I höst är det 20 år sedan den eritreanska regimen stängde ner all oberoende media, bland annat tidningen Setit där Dawit Isaak verkade. Vilka är de fängslade journalisterna och vad har hänt med dem sen dess? Den Göteborgsbaserade fd fristadsförfattaren Ghirmay Yohannes har tillsammans med bl a Pen Eritrea och Ord&Bild sammanställt ett tidningsnummer, ግዜ/TID/TIME, där dessa journalister, dramatiker och redaktörer porträtteras. Vilka var det och vad har hänt med dem? Och vad kan vi göra för att få de fängslade journalisterna frigivna? Här publicerar vi ett utdrag ur tidskriften, där Ghirmay minns sin vän Tesfagiorgis Habte.
Read MoreLyssnandet efter gemenskapens olikheter
“Genom att lära sig att lyssna på djupet till varandras erfarenheter kan man skapa medvetenhet och gemensam världsuppfattning” skriver Ulrika Flink och Amanprit Sandhu, curatorerna för Borås konstbiennal. Och det är lyssnandets praktik som står i centrum när staden fyller 400 år och samtidigt tar klivet från skulpturbiennal till konstbiennal.
Read MoreÄlskade Baldwin, var är du?
James Baldwins föddes den 2 augusti 1924. Därför lägger vi just idag ut denna text av Nathan Hamelberg - en betraktelse över det komplexa i James Baldwins litterära tilltal och över känslornas geografi.
Read MoreBarn får inte längre heta Fatime eller Hüseyin i Xinjiang
Låt oss säga att det plötsligt i Sverige blev förbjudet för föräldrar att döpa sina barn till Christina, Ruth, Lukas, Mattias, Isak eller andra bibliska, judiska eller kristna namn. Hur skulle reaktionerna bli då? Liknelsen må verka absurd men är likväl talande. Detta är precis vad som händer uigurerna i Xinjiang. Som ett led i Pekings folkmordspolitik förnekas uigurer och andra minoriteter rätten till sina gängse namn. Samtidigt förbjuds de att tala sitt språk och deras kulturarv förstörs i grunden. Vem vet vad som händer efter det?
Read MoreORD & BILD nr 2 2021: James Baldwin
Detta nummer av Ord&Bild redigeras ett år efter mordet på George Floyd, som utlöste medborgarrättsprotester över hela världen. James Baldwin har blivit en av de mest citerade författarna det senaste året tillsammans med Maya Angelou och Angela Davis, inte minst i relation till Black Lives Matter.
Detta nummer präglas av den enkla frågan: vilken är Baldwins betydelse idag? Vi har försökt att närma oss angelägenheten genom olika temperament och sensibiliteter, och det blir uppenbart att alla skribenter och konstnärer också är läsare, som ibland möts, ibland tar helt olika vägar genom samma författarskap.
Kritik: En svart mans anteckningar
“Att födas som svart man i USA är alltjämt en livsavgörande och livsfarlig omständighet. Att födas som vit man är också livsavgörande men inte livsfarligt. Baldwins essä från 1955 har inte åldrats. Varje dag bekräftar historien dess aktualitet.” skriver Stefan Jonsson apropå Modernistas nyutgåva av James Baldwins klassiska essäbok Notes of a Native Son.
Read MoreKritik: Att omfamna ett vattenfall
I Att omfamna ett vattenfall sammanvävs June Mansfields (1902–1979) liv och historia med ett samtida berättarjag. Helena Fagertun har läst och funderar bland annat över begreppet exofiktion – fiktion om historiska personer.
Read More