Vad innebär det egentligen att vara en ”europeisk författare”? I en essä om hindiförfattaren Nirmal Verma söker Vineet Gill ett europeiskt kulturarv som vem som helst kan göra anspråk på, vars själva fundament utgörs av en ständig omförhandling. Vägran att införliva sig i en bestämd tradition gjorde Nirmal Verma till en genuint europeisk författare menar Gill – samma vägran gjorde honom till en autentisk indisk sådan.
Read More
”Men – vi måste också hålla ögonen på förlusten av just den offentliga, publika delen av vår verksamhet: Samtalen, de öppna föreläsningarna. De ställs in på löpande band nu. I närtid har både Umeås Littfest, Poesimässan och Göteborgs romanfestival tvingats ställa in, för att nämna några lite större sammanhang där skribenter, läsare, tidskrifter och förlag kan ses. Vi på Ord&Bild känner oss oerhört molokna över att inte kunna delta, och inte heller kunna planera för något annat än en på obestämd framtid framflyttad release för nästa nummer.” Ord&Bilds Ann Ighe om coronatider, tidskriften och det offentliga samtalet.
Read More
Joni Hyvönen har läst en mängd mörka framtidsskildringar i svensk litteratur från de senaste åren och frågar sig: “varför dystopin – nu?” Dystopins samhällskritiska filter gör att den ofta uttrycker en teori om världen, menar han, och därmed kan den kanske sägas återupprätta de stora berättelser som dödförklarats i den postmoderna eran – vilket enligt Hyvönen gör dystopin smygoptimistisk.
Read More
I svenske Yaleprofessorn Martin Hägglunds bok This Life: Secular Faith and Spiritual Freedom kombineras religionskritik med en kritik av kapitalismen. Anton Jansson har läst en bok som närmar sig de existentiella frågorna – vad gör vi med vår tid och vad innebär egentligen ett meningsfullt liv?
Read More
Tidskriften Kris grundades 1977 och fick stort inflytande över det intellektuella klimatet i Stockholm de följande decennierna. I en personlig betraktelse skriver Arne Melberg, som var en av grundarna, om sin bild av tidskriftens utveckling. Kunde postmodernismen i Sverige ha tagit en annan väg?
Read More
Polariseringen av samhällsdebatten undergräver möjligheten att nå bred uppslutning bakom vetenskapligt underbyggda riskbedömningar. Johan Söderberg och Anton Törnberg pekar här på att de faktiska osäkerheter som mycket av den naturvetenskapliga forskningen alltid har innehållit framgångsrikt utnyttjas av klimatskeptiker, och menar att detta bör mötas med samhällsvetenskapliga och humanistiska verktyg.
Read More
Ludvig Köhler har läst Mihail Sebastians Dagbok 1935-1944, ett verk som när det gavs ut postumt i Rumänien vållade en stor debatt kring landets antisemitiska arv.
Read More