I en essä om hur historiska narrativ bygger europeisk identitet besöker Ann Ighe bland annat Europaparlamentets besökscenter och ett nytt, ännu inte öppnat museum för europeisk historia i Bryssel. Samtidigt tränger sig frågor om vad året 2015 kommer att lämna i arv till samma europeiska identitet på.
Read More
Arkeologen Johan Hegardt och filosofen Marcia Sá Cavalcante Schuback skärskådar begreppet "kulturarv" och undrar över vad det egentligen är att ärva.
Read More
Alla åtgärder för att minska de dramatiska följderna av antibiotikaresistensen, innebär nackdelar som längre sjukskrivningar, minskat semesterresande, dyrare kött och strängare isolering vid smittosjukdomar. Men vem ska betala priset? Med hjälp av olika exempel belyser Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, bland annat den pragmatiska dimension inom etiken som handlar om att regler behöver kunna accepteras för att bli genomförda.
Read More
Ord&Bild presenterar en nyskriven essä av den brittiske postkoloniale teoretikern Paul Gilroy. Han söker en utväg för mänskligheten och en humanism i kris och finner öppningar i skeppsbrottet som en filosofisk situation. En text som landar mitt i den aktuella diskussionen om "godhet".
Read More
Med anledning av att Ord&Bild publicerar en nyskriven essä av Paul Gilroy: Humanism till havs. Om att rädda flyktingar och oss själva, introducerar Håkan Thörn, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, Gilroy och hans författarskap.
Read More
Ord&Bild tar sig an höstens debatt om återväxten inom teaterkritiken genom att publicera en text av två unga skribenter om föreställningen Svenska hijabis. Beatrice Haglund och Signe Nilsson beskriver ett omskakande möte med berättelsen om hur det är att som ung tjej bära slöja i Sverige. I communityteaterföreställningar som Svenska hijabis, där de medverkande gestaltar sina egna berättelser, ligger en unik möjlighet för teatern att bygga broar mellan människor.
Read More
Har den samtida romankonsten allt för lite att säga om tidens stora frågor? Det tycker DN:s Jonas Thente och refererar till Elena Ferrantes "varmgulliga relationsepos”.
”Kanske” fortsätter Thente ”kommer man rentav att dra slutsatsen att vår tids aningslöst masturbativa skönlitteratur är så blottläggande något kan bli.”
Shabane Barots läsning av Ferrantes romanserie ger en helt annan bild av romanerna, där manlig aggression har en viktig roll, och ”masturbativ” knappast räcker till som beteckning på det som pågår mellan och runt de kvinnliga romangestalterna.
Read More