980: Tre skisser om revolutionens tåg och teknokratins makt
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 4 1990: Slumpens långa arm
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 5 2008: Lava, kött och memer. Manuel DeLandas flödande materia
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 5 2016: Återupptäckten. Om den haitiska revolutionens viktigaste dokument
    • Feb 19, 2019 Ord&Bild nr 4 2017: Doften av Västerlandets undergång
    • Feb 8, 2019 Sprickorna i popmuren. Abba och det svenska 70-talet
  • December 2018
    • Dec 30, 2018 Måsarna, monstren och 1968: till protestens poetik
    • Dec 3, 2018 Samtal i Stockholm 8 december om Kulturrevolutionen
    • Dec 3, 2018 Ord&Bild nr 5 2018: Kulturrevolutionen
  • November 2018
    • Nov 2, 2018 Krisande män och kontrollerad orgasm – mansrörelsens affektiva politik
  • October 2018
    • Oct 22, 2018 Kulturkvarten – Lina Ekdahl, Johannes Anyuru, politiskt våld, kropp, Europa
    • Oct 22, 2018 Podd: Samira Motazedi & Saga Wallander – att skriva om en plats
    • Oct 22, 2018 Podd: Antibiotikaresistens – hoten och vägen framåt
    • Oct 22, 2018 Podd: Magnus Haglund & Lina Selander – Pengarnas lätthet
    • Oct 4, 2018 Kritik: Fredrik Nybergs Offerzonerna – språkkritisk samtidspoesi när den är som bäst
  • September 2018
    • Sep 18, 2018 Möt oss i Göteborg & Stockholm
    • Sep 7, 2018 En spricka i språket. Thörn & Kapla om Marx & Freud
    • Sep 7, 2018 Ord&Bild nr 4 2018: Kontrollerad extas
    • Sep 4, 2018 Kritik: Hur berättelser skapar och reducerar värde. Rebecka Bülow om Valeria Luisellis Historien om mina tänder
  • August 2018
    • Aug 24, 2018 Kritik: Andrés Stoopendaal: Lita inte på författaren Ingmar Bergman!
    • Aug 15, 2018 Kärleken övervinner inte allt. Möte med Abdellah Taïa
  • July 2018
    • Jul 5, 2018 KGB-agenten och kärleken. Universellt och specifikt vid en filmpremiär i Minsk
    • Jul 2, 2018 Digitalt jubileumsbibliotek nr 2
    • Jul 2, 2018 ”Tidskrifterna väger upp nedmonteringen av dagspressen” – Sven-Eric Liedman om sju decenniers läsande av Ord&Bild
    • Jul 2, 2018 Tid, språk och transformationer. Några intryck av översättningarnas avtryck i Ord&Bild genom 125 år
    • Jul 2, 2018 Tid, kropp och litteratur – om Ord&Bilds 125-årsjubileumsnummer
    • Jul 2, 2018 Erik Andersson: Till en gammal kulturjournalist
    • Jul 2, 2018 Pär Thörn: Officiell jubileumsdikt med anledning av tidskriften Ord&Bilds 125-årsjubileum
    • Jul 2, 2018 Eva Adolfsson: Ord&Bild och fadermordet. Ett jubileumskåseri
    • Jul 2, 2018 Redaktörer för Ord&Bild
  • June 2018
    • Jun 28, 2018 Ett polariserat samhälle i nyliberalismens tjänst
    • Jun 1, 2018 Science fiction som skärper läsarens blick mot en igenkännbar omvärld – Kristofer Folkhammar om Balsam Karams Händelsehorisonten
  • May 2018
    • May 23, 2018 Kritik: Ett praktverk med en lucka – Mia Gerdin om Henrik Berggrens 68
    • May 9, 2018 Protestens historiska geografi – ett samtal om politisk kamp i USA 1968–2018
    • May 8, 2018 Ord&Bild nr 2–3 2018: Protest!
