I ”Lava, kött och meter” introducerar sociologen Karl Palmås den mexikanska hackern och filosofen Manuel DeLanda – en tänkare som via Deleuze vill förändra vår syn på den linjära historieutvecklingen. Historiska brytpunkter är inte alltid resultatet av tydliga orsaker som pekar framåt, menar DeLanda, utan lika gärna sprungna ur små händelser: ”Vid vissa tillfällen i historien kan små, av varandra oberoende företeelser, haka i varandra, för att skapa det som komplexitetsteoretikerna kallar en emergent helhet. Att skriva en icke-linjär historia är att berätta om de processer som gör att det historiska utfallet blir så mycket större än summan av de små händelser som förorsakat skeendet.” Eller med andra ord: Historien och dess brytpunkter finns där vi minst anar dem. Och därför blir vi aldrig någonsin färdiga med dåtiden.
Read MoreOrd&Bild nr 5 2016: Återupptäckten. Om den haitiska revolutionens viktigaste dokument
1804 fullbordades historiens hittills enda revolution där slavar själva inte bara utmanat och avskaffat slaveriet, utan även grundat en självständig stat. År 2010 hittade en ung doktorand ett exemplar av den länge eftersökta haitiska självständighetsdeklarationen i ett brittiskt arkiv. Carl Wilén diskuterar här hur upptäckten kan tillskrivas förmågan att följa historien längs andra linjer än nationsgränser.
Read MoreOrd&Bild nr 4 2017: Doften av Västerlandets undergång
I denna text från 2017 skriver genusforskaren Kristina Fjelkestam om behovet att ”förfrämliga” det förflutna och att ha en alternativ och ”queer” syn på tid och temporalitet. Texten utgår konkret från doften av parfymen ”Västerlandets undergång” som lanserades på 1920-talet, men handlar framför allt om behovet av att ständigt aktualisera dåtiden på nya och oväntade sätt. Vår förståelse av det förgångna får aldrig stelna till norm utan måste ständigt vara föremål för diskussion. Eller annorlunda uttryckt: Historien med stor H är en konstruktion som alltid måste utmanas från nya angreppspunkter.
Read MoreSprickorna i popmuren. Abba och det svenska 70-talet
Illustration: Kajsa Bergström Feiff
Magnus Haglund undersöker i denna essä länkarna mellan Abba och stämningarna i det svenska 1970-tal som gruppen var verksam i, särskilt vad gäller Lars Gustafsson och Kerstin Ekmans romaner från samma tid. Haglund finner hos Abba en sorts dubbelhet mellan å ena sidan en obekymrad glättighet som hör discogenren till och å andra sidan en melankoli över tidens obevekliga gång.
Read MoreMåsarna, monstren och 1968: till protestens poetik
Del av omslaget till Ord&Bild nr 2–3 2018. Form: Kajsa Bergström Feiff.
Stefan Jonsson djupdyker i den här essän i begrepp som “protest” och “demonstration”. Han låter blicken och sitt minne glida från barndomens ekon av händelserna 1968 till frågor om protestens natur och om och hur det går att skriva protesternas historia. Genom Jonssons synfält passerar P O Enquists måsar och Pierre Noras “monsterhändelser”.
Read MoreSamtal i Stockholm 8 december om Kulturrevolutionen
Omslag: Kajsa Bergström Feiff. Foton: Göran Sommardal.
Vi firar det nyss utkomna nummer 5 2018 med ett samtal på Östasiatiska museet i Stockholm, lördag den 8 december. Deltagare är numrets gästredaktör Göran Sommardal och Si Han, som är intendent vid museet och kommer att berätta om Kulturrevolutionens bildspråk.
Read MoreKrisande män och kontrollerad orgasm – mansrörelsens affektiva politik
Mansrörelsen har genomgått en rad förvandlingar sedan 1970-talet, från rätten att vara mänsklig till rätten att vara manlig. Lucas Gottzén borrar sig in i retorik och tankevärld hos sexterapeuter och opinionsbildare som Alexander Bard och Jordan B Peterson.
Read More