Vad innebär det egentligen att vara en ”europeisk författare”? I en essä om hindiförfattaren Nirmal Verma söker Vineet Gill ett europeiskt kulturarv som vem som helst kan göra anspråk på, vars själva fundament utgörs av en ständig omförhandling. Vägran att införliva sig i en bestämd tradition gjorde Nirmal Verma till en genuint europeisk författare menar Gill – samma vägran gjorde honom till en autentisk indisk sådan.
Read More
I Nr 1-2 2020 utforskas “Indien” och “Europa” och dessa två entiteters blickar på varandra. Kan man från europeiskt håll förstå något om sin egen belägenhet genom att vända blicken mot Indien och vice versa? Sex skribenter från Indien och Europa möttes under några veckor i svenska Strömstad. Det resulterade i essäer om bland annat existentialism i indisk litteratur, flyktingskap och konstnärlig identitet, religiositet i indisk och europeisk film och mycket mer. Läs innehållsförteckning och den redaktionella inledningen här!
Read More
Där andra skildringar av orsaker till den romerska civilisationens nedgång och fall har fokuserat på militära konflikter, klassmotsättningar och penningpolitik söker Kyle Harper i Roms öde – Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång förklaringar till romarrikets fall i klimatförändringar och pandemier. Två frågor som onekligen är ytterst aktuella i vår samtid.
Read More
”Men – vi måste också hålla ögonen på förlusten av just den offentliga, publika delen av vår verksamhet: Samtalen, de öppna föreläsningarna. De ställs in på löpande band nu. I närtid har både Umeås Littfest, Poesimässan och Göteborgs romanfestival tvingats ställa in, för att nämna några lite större sammanhang där skribenter, läsare, tidskrifter och förlag kan ses. Vi på Ord&Bild känner oss oerhört molokna över att inte kunna delta, och inte heller kunna planera för något annat än en på obestämd framtid framflyttad release för nästa nummer.” Ord&Bilds Ann Ighe om coronatider, tidskriften och det offentliga samtalet.
Read More
Joni Hyvönen har läst en mängd mörka framtidsskildringar i svensk litteratur från de senaste åren och frågar sig: “varför dystopin – nu?” Dystopins samhällskritiska filter gör att den ofta uttrycker en teori om världen, menar han, och därmed kan den kanske sägas återupprätta de stora berättelser som dödförklarats i den postmoderna eran – vilket enligt Hyvönen gör dystopin smygoptimistisk.
Read More
I svenske Yaleprofessorn Martin Hägglunds bok This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom kombineras religionskritik med en kritik av kapitalismen. Anton Jansson har läst en bok som närmar sig de existentiella frågorna – vad gör vi med vår tid och vad innebär egentligen ett meningsfullt liv?
Read More
Tidskriften Kris grundades 1977 och fick stort inflytande över det intellektuella klimatet i Stockholm de följande decennierna. I en personlig betraktelse skriver Arne Melberg, som var en av grundarna, om sin bild av tidskriftens utveckling. Kunde postmodernismen i Sverige ha tagit en annan väg?
Read More