  • April 2018
    • Apr 8, 2018 Om samexistens och dess alternativ – historien om de sefardiska judarna
    • Apr 8, 2018 När fascisterna kapar yttrandefriheten
  • March 2018
    • Mar 28, 2018 ”Stoppa matchen!” – Sveriges viktigaste 68-händelse
    • Mar 21, 2018 Konst i den totala byråkratiseringens tidsålder
    • Mar 17, 2018 Vinnaren av Författartåget 2018: Emla
    • Mar 7, 2018 Feminism, materialitet och kroppens politik
    • Mar 7, 2018 Ur arkivet: Den svenska kvinnorörelsen
    • Mar 2, 2018 Ord&Bild nr 1 2018: Samtidens politiska former
  • February 2018
    • Feb 21, 2018 Ord&Bild arrangerar skrivartävlingen Författartåget
    • Feb 13, 2018 Kritik: Nyateismen har inte gjort upp med bundenheten till det kristna arvet.
  • January 2018
    • Jan 24, 2018 Ur arkivet: Åsa Arping om Ursula K Le Guins Mörkrets vänstra hand
    • Jan 18, 2018 Kritik: ”Postmodern kaosroman” – Josefin Holmström benar ut Philip K Dicks VALIS
    • Jan 15, 2018 "Bara kärleken kan rädda människor som är smittade av vrede" – intervju med Svetlana Aleksijevitj
    • Jan 11, 2018 Kerstin Alnebratt & Malin Rönnblom: Till försvar för förvaltningspolitiken
  • December 2017
    • Dec 1, 2017 Ge bort Ord&Bild i julklapp och få fina premier på köpet!
  • November 2017
    • Nov 24, 2017 Ord&Bild nr 5 2017: LYUBOV – kärlek på ryska
    • Nov 24, 2017 En jubileumsdag är också en födelsedag
    • Nov 9, 2017 Kritik: Fantastiskt och fullständigt fantasilöst – Helena Fagertun om Anne Carsons Kort sagt
  • October 2017
    • Oct 26, 2017 Kritik: Identitetstänkandet har dödat ensamheten. Håkan Lindgren om Emmanuel Boves Bécon-les-Bruyères och andra texter
    • Oct 26, 2017 Jubileumsprogram på Göteborgs Litteraturhus 4 november!
    • Oct 13, 2017 Kritik: Predikande underton i GIBCAs sekularitetstema
    • Oct 12, 2017 Ordet: Det sekulära
    • Oct 9, 2017 Kritik: Vart tog klassperspektivet vägen? Magnus Nilsson om mottagandet av Elise Karlssons Klass
    • Oct 5, 2017 Kritik: Pappersarbete – om A-formatet och drömmen om den perfekta informationshanteringen
  • September 2017
    • Sep 28, 2017 Ord&Bild nr 4 2017: 125 år
    • Sep 24, 2017 Fel fokus att göra olika antirasistiska strategier till ett problem
    • Sep 14, 2017 Kritik: Våldets historia, och dess fortsättning
  • August 2017
    • Aug 31, 2017 Muslimskt kulturarv i Sverige och Europa?
    • Aug 9, 2017 Stadens många namn
  • June 2017
    • Jun 7, 2017 Digitalt jubileumsbibliotek nr 1
    • Jun 7, 2017 Hjalmar Falk: Den nya fascismen och den gamla
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 6 1993: Domen från Nürnberg gäller inte längre. Rasism, antirasism och moraliskt framåtskridande
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 6 1993: Antisemitism och fascistisk propaganda
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 2-3 1980: Flykten från friheten. Nazismens mansfantasier och kvinnoskräck
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 2-3 1981: Den nya högern – eller bara den nya gamla högern? En intervju med Arne Ruth
    • Jun 7, 2017 Ord&Bild nr 5 1994: Metarasism och krig i Ex-Jugoslavien. Psykoanalysen, solidariteten och demokratin
  • May 2017
    • May 29, 2017 Ord&Bild 2-3 2017: På plats
    • May 22, 2017 Releasefest för På plats-numret!
    • May 12, 2017 Ordet: Byråkrati
  • April 2017
    • Apr 20, 2017 Krönika: Kan Documenta lära av Aten?
    • Apr 6, 2017 Samira Motazedi: Möte med Reglernas utopi
  • March 2017
    • Mar 24, 2017 Krönika: Att minnas framtiden
    • Mar 18, 2017 Vinnaren av Författartåget: Vi kallas natten
    • Mar 15, 2017 Releasefest med filmvisning!
    • Mar 15, 2017 Ord&Bild 1 2017: Byråkrati
    • Mar 10, 2017 E-postkrönika om Abramovics The Cleaner
    • Mar 1, 2017 Författartåget – ny skrivartävling
  • February 2017
    • Feb 26, 2017 Kritik: Drömmen om det röda
    • Feb 23, 2017 Krönika: Vem bär krigets ansikte?
    • Feb 10, 2017 Krönika: Den samiska utmaningen
    • Feb 2, 2017 Ord&Bild nr 4-5 1995: Belgisk film. Samtal med Jean-Pierre och Luc Dardenne
  • January 2017
    • Jan 18, 2017 Grattis till Sara Hallström - utsedd till årets författare av Författarcentrum Väst
    • Jan 11, 2017 Ord&Bild nr 6 1994: Politik, identitet och valfrihet – ett samtal med Zygmunt Bauman och Joachim Israel
    • Jan 4, 2017 Ord&Bild nr 4 1968: Bilden av Che
  • December 2016
    • Dec 29, 2016 Vem älskar 2016?
    • Dec 29, 2016 Arvet efter 2015
    • Dec 28, 2016 Ordet: Kulturarv
    • Dec 28, 2016 Antibiotikaresistens och etik
    • Dec 18, 2016 Humanism till havs. Om att rädda flyktingar och oss själva
    • Dec 18, 2016 Om Paul Gilroy och förhoppningen om en ny humanism
  • November 2016
    • Nov 30, 2016 Ord&Bild 5 2016: Antibiotikaresistens
    • Nov 23, 2016 Teaterkritik: Svenska hijabis - en dold orättvisa på nära håll
    • Nov 15, 2016 Elena Ferrantes återhållna vrede - Shabane Barot om Neapelkvartetten
  • October 2016
    • Oct 25, 2016 Bokmässan 2017 – bojkott eller inte?
    • Oct 19, 2016 Muslimskt kulturarv i Sverige och Europa
    • Oct 5, 2016 Den lokala filmhistorien: Staden, minnet och filmarkivet
  • September 2016
    • Sep 20, 2016 Ord&Bild 3-4 2016: Kulturarv
    • Sep 20, 2016 Öppet brev till Bokmässan
  • August 2016
    • Aug 18, 2016 Novell av fängslade turkiska författaren Aslı Erdoğan
  • June 2016
    • Jun 8, 2016 Specialpris på Ord&Bild i sommar!
    • Jun 4, 2016 Ord&Bild 2 2016: Kreditupplysningstid – vardagslivets finansialisering
  • May 2016
    • May 25, 2016 Release för Ord&Bild nr 2 2016. Tema Kreditupplysningstid – vardagslivets finansialisering
  • April 2016
    • Apr 22, 2016 Prince for President!
    • Apr 14, 2016 Marit Kapla ny redaktör
    • Apr 1, 2016 Till häst genom hyresregleringen
  • March 2016
    • Mar 18, 2016 … men hemma bäst: En kortfattad redogörelse för statslöshetens historia
    • Mar 18, 2016 Ord&Bild 5 2015/1 2016: Guld
  • January 2016
    • Jan 22, 2016 Det knakar i Stockholms garderober. Om 80-talets DJ-kultur
    • Jan 13, 2016 Decenniernas siffermagi: 1980-talet som tid, plats och rum
    • Jan 1, 2016 Ord&Bild 4 2015: 1980-talet
  • September 2015
    • Sep 30, 2015 Ord&Bild 3 2015
  • May 2015
    • May 1, 2015 Ord&Bild 1-2 2015: Svensk rapsodi i svart
Nyhetsbrev-popup

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste artiklarna och uppdateringarna direkt i din inkorg.

Gå till formuläret