Ord&Bild publicerade 1994 ett samtal mellan de två sociologerna Zygmunt Bauman och Joachim Israel. Idag är båda döda, men Bauman skrev och verkade hela vägen fram till sin död den 9 januari 2017. Samtalet från 1990-talets mitt präglas av Baumans inflytelserika formuleringar om villkoren för postmodern politik och Israels tveksamhet till begreppet. Nationalstaten, Europa, feministiska partier och valfrihet i den svenska välfärdsstaten – visst känns samtiden igen? Och ändå är mycket helt annorlunda.

Vi hyllar nyss bortgångne författaren John Berger med att återpublicera en text av honom som publicerades första gången i Ord&Bild nr 4 1968. Genom att jämföra ett nyhetsfotografi på Che Guevaras döda kropp med målningar av Rembrandt och Mantegna ger Berger prov på sin lysande förmåga att avtäcka bilders innebörd. En elegant, skarpsinnig och passionerad text som är lika aktuell idag som när den skrevs för snart 50 år sedan.

2016 blev året alla älskade att hata. Men varför? I Ord&Bilds årskrönika reflekterar redaktörerna Ann Ighe och Marit Kapla över döda artister, gör några förutsägelser och tipsar om digitala Ord&Bild-texter från året som gick.

Arkeologen Johan Hegardt och filosofen Marcia Sá Cavalcante Schuback skärskådar begreppet "kulturarv" och undrar över vad det egentligen är att ärva.

Alla åtgärder för att minska de dramatiska följderna av antibiotikaresistensen, innebär nackdelar som längre sjukskrivningar, minskat semesterresande, dyrare kött och strängare isolering vid smittosjukdomar. Men vem ska betala priset? Med hjälp av olika exempel belyser Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, bland annat den pragmatiska dimension inom etiken som handlar om att regler behöver kunna accepteras för att bli genomförda.

Ord&Bild presenterar en nyskriven essä av den brittiske postkoloniale teoretikern Paul Gilroy. Han söker en utväg för mänskligheten och en humanism i kris och finner öppningar i skeppsbrottet som en filosofisk situation. En text som landar mitt i den aktuella diskussionen om "godhet